Lärosätena med särskild blick på biblioteken

Läsvanor. Klimat. Desinformation. Bibliometri. Politik, eller kanske digital humaniora. Detta och mycket mer finns det forskningsbaserad kunskap om. Forskning som rör folkbibliotekens uppdrag sker på olika orter och inom många olika ämnen. Det är dock sex lärosäten i Sverige som särskilt bedriver utbildning och forskning som rör biblioteken och bibliotekarier – och de är rika kunskapskällor att ösa ur.

Kunskap växer fram på många olika sätt. Den forskningsbaserade kunskapen kan stärka biblioteken på olika sätt och forskningen finns många gånger mer eller mindre tillgänglig för alla. 

Bibliotekarieutbildningar och forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap äger rum vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet och Uppsala universitet. Tillsammans har dessa i runda slängar 85 forskare inom ämnet i Sverige, och omkring 25 av dem är doktorander. Det erbjuds sex olika kandidatutbildningar för att bli bibliotekarier och sju masterprogram för att utbilda sig till bibliotekarie eller vidareutbilda sig inom ämnet, varav tre är internationella. Det finns också en hel del fristående kurser att ta del av inom ämnet – och en massa forskning.

Lärosätena skiljer sig åt i storlek vad gäller såväl antal studenter och forskare, inriktning på forskningen och till viss del vad gäller utbildningarna. Samtidigt har lärosätena en hel del gemensamt, och de samarbetar också på olika sätt. Forskarskolan ReSource är ett exempel, och inom olika forskningsprojekt arbetar forskare från olika lärosäten tillsammans. Varje år håller man ämnesmöten med representanter från institutionen där biblioteks- och informationsvetenskapen håller till på respektive lärosäte. 

Digiteket bad representanter vid respektive lärosäte att skriva helt kort om sig själva. Hur ser er biblioteksforskning ut? Hur många forskare har ni, och har ni någon särskild inriktning? Vilka utbildningar erbjuder ni?

Högskolan i Borås

Bibliotekshögskolan (BHS), som utgör Sveriges mest omfattande forsknings- och utbildningsmiljö inom biblioteks- och informationsvetenskap, är en del av Högskolan i Borås och etablerades 1972.  

BHS har i dagsläget 64 medarbetare varav 26 är universitetslektorer, fem professorer eller biträdande professorer, en är postdoktor och nio är doktorander. Ytterligare sex doktorander med extern finansiering ingår i vår forskarutbildning, som därmed omfattar 15 doktorander och är Sveriges största och äldsta inom området. Sedan 1991, när den första professuren i biblioteks- och informationsvetenskap inrättades vid Göteborgs universitet, har det bedrivits forskning i ämnet vid Bibliotekshögskolan. Först i samarbete med Göteborgs universitet, och senare på egen hand.

Med över fyrtio aktiva forskare är vår forskning både bred och mångfacetterad. Forskningen är inriktad på samtida frågor som sträcker sig över hållbarhet, klimatförändringar, läsvanor, digitala miljöer, artificiell intelligens, desinformation och den vetenskapliga kommunikationskrisen, skolbibliotekets och skolbibliotekariernas arbete samt kulturpolitiska frågor och bibliotekets roll i dagens samhälle, kris och beredskap.

Forskarna är löst organiserade i forskargrupper som samarbetar mycket över gränserna och träffas varje vecka i övergripande forskningsseminarier. För närvarande är följande grupper aktiva:

• Informationspraktiker och digitala kulturer
• Kultur, bibliotek och politik
• Kunskapens infrastrukturer
• Vetenskaplig kommunikation

Dessutom förestår institutionen två tvärvetenskapliga centrum: Centrum för kulturpolitisk forskning och Centrum for Inkluderingsforskning (INCLUDE) samt ett lab: Data for Impact Lab.

Vi erbjuder två kandidatutbildningar till bibliotekarie, på campus och helfart samt på distans och halvfart, och masterutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap, distans, för studenter som vill utbilda sig till bibliotekarie. 

För befintliga bibliotekarier som vill vidareutbilda sig finns den internationella masterutbildningen Informationsvetenskap i digitala miljöer, också på distans, samt ett tiotal fristående kurser varje år. Vi erbjuder också ett särskilt kurspaket med fristående kurser till personal som arbetar på skolbibliotek och kan skräddarsy uppdragskurser i de flesta områden inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Sammanfattningsvis forskar vi om, och utbildar för att bemöta, samhällets behov av att navigera bland berättelser, information och desinformation i en global och utmanande värld. Det handlar om läsfrämjande, informationspraktiker, vetenskaplig kommunikation, bibliotekens roll som myndigheter, kulturarvet och hur det kan styras för politiska syften. Det inkluderar också ett kritiskt förhållningssätt till de verktyg och företagsmodeller som erbjuds för att hitta och sortera digital information, och hur de kan användas för att förvränga likväl som informera, inklusive AI.

Linnéuniversitetet

Biblioteks- och informationsvetenskap etablerades vid dåvarande Växjö universitet 2003 och hör idag till Institutionen för kulturvetenskaper, en forskningsstark flerämnesinstitution vid Fakulteten för konst och humaniora, en av fem fakulteter vid Linnéuniversitetet. 

Linnéuniversitetet bildades 2010 när Växjö universitet slogs samman med Högskolan i Kalmar. Universitetet har idag ungefär 2 200 medarbetare och 40 000 studenter och campus i både Växjö och Kalmar. Ämnesmiljön i biblioteks- och informationsvetenskap har sin hemvist i Växjö och består i nuläget av 13 personer som framför allt forskar inom områdena biblioteks- och kulturpolitik, medie- och informationskunnighet, digital humaniora och kunskapsorganisation. 

Två forskningsprojekt som visar på bredden i forskningen som bedrivs hos oss, och som exemplifierar två av våra spetsområden, är ”Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap – ett demokratiuppdrag för en ny tid?”, som undersökt politisk påverkan på folkbibliotekens verksamhet och ”Artificial Intelligence as a risk and opportunity for the authenticity of archives som undersöker hur artificiell intelligens kan framtidssäkra våra kulturarv.

Vid vår forskarutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap är idag två doktorander verksamma, och en tredje doktorand börjar hos oss i januari 2026. I de tre aktuella doktorandprojekten undersöks, utifrån olika perspektiv, hur artificiell intelligens används och ges betydelse inom kollektiva minnes- och kulturpraktiker vid arkiv och bibliotek. Vi erbjuder två kandidatprogram i biblioteks- och informationsvetenskap, ett på distans och ett på campus, samt ett masterprogram på distans. För de som vill specialisera sig inom digitala metoder och digitalisering av kultur- och minnespraktiker erbjuder vi ett internationellt masterprogram i digital humaniora.

---

Lunds universitet

Biblioteks- och informationsvetenskap är ett forskningsämne vid Lunds universitet. Det finns ett tiotal aktiva forskare, postdoktorer och doktorander inom ämnet och ytterligare ett tjugotal forskare och doktorander i närgränsande ämnen av hög relevans för biblioteks- och informationsvetenskap.

En stor del av forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet karaktäriseras av ett kulturvetenskapligt angreppssätt och präglas av ett kritiskt perspektiv. En betydande del av forskningen i biblioteks- och informationsvetenskap bedrivs i större tvärvetenskapliga projekt med forskare från andra ämnen och lärosäten, både i Sverige och utomlands.

Forskningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet undersöker bland annat hur information kontrolleras och förmedlas i samhället och hur invånare hanterar denna. Detta märks exempelvis i studier om desinformation, algoritmer, AI och övervakning i hemmet, samt i forskning om medie- och informationskunnighet i och utanför skolan.

Annan viktig forskning rör kulturpolitik och bibliotekets samhälleliga roll i en omvärld präglad av beredskap och politisk turbulens. Inom detta fält studeras exempelvis bibliotekets demokratiska uppdrag, men också professionens föränderliga roll.

Lunds universitet erbjuder en masterutbildning i arkivvetenskap, bibliotek- och informationsvetenskap och museologi (ABM), på Institutionen för kulturvetenskap, som årligen tar emot runt 50 studenter. 

---

Södertörns högskola

Södertörns högskola är ett litet dynamiskt lärosäte i södra Stockholm med stark profil inom humaniora och samhällsvetenskap. Ledorden för högskolan är mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning. Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap etablerades år 2019 vid Institutionen för historia och samtidsstudier med arkivvetenskap som systerämne. Biblioteksforskning fanns redan på högskolan i ämnen som företagsekonomi och praktisk kunskap. 

Vår forskningsprofil är mångdisciplinär, kritisk och samhällstillvänd. Våra ansatser kretsar kring historisering, praktiker, institutioner, politisk ekonomi, organisering och deltagande metoder. Profilen gäller biblioteks- som informationsvetenskapliga delfält som exempelvis professionen, vetenskaplig kommunikation, dokumentation, läsning och läsfrämjande. Vår forskning spänner över olika bibliotekstyper som lärosätesbibliotek, skolbibliotek, arbetsplatsbibliotek och regional biblioteksverksamhet. 

Vi har ett kandidatprogram med sex terminer, varav en är valbar för till exempel utlandsstudier. Utbildningen omfattar tio veckors praktik på bibliotek. Biblioteks- och informationsvetenskap har idag två lektorer (varav en docent), en adjunkt på heltid och en på halvtid och en doktorand. Vi ingår i den nationella forskarskolan ReSource. Forskarutbildningen sker i samarbete med Uppsala universitet. Hos oss forskar även adjunkterna inom ramen för pedagogisk utveckling och samverkan.

Vår styrka är att kritiskt granska och kreativt begreppsliggöra nya utvecklingsmöjligheter för såväl vetenskapen som de professionella fälten.

---

Umeå universitet 

Umeå universitet invigdes 1965 och är nu ett av landets största utbildningsuniversitet. Forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap bedrivs vid den Sociologiska institutionen som i sin tur tillhör den Samhällsvetenskapliga fakulteten. Forskningen på Sociologiska institutionen bedrivs inom ett antal huvudområden, där biblioteks- och informationsvetenskap ingår i gruppen kunskaps-, informations- och vetenskapssociologi. Ämnet har funnits på universitetet sedan 1970-talet och idag är fyra-fem forskare, varav en doktorand, aktiva i ämnet. Doktoranden är en del av forskarskolan ReSource. 

En framträdande inriktning vid institutionen har varit och är också idag den bibliometriskt och scientometriskt (när bibliometriska metoder används för att analysera ändringar i det vetenskapliga systemet) orienterade biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen. Vi har också en stor och aktiv forskningsgrupp som tillhör Umeå universitets tvärvetenskapliga Centrum för digital samhällsforskning (DIGSUM). En hel del av den forskningen som görs inom ramen för DIGSUM tangerar informationsvetenskapliga ämnen – såsom frågor kring AI, missinformation eller desinformation, forskning kring sociala medier med mera.

Vi har också forskning inriktad mot information literacy. Vi har ett kandidatprogram i biblioteks- och informationsvetenskap samt ett nytt magisterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot forskningsbibliotek. Vi har också forskarutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap och vi är med i den nationella forskarskolan ReSource. Utöver programmen har vi en fristående distanskurs som riktar sig till yrkesverksamma bibliotekarier som heter Skolbibliotek i teori och praktik.

För att summera så har vi på Sociologiska institutionen, av tradition och även nu i dagsläget, ganska mycket forskning på den informationsvetenskapliga sidan av ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, men inte så mycket på den biblioteksvetenskapliga sidan. 

---

Uppsala universitet 

Uppsala universitet är Sveriges första universitet och grundades 1477. Historien om Institutionen för arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi (ABM) vid Uppsala universitet inleds 1995, då enheten för kultur- och biblioteksstudier slogs samman, och 2003 var det ABM-ämnena som var kvar, där biblioteks- och informationsvetenskap är den största inriktningen.

Institutionen består totalt av ett femtontal aktiva forskare – varav två är professorer och åtta är doktorander – inom ämnet och därtill knappt tjugo forskare i närliggande ämnen med hög relevans för biblioteks- och informationsvetenskap.

Institutionens forskning karaktäriseras av sin bredd, där läsforskning, läsfrämjande biblioteksforskning inklusive läspolitik är framträdande områden, tillsammans med forskning om kunskapsorganisationen, samlingar, och vetenskaplig kommunikation inklusive paradata (data som beskriver processen genom vilken data samlats in) och metadata. På institutionen bedrivs också forskning med indirekt koppling till biblioteksverksamheten inom digital humaniora med humanistiskt grundad AI-forskning med kritiska perspektiv och kritisk förståelse. Till institutionen hör också Centrum för digital humaniora och samhällsvetenskap, som erbjuder hela universitetet forskningsstöd och kompetensutveckling.

Institutionen har ett masterprogram i ABM, som ges med tre olika inriktningar och ett internationellt masterprogram i digital humaniora. Forskarutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap täcker en stor variation av studier. Flera av doktoranderna ingår i forskarskolan ReSource.