Information och internet

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.

I en värld av snabb teknisk utveckling: Vad krävs av oss på framtidens arbetsmarknad? Ann-Therése Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, delar sina tankar och insikter om framtidens arbetsliv kopplat till artificiell intelligens i en föreläsning arrangerad av flera samverkande regionbibliotek. Filmen är en inspelning av webbinariet ”AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna”, arrangerat av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Västernorrland, Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen, Biblioteksutveckling Region Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Region Örebro län inom det regionala nätverket ReDig. Föreläsningen Se föreläsningen på Biblioteksutveckling Sörmlands Youtubekanal. Denna refererande artikel är skriven av Malin Hyttstrand, biblioteksutvecklare Region Jämtland Härjedalen, och Lovisa Sundin, biblioteksutvecklare Region Örebro län. De bidrar också med de biblioteksrelaterade reflektionerna som är insprängda i artikeln. Den ...

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Den 1 januari 2024 bildades Mediemyndigheten, som är en sammanslagning av Myndigheten för press, radio och tv och Statens medieråd. Vilket är myndighetens uppdrag, vilka delar består dess verksamhet av och på vilket sätt är myndigheten relevant för biblioteksmedarbetare? Läs intervjun med Mediemyndighetens generaldirektörJan-Olof Lind.

Lotta Bergseth och Jenny Sköld har skapat Medveten på nätet ett kurspaket på sammanlagt sju kurser om medie- och informationskunnighet riktat till seniorer. I samband med publiceringen av kurserna så ställde vi några frågor till dem. De har tidigare främst arbetat med unga som målgrupp så att ta fram material för seniorer var något som kändes både roligt och utmanande.

EU-valet närmar sig, och med det frågor kring påverkan och desinformation. EU-kommissionen ställer nya intressanta krav på sociala medier-plattformarna. Kan de exempelvis göra sina algoritmer mer politiskt balanserade? Det har lanserats en europeisk faktagranskningsdatabas inför valet. Denna MIK-utsikt tar även upp en ny svensk satsning på MIK och frågan om AI-kunnighet i en snabbt föränderlig tid.

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

Äntligen har så boken Verified: How to Think Straight, Get Duped Less, and Make Better Decisions about What to Believe Online av Mike Caulfield och Sam Wineburg släppts, en efterlängtad titel Mathias tidigare nämnt i sina MIK-utsikter. Boken är ett betydelsefullt bidrag från Caulfield och Wineburg, kända för deras arbete med källkritisk metodik. Med en djupdykning i lateral läsning som ett heuristiskt verktyg kombinerar boken noggranna beskrivningar och konkreta exempel med insiktsfulla reflektioner om informationshantering i dagens samhälle.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Hugo Ewald Hurinsky har skrivit en lättläst bok om källkritik på nätet för unga. Här kan du läsa en intervju med Hugo och även ta del av hans föreläsning på MIK-dagen 2023.