Angelägen forskning

Idag finns ett dilemma i bibliotekens uppdrag att stärka medborgarnas digitala kompetens. Det handlar bland annat om ett glapp vad gäller ansvar från andra aktörer. Ahmed Kaharevic, statsvetare vid Linköpings universitet, forskar om digitalt utanförskap och har undersökt bibliotekens roll i förhållande till detta.

Brukar du handleda bibliotekariestuderande praktikanter? Praktik beskrivs ofta som något ömsesidigt givande, samtidigt pekar andra på ett gap mellan utbildningen och yrkeslivet. Med rapporten ”Det här var ju världens win-win”: Handledares upplevelser av bibliotekariestudenters kompetenser och bidrag till praktikplatsen vill Sonja Gullberg Fagerholm och Therese Lind nyansera diskussionen.

Folkbiblioteken blir allt oftare en arena för politiska konflikter. I denna text vill biblioteks- och informationsvetarna Hanna Carlsson, Fredrik Hanell och Joacim Hansson i dialog med Maria Ehrenberg, som arbetat som regionbibliotekarie i Region Halland, diskutera de utmaningar och möjligheter som folkbiblioteksinstitutionens demokratibärande uppdrag står inför i samtidens politiska landskap. Forskarnas inledning Vad är ett folkbibliotek? Frågan kan besvaras på flera sätt. En humanistisk och litterär förståelse erbjuds i den brittiska författaren Ali Smiths novellsamling Bibliotek. I denna varvas personligt färgade hågkomster och berättelser som på olika vis är kopplade till bibliotek med korta texter där både kända och okända människor bjuds in till att reflektera över bibliotekens betydelse. I en sådan text beskriver poeten Sophie Mayer det offentliga biblioteket som ”den idealiska samhällsmodellen, den ...

Projektet Biblioteken som tankesmedjor visar på värdet av att folkbiblioteken arbetar med explorativa metoder för att nå nya målgrupper i sina kommuner. Det framkommer i en utvärdering gjord av forskaren Cecilia Andersson vid Lunds universitet. Den visar också att samarbete över regiongränser kan skapa nya nätverk och möjligheter till att inspireras av andra biblioteks arbetssätt.

Är det verkligen lättare att läsa med öronen än med ögonen? Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Anna Lundh diskuterar hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som värdig läspraktik.

För drygt hundra år sedan öppnade Sveriges första bibliotek för barn – en plats byggd på idén att barn har rätt till god litteratur i en vacker miljö och friheten att själva få välja sin läsning. I det här avsnittet av Angelägen podd möter vi Margareta Aspán, universitetslektor vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning

Vad innebär samarbetet mellan folkbibliotek och studieförbund för tillgången till folkbildning och kultur? Detta undersöker Klara Steinvall i sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Den bygger på intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund runt om i landet. Hennes slutsats är att samarbetet fyller tre roller: en effektiv, en kompensatorisk och en meningsskapande roll. Här sammanfattar hon uppsatsens innehåll för Digiteket.  Vad spelar samarbete mellan studieförbund och folkbibliotek för roll för hur vi i Sverige får tillgång till folkbildning och kultur? Utifrån intervjuer med verksamma på bibliotek och studieförbund så landar jag i tre huvudsakliga roller för aktörernas samarbete som kan beskrivas som den effektiva, den kompensatoriska och den meningsskapande rollen. Samarbetet kan bidra till effektivisering inom den infrastruktur för folkbildning och ...

Litteratur kan erbjuda mer än kunskap, underhållning och igenkänning. I arbetet med veteraner i bland annat USA, Storbritannien och Australien har läsning, skrivande och samtal använts som stöd i bearbetningen av krigets psykiska och moraliska konsekvenser. Sonja Fagerholm-Gullberg ger en introduktion till biblioterapi och dess betydelse för läkning, meningsskapande och återhämtning

”Läsning är en aktivitet och ett fenomen som omgärdas av en mängd olika känslor, förhoppningar och inte så lite oro.” Det skriver Kristin Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, i sin essä som på olika vis handlar om tilltron till läsningens förmåga att transformera läsaren. En historisk tillbakablick kastar nytt ljus över läsningens roll även i nutid och påminner om betydelsen av att kunna sätta individens upplevelse och känsla av mening och lust i första rummet.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

På vilka sätt kan bibliotekarieyrket komma att få en ny roll när det demokratiska utrymmet inskränks? Fredrik Hanell från Linnéuniversitetet undersöker bibliotekariers upplevelser i ett förändrat samhällsklimat, och skissar på framtida samhällsscenarier som kan påverka folkbibliotekens verksamheter. Digiteket möter Fredrik i ett poddsamtal. Med ett flertal år bakom sig som skolbibliotekarie och som lärare på masterprogrammet i Arkiv, Bibliotek och Museologi (ABM), är Fredrik Hanell numera forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse handlar bland annat om folkbibliotekens demokratifrämjande arbete och deras roll i det politiska landskapet.  Tillsammans med forskarna Hanna Carlsson, Joacim Hansson och Lisa Engström har han varit delaktig i ett forskningsprojekt som handlar om bibliotekariers upplevelser av det demokratiska utrymmet, och dess vid några tillfällen krympande vidd i ett antal ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.

Biblioteken i Malmö har under våren bjudit in till en föreläsningsserie som på olika sätt kretsar kring temat källtillit. Varför litar vi på vissa källor men inte på andra? Och vad betyder det för demokratin? Initiativet fokuserar på hur vi kan förhålla oss till information i en digital tidsålder, skydda oss från manipulativ påverkan och stärka det demokratiska samtalet. I denna artikel kan du se föreläsningar av forskarna Johan Farkas och Andreas Önnerfors som pratar om olika aspekter av temat. De två föreläsningarna i Biblioteken i Malmös serie om källtillit närmade sig oron över vad den digitala informationsmiljön gör med oss från två olika håll. Andreas Önnerfors, som forskar om radikalisering och konspirationsteorier, pratade om ämnet ur en praktisk vinkel. Han leder projektet Valkollen 2026 ...

Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.

Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.

I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...

Kan man bli en annan av att läsa en bok? Det har litteraturvetaren och författaren Thor Magnus Tangerås undersökt i sin forskning om transformativ läsning.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

Hur kan bibliotek arbeta mer strategiskt med läsfrämjande – och var börjar man? Den här texten presenterar en praktisk modell i fyra lager – individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle – som hjälper dig att analysera och utveckla det läsfrämjande arbetet. Tanken är enkel: läsfrämjande är alltid både en individuell och kollektiv aktivitet, och modellen är byggd för att vara flexibel. Använd den på egen hand, i arbetsgruppen eller i samtal med chefer och nätverk. Börja i det lager som känns mest angeläget just nu och bygg vidare därifrån – steg för steg växer helhetsbilden fram. Inledning Läsfrämjande arbete är centralt för landets folkbiblioteksverksamheter och folkbibliotekarier.1Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. ...