Verksamhetsexempel

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn från Bergs kommun startade “EPA book club” för att försöka möta det sjunkande läsintresset bland unga killar. De kombinerade skolans och bibliotekets resurser och involverade influencern Felix Eriksson och författaren Pär Sahlin i projektet. Bokklubben, där de också bjöd på pizza och läsk, blev en stor succé.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Umeå stadsbibliotek har i 20 år byggt upp Sveriges troligen största rollspelssamling med över 400 volymer, trots att många bibliotek saknar rollspel helt. Bibliotekarierna delar här med sig av hur satsningen vuxit fram och ger tips till andra bibliotek som vill göra något liknande.

Vad är biblioterapi och vad ska man tänka på om man vill börja arbeta med det? Två erfarna bibliotekarier i Halmstad berättar i denna artikel om de lärt sig under de år de jobbat med metoden.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

En gång har alla biblioteksmedarbetare varit nya på jobbet och mycket som idag är helt självklart var helt främmande för en då. I denna sommarkrönika berättar Linnéa Jönsson om flera av de både komiska och frustrerande situationer som kan uppstå när man för första gången arbetar sommarvikarie på ett folkbibliotek. Stor igenkänningsfaktor utlovas!

Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april 2023 gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form. Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden.  Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att ...

Vad händer när man kombinerar traditionell slöjd, digitala metoder och ett öppet och flexibelt bibliotek? Ja, bibB.l.a. bland annat! Digiteket pratar med Helena Broms som har varit med och utarbetat satsningen i Region Jämtland Härjedalen.  Film om där Susann Myrenhammar slöjdkonsulent, Helena Broms, biblioteksutvecklare och Hanna Eskelin, digital biblioteksutvecklare berättar om projektet bibBl.a. Publicerad av Biblioteksutveckling region JH på Youtube. Berätta om bibBl.a., Helena. – bibBl.a. började som en idé till ett makerspace med dåvarande projektledaren Alida Johansson. Sedan lades det till tankar utifrån bland annat Agenda 2030. Och vad är då bibBl.a.? – bibBl.a. utgår från fem utvalda mål från Agenda 2030: “Klimatförändringarna”, “God utbildning för alla”, ”Jämställdhet”, “Minskad ojämlikhet” och “Hållbar industri”. Från dessa har det skapats ett projekt där traditionell slöjd möter ...

Vad händer inuti barnen då de läser en bok, ser en teaterföreställning eller deltar under en musikstund? Vilka tankar rör sig i deras inre och hur kan biblioteket arbeta för att få barnen att gå från tanke till ord? Hur kan biblioteket vidare arbeta för att den vuxne och barnet ska mötas i ett samtal om det upplevda och därigenom gynna språkstimulerande och språkutvecklande aktiviteter för de yngre barnen i samspel med de vuxna? Detta undersöker biblioteken i Svedala kommun i projektet Läs med alla sinnen. Folkbiblioteken har en lång och stolt historia som arrangörer av barnkultur. Teaterföreställningar, filmvisningar och sagostunder hör till de flesta biblioteks repertoar – men vad händer med berättelsen när den är slut? Och vad händer i barnen när de går ...

En oväntad förändring i fjärrlånepolicyn hos Skånes större bibliotek ledde till stora utmaningar för mindre bibliotek, inklusive oväntade kostnader och försenade lån. I ett försök att belysa problemet och utforska potentiella lösningar valde Sebastian Harrison och Frida Lindqvist på Kävlinge bibliotek att skapa en dokumentärfilm för att undersöka fjärrlånesituationen. Under förloppet fick de lära sig hela filmprocessen, från manusproduktion till filmning och klippning, något som var en lärorik, men tidskrävande, process. I början av 2020 ändrade vissa av de större biblioteken i Skåne sin fjärrlånepolicy, vilket gjorde det betydligt svårare att låna böcker därifrån. Som ett litet bibliotek var vi beroende av de här lånen, och det plötsliga beskedet med de hårdare reglerna gjorde oss förvirrade och upprörda. Policyn var att om boken fanns på ...

Vilken verksamhet ska biblioteket satsa på? Hur kan biblioteket vara en relevant plats för barn och unga? Vad ingår i det läsfrämjande uppdraget? Det är frågor som vi diskuterat många gånger och som vi ständigt återkommer till.

PUNKTmedis är Stockholms stadsbiblioteks profilerade ungdomsbibliotek, centralt beläget på Medborgarplatsen i Stockholm. Alla är välkomna in att titta och låna, men ungdomsavdelningen är till för ungdomar. ”Vuxna får titta men inte sitta”.

Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning. Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.  Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om ett samarbete i fyra delar mellan biblioteket och badhuset i Trelleborg. I Trelleborg pågår just nu ett pilotprojekt i fyra delar som bygger på ett samarbete mellan bibliotek och badhus. Syftet med projektet är att hitta sätt att främja både läsning, högläsning och simkunnighet hos barn. I pilotprojektet, som kommer att utvärderas tidig höst 2023, ingår de tre ...

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om badhusbibliotek på Gotland. I Region Gotland var man tidigt ute med att ta steget från det fysiska biblioteksrummet för att söka kontakt med badhusen. Själva beskriver de sig i rapporten ”En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland” (Region Gotland) som de första biblioteken i landet att skapa badhusbibliotek: ”Gotland har sedan oktober 2015 Sveriges första fasta ...

Vilken biblioteksanställd gläds inte av tanken på att få vara med och utforma ett nytt bibliotek? Det är läsfrämjande i rummet, i sin mest konkreta form. I denna artikel får vi följa arbetet med att skapa Kirunas nya stadsbibliotek. I september 2022 invigdes Kirunas nya stadsbibliotek äntligen, efter flera år av planering och väntan. Att stadsbiblioteket skulle behöva flytta tillsammans med resten av Kirunas centrum har varit klart länge. För bibliotekets del innebar flytten en möjlighet att tänka om och tänka nytt. Bibliotekets personal var delaktig redan från ritningsstadiet, vilket skapade förutsättningar för att utforma ett biblioteksrum som möjliggör mer än det begränsar. Grunden till det läsfrämjande arbetet är att väcka lust. Lust att läsa, lust att lära. Lust att komma till biblioteket och stanna ...