Språkutveckling och läsförmåga

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

När bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall upptäckte att folkbiblioteken i Västerås inte erbjöd någon form av aktivitet för barn under ett år startade de upp ett projekt med aktionsforskning som grund. Aktionsforskning stärker den professionella yrkesutövningen genom att kombinera teori med praktik i en cyklisk modell. Resultatet blev konceptet Babybabbel – en uppskattad aktivitet som främjar språkutveckling för de allra yngsta.

Nationella minoritetsspråk sida vid sida med svenska, det är verkligheten på Polarbibblo. Sajten, som syftar till att främja barns skrivande, läslust, skaparglädje och språkutveckling, erbjuder även material för bibliotekspersonal och andra yrkespersoner som arbetar med barn. Idag finns Polarbibblo på finska, meänkieli, samiska språk och svenska.

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

Inom KB pågår ett särskilt arbete för att stötta biblioteken att uppnå bibliotekslagens krav på särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. I den här artikeln berättar vi om hur du som jobbar på bibliotek kan dra nytta av de nationella tjänster som finns på området.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

I Göteborg satte projektet Bokstart igång redan 2014 som ett pilotprojekt för att främja språkutveckling och läslust bland barn i ekonomisk utsatthet. Genom hembesök och aktiviteter på lokala bibliotek delas bokgåvor ut och vårdnadshavare informeras om vikten av att främja barns språkutveckling tidigt i livet. I denna text ser Gertrud Widerberg, en av samordnarna för Bokstart i Göteborg, tillbaka på de senaste tio åren och hur arbetet förändrats.

Språktåget samlar de tre yrkesgrupperna bibliotekarier, logopeder och sjuksköterskor inom barnhälsovården, så kallade BHV-sjuksköterskor, i deras gemensamma uppdrag att främja små barns språkutveckling genom att inspirera vårdnadshavare till att prata, ramsa, sjunga och läsa tillsammans med sina barn.

Hur kan biblioteket arbeta fördjupat tillsammans med förskolan för att stärka små barns språkförmåga, flerspråkighet och självkänsla? Cecilia Rosengren, bibliotekarie på Husiebiblioteket i Malmö, och pedagoger på två förskolor i området Almgården såg en möjlighet att samarbeta i ett projekt för att stärka barns delaktighet, identitet och språkutveckling.

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

Vad händer inuti barnen då de läser en bok, ser en teaterföreställning eller deltar under en musikstund? Vilka tankar rör sig i deras inre och hur kan biblioteket arbeta för att få barnen att gå från tanke till ord? Hur kan biblioteket vidare arbeta för att den vuxne och barnet ska mötas i ett samtal om det upplevda och därigenom gynna språkstimulerande och språkutvecklande aktiviteter för de yngre barnen i samspel med de vuxna? Detta undersöker biblioteken i Svedala kommun i projektet Läs med alla sinnen. Folkbiblioteken har en lång och stolt historia som arrangörer av barnkultur. Teaterföreställningar, filmvisningar och sagostunder hör till de flesta biblioteks repertoar – men vad händer med berättelsen när den är slut? Och vad händer i barnen när de går ...

Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet och kan vara svårt att komma åt för läsare och bibliotek. Sedan 2021 finns KB:s läsapp Bläddra som tillgängliggör litteratur på nationella minoritetsspråk. Appen är en resurs för den som vill läsa böcker på sitt språk och ett stöd i bibliotekens läsfrämjande arbete. I den här artikeln berättar Sara Larsson om hur Bläddra och tillgången till litteratur på sydsamiska hjälper henne att återta sitt språk. Du får också ta del av tips om läsfrämjande aktiviteter med Bläddra från KB. Jag tillhör en av dem som försöker återta det sydsamiska språket. Det har gått förlorat i min familj och det innebär att jag inte bara försöker lära mig själv utan också behöver stötta andra i min familj ...

Tänk om det vore möjligt att utforma en inkluderande metod för boksamtal. En metod som får personer som vanligtvis står långt ifrån litteraturen att känna ett intresse och en nyfikenhet på vad den kan väcka i oss? Med projektet Ordet och handen ville vi utforska sambandet mellan taktilitet och litteratur. Vi ville ta fram en verktygslåda för taktila boksamtal.

I slutet av februari 2023 publicerade Kulturrådet rapporten Nuläge om barns och ungas läsning. Rapporten är en kartläggning med tillhörande analys som gjorts utifrån det aktuella forskningsläget, myndighetsrapporter, statistik och i dialog med olika aktörer inom det läsfrämjande området.