Demokrati och delaktighet
Bibliotekens demokratiska uppdrag. Hur biblioteken verkar för samhällets demokratiska utveckling, ökad delaktighet, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Här ryms innehåll om beredskap, tillgänglighet, hållbarhet och det digitala utanförskapet.
Alla barns bibliotek – tips på metoder i barnrättsarbetet
Projektet “Alla barns bibliotek” startade i syfte att förstärka och kvalitetssäkra en likvärdig barnverksamhet på folkbiblioteken i Mörbylånga kommun, med utgångspunkt i barnkonventionen.
Val 2026: Information, initiativ och inspiration
Hur kan biblioteken främja demokratin och möta behoven av tillförlitlig information fram till valdagen? Digiteket har sammanställt en lista med resurser, tips och inspiration – hjälp gärna till att fylla på!
Val 2026: Minibladet lyfter barnens röster
I höst är det val men redan nu drar Minibladet igång vårens stora demokratisatsning. Tillsammans med bland annat två folkbibliotek i Malmö får barn lära sig om demokrati och göra sina röster hörda, samtidigt som de slipar sin läs- och skrivförmåga.
Val 2026: Dagliga verksamheter i Strängnäs läser om demokrati
Vilka aktiviteter genomför folkbibliotek kopplat till demokrati och valet senare i år? I Strängnäs har en bibliotekarie precis påbörjat ett kombinerat läsfrämjande- och demokratiprojekt som riktar sig till personer inom daglig verksamhet.
Från yttrandefrihet till digital manipulation – demokratins nya frontlinjer
Brit Stakston skriver i den här essän hur demokratins framtid också är mycket beroende av vilket ansvar politiker och beslutsfattare tar för att motverka polarisering.
Chefens blick på barnrätt
Ett släktforskarrum blir till ett spelrum för unga i Mönsterås, och i Habo går personalen på barnrättspromenader tillsammans. I Karlskoga är det fokus på månatliga uppföljningar av barnrättsfrågor, och i Sundsvall har man låtit barnen ta över biblioteket för en dag. Att små förändringar i verksamheten kan ge ett stort avtryck blir tydligt när bibliotekschefer runt om i Sverige sätter barnrätt på agendan.
Här stärks arbetet för yttrande- och pressfrihet
Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket? Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler ...
Att göra motstånd mot censur – i USA, Iran och Sverige
Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. Julie Miller är bibliotekarie i det distrikt i Florida som har flest bokförbud i hela USA. Hon berättar om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar om hur biblioteket arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran. Se webbinariet i efterhand och läs ett sammandrag.
“Lund pratar” – men om vadå?
Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.
“Vi är ett demokratihus” – norskt bibliotek vill göra politiken tillgänglig för folket
De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan nästan 100 år tillbaka. Idag har biblioteket en hel avdelning för demokrati och yttrandefrihet, och ett kalendarium där politiska samtal har en tydlig plats. De båda angränsande kommunerna ligger vid Oslofjordens västra sida. Idag är Færder kommuns tätort Borgheim en del av tätorten Tønsberg. Ända sedan 1927 har kommunerna haft ett bibliotekssamarbete, och det gemensamma biblioteket ligger mitt i Tønsbergs centrum. Biblioteket har ett trettiotal anställda, och har en hög besöksfrekvens. De senaste åren har bibliotekets organisation förändrats. År 2013 gjordes en ändring i den norska bibliotekslagen. Då utökades lagen till att: “Folkebibliotekene skal være en uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debatt.” Efter detta inrättades en ny demokratiavdelning på Tønsberg ...
Barnens gosedjur festar loss på biblioteket efter stängningsdags
Barnen lämnar sina nallar på biblioteket vid stängning – och får sedan se bilder och filmer från gosedjurens glittriga fest. Nallarnas natt har blivit ett omtyckt koncept. Här berättar Jon Fällström och Rebecca Göransson på Umeå stadsbibliotek om arbetet bakom.
Uppdrag fristadskoordinator! Sandviken berättar
Sandvikens kommun har haft två fristadsförfattare, och tog förra året emot sin tredje: Liakat från Bangladesh som är bloggare och människorättsaktivist. Johanna Schultz, bibliotekarie, berättar om sitt arbete som koordinator. Sandvikens folkbibliotek ligger i Kulturcentrum, mitt i stan. I Kulturcentrum finns Sandvikens folkbibliotek, Kulturskolan, Konsthallen, teaterscener, folkets hus och Litteraturhuset Trampolin som riktar sig till barn och unga. Folkbiblioteket har, liksom i många andra svenska fristäder, varit involverat i fristadsprogrammet sedan Sandviken gick med 2016. Artikelserie om yttrandefrihet Detta är en artikel på temat yttrandefrihet där vi berör censur, bibliotekens roll för yttrandefrihet, fristadsprogram och fristadsförfattare. Genom organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network) förbinder sig städer och kommuner att ta emot, bekosta och utgöra en fristad för en författare eller konstnär som har utsatts ...
Uppdrag fristadskoordinator! Östersund berättar
Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.
Både landningsplats och mötesplats – biblioteken och fristadskonstnärerna
Idag är 25 svenska städer och regioner medlemmar i nätverket International Cities of Refuge Network – ICORN. Städerna erbjuder en tillfällig fristad för författare och konstnärer som tvingats fly sitt hemland till följd av förföljelse eller hot. Bibliotek spelar en avgörande roll, anser Karin Hansson, ICORN-samordnare i Sverige. Organisationen ICORN startade 2006 och har sitt huvudkontor i norska Stavanger. Sedan starten har organisationen vuxit rejält och i nuläget har mer än 80 städer i Europa, Nord- och Sydamerika, anslutit sig. Dessutom har hela regioner anslutit sig. Idag har sekretariatet tretton anställda och finansieras av olika bidragsgivare på kommunal, regional och statlig nivå, där bland annat Kulturrådet är med. Det finns också privata bidragsgivare. Det övergripande målet är att stödja yttrandefrihet världen över, genom att medlemsstäderna ...
Uppdrag fristadskoordinator! Eskilstuna berättar
Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär - Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.
Landskrona utforskar former för lokal demokrati
Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.
Social infrastruktur i ett stadsliv som förändras
Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.
En plats för att bryta tystnaden
Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.
Censur på gott och ont − hur har dess roll förändrats över tid?
Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.
Ojämlika livsvillkor – vilken framtid vill vi ge våra barn?
Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?
Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn
Hur inspirerar man barn till att bli bättre på medie- och informationskunnighet? Jo, genom att göra dem delaktiga! I den här kursen får du tips på hur du som arbetar på bibliotek kan genomföra en rolig MIK-aktivitet, där barn bildar en redaktion och skapar artiklar till ett nyhetsblad eller en tidning. Med sina nyvunna verktyg ges de möjlighet att lyfta sina röster och ta plats samtidigt som de lär sig det journalistiska hantverket och får en förståelse för hur medier fungerar.
Tillgänglighetsronden – en checklista för ökad tillgänglighet
Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra bibliotekens tillgänglighet? Ett sätt är att genomföra en tillgänglighetsrond, som en årlig kontroll och uppföljning.
Resan till Oalia – taktil läsglädje för vuxna
Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.
Ny databas kartlägger förbjuden litteratur – initiativ från Dawit Isaak-biblioteket
Dawit Isaak-biblioteket i Malmö lanserar ”The Dawit Isaak Database of Censorship”, en ny databas som dokumenterar och synliggör förbjuden och censurerad litteratur från hela världen.