Medie- och informationskunnighet

Shared Reading är välkänt, men hur blir det om man överför metoden till film, spel eller sociala medier? Carolina Falk, Film i Skåne, berättar om vikten av att unga får dela med sig av sina många film- och spelupplevelser i skolan och hur biblioteken kan jobba med metoden.

Siri Christiansen och Christian Haag arbetade under flera år på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts. Genom konkreta exempel på konspirationsteorier, vaccinskepsis, manipulerade krigsvideoklipp och klimatmissinformation ger de läsaren en god inblick i vad man behöver veta för att förstå och identifiera vilseledande påståenden. Du får också lära dig mer om Medieinstitutet Fojo och deras arbete inför valet som biblioteken kan dra nytta av. Vi är två av få aktörer i Sverige som har konkret, djupgående erfarenhet av factchecking. Som heltidsanställda på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts, arbetade vi under flera års tid med att dagligen scanna sociala medier, göra nyhetsbedömningar och skriva fact-checks såväl som analyser och rapporter, varav flera plockades upp av svensk riksmedia. Denna artikel är tagen från läroboken Fact-checking och verifikation som ...

Miljö- och klimatfrågor är högst aktuellt, men vilken roll spelar kommunikation för en hållbar framtid? Den andra studien går in på hur läsfrämjande arbete motvilligt tar sig an digitala uttryck, men däremot utspelar sig i nya rum, såsom lärosätesbibliotek.

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som enbart främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, så ger vi här några konkreta tricks och tips på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper. 

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...

Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.

I höst lanserar Mediemyndigheten en helt ny webbutbildning, mediemedveten.se, som ska bidra till en ökad medvetenhet hos invånare att bättre förstå, kunna granska och navigera i dagens komplexa medielandskap.  I en tid där medie- och informationslandskapet blir allt mer komplext är medie- och informationskunnighet av stor betydelse. Befolkningens kunskaper och förmåga att navigera i och förstå informationsflöden är en förutsättning för en motståndskraftig demokrati.   Mediemyndighetens kommande utbildning mediemedveten.se riktar sig till alla som vill bli mer medvetna i sin medievardag. Genom film, interaktiva moment och övningar ska utbildningen stärka invånare som medvetna medieanvändare i en tid där AI, algoritmer och desinformation påverkar hur vi tar till oss information. Webbutbildningen lanseras under senhösten 2025 och är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Den är utformad för att ...

Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa.  Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. Irene menar att artificiell intelligens (AI) kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är ...

Att jobba på bibliotek och samtidigt hålla koll på de senaste virala trenderna på nätet kan vara både svårt och omständligt för den som inte är insatt. I denna artikel ges några enkla tips på hur man kan bevaka trender på nätet utan att behöva registrera ett konto.

QAnon, bitcoins och doxxing: det kan kännas hart när omöjligt att följa med i den snabbföränderliga terminologi som definierar vår samtid. Digiteket har satt samman en ordlista med begrepp och termer som på olika sätt relaterar till medie- och informationskunnighet av idag, som förhoppningsvis kan hjälpa dig att navigera och bättre förstå vårt hetsiga, förvirrande och ibland motstridiga informationsflöde.   Läs ordlistan från A–Ö, eller gör nedslag på termer som känns relevanta. I vissa fall länkar vi till vidare läsning och fördjupning. Kom ihåg att du kan söka på sidan med hjälp av kommandot ctrl+f (PC) och command+f (Mac). Bidra gärna med begrepp, ord och termer som du tycker ska ingå i ordlistan via kommentarsfunktionen i slutet av artikeln. 4chan: Anonymt internetforum känt för sin oreglerade ...

I en tid när artificiell intelligens transformerar vårt samhälle kan vi hämta värdefulla lärdomar från historiens tidigare industriella revolutioner. Theo Andersson, omvärldsbevakare på DIGG, visar hur dessa historiska omställningar kan hjälpa oss förstå och navigera i dagens AI-revolution. Artikeln är ett referat av föreläsningen av biblioteksutvecklaren Weine Sundell. 

Efter en lång paus återkommer MIK-utsikten. Det har hänt väldigt mycket sedan sist och inte minst i skrivande stund, med Donald Trump som president och en snabb och spännande AI-utveckling. I den här MIK-utsikten kikar vi på den nya, eller nygamla, plattformsdebatten och tipsar om några matnyttiga AI-relaterade resurser samt en Wikipedia-thriller.

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.