Att göra motstånd mot censur – i USA, Iran och Sverige

Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. I ett webbarium som genomfördes under Banned Books-week berättar Julie Miller från Florida om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar också om hur de arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran.

Under Banned Books-veckan arrangerades ett webbinarium om ökande bokförbud och hur biblioteken kan arbeta emot censur, tillsammans med Svenska PEN, Dawit Isaak-biblioteket och Biblioteksutveckling Östergötland. Filmen finns nu tillgänglig på Biblioteksutveckling Östergötlands Youtubekanal.

Webbinarium om censur, mod och motstånd – förbjudna böcker i en orolig värld

Förbud av böcker ökar i världen

Temat för webbinariet var olika sätt att arbeta mot censur, och hur biblioteken påverkas av inskränkt yttrandefrihet. Lovisa Olai från Svenska PEN inleder med att ge en övergripande bild av hot mot yttrandefriheten, och hur bokförbud ökar i olika delar av världen. Detta hänger ihop med att samhällen på ett globalt plan rör sig i en alltmer auktoritär riktning. De vanligaste skälen som anges för censur, är att hävda den nationella säkerheten eller att barn ska skyddas från skadligt innehåll i böcker. Oftast förbjuds böcker som innehåller frågor såsom hbtq, rasism eller sexuellt våld. I Sverige anser vi oss hålla yttrandefriheten väldigt högt, men även här har bibliotekarier upplevt otillbörlig påverkan och en viss form av självcensur.

Lovisa Olai berättar att det kan vara stor variation på hur bokförbud går till. Ett exempel är Salman Rushdies Satansverserna, som förbjöds i Iran då den utkom. Författaren fick en fatwa uttalad mot sig, och har sedan dess utsatts för mordhot. Lovisa berättar också om hur det kan gå till att publicera dikter utanför det egna landets gränser där censuren råder.

Gui Minhai, den kinesisk-svenske förläggaren och författaren som är fängslad i Kina, har memorerat dikter i fängelset. Dessa förde han muntligen vidare till sin dotter då hon besökte honom. Därefter har hon fått dem publicerade i Sverige.

Censurens verkningar för persisk litteratur

Jens Zingmark berättar om Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, och om hur de arbetar med att tillgängliggöra böcker som varit förbjudna eller fortfarande är förbjudna någonstans i världen, och att visa på orsakerna till och påföljder av censur. Det pågår också ett arbete med databasen DIDOC som Dawit Isaak-biblioteket tagit fram tillsammans med bland andra Svenska PEN, Göteborgs och Lunds universitet, som gör det möjligt att söka efter litteratur som blivit förbjuden, och anledningar till och konsekvenser av detta. 

Parvin Ardalan arbetar på Dawit Isaak-biblioteket, huvudsakligen med persisk litteratur. Hon berättar att strax efter att biblioteket öppnade, genomfördes omfattande protester i Iran. Mahsa Amini, en ung kvinna, arresterades av moralpolisen för att hon inte bar sin hijab korrekt. Hon dog strax därefter under oklara omständigheter, men vittnen hade sett henne misshandlas av polis. Detta utlöste enorma protester. Parvin menar att censuren i Iran gäller det skrivna ordet, men också människors kroppar. Det är därför viktigt att sammanlänka dessa delar i bibliotekets arbete med att samla in böcker. Böckerna som förbjudits i Iran är både skönlitterära och fackböcker och berör ämnen som politik och genus. I nuläget finns det runt 700 persiska böcker på Dawit Isaak-biblioteket.

Dawit Isaak-biblioteket har arrangerat seminarier om censurens inverkan i Iran, och de arrangerar årligen en bokmässa för persisk litteratur, parallellt med den som brukade hållas i Teheran. Parvin förklarar att censuren inte tillkom vid revolutionen 1979, utan har varit del av det persiska samhället långt tidigare, eftersom det hör ihop med att stat och religion varit sammanlänkade under en längre tid. Det har funnits kortare perioder då censuren inte varit lika hård. Under 1994 genomförde 134 författare en kollektiv protest mot censuren, vilket ledde till mord och förföljelser av de protesterande.

Parvin berättar om hur processen går till, då en författare vill publicera sin text i Iran. Det börjar med att skribenten måste granska sin egen text i form av självcensur. Därefter skickas texten till ett förlag, som bedömer vad som kan publiceras och inte, för att till slut bedömas av en institution på kulturdepartementet. Där bedöms vad som bör tas bort ur boken, och texten skickas sedan tillbaka till författaren. Om författaren inte ändrar sin text, kan boken inte heller publiceras. Parvin betonar att sedan mordet på Mahsa Amini 2022, har författare, filmskapare och andra kulturaktörer börjat motsätta sig censuren. Vissa publicerar sig istället på nätet eller utomlands, för att sedan försöka återinföra verken i Iran.

Om förbjudna böcker i Florida och bibliotekariernas roll

Julie Miller arbetade som bibliotekarie på en gymnasieskola i distriktet Clay County, i Florida, i nio år. Hon är en av de som medverkar i dokumentären The Librarians, som kom ut 2025. Filmen tar bland annat upp utvecklingen i Florida och de tre nya lagförslagen, som handlade om inskränkningar av det fria ordet och som kom att påverka Julies arbete. Förslagen utgick från att förbjuda samtal om rasism och hudfärg, om hbtq-frågor och sexualitet i skolan, och om möjligheten för allmänheten att påverka att vissa böcker inte bör finnas på skolbibliotek. Sammantaget ledde detta till att bibliotekarier förbjöds att köpa in böcker under två års tid.

Under år 2021 blev Julie inkallad till rektorn för att ha köpt in boken All boys aren’t blue av George M. Johnson som handlar om att vara svart och queer i USA. Rektorn höll inte med Julie om att boken var välbehövlig och passade in i skolans utbud. Under ett möte beslutades att boken skulle förbjudas, efter att rektorn själv lämnat in en protest mot boken. Därefter publicerades en serie av mer eller mindre hotfulla artiklar som riktade sig mot skolbiblioteket och mot Julie som bibliotekarie, och kring bibliotekets utbud. En förälder drev protesterna som började med att uppmuntra till förbud av böcker, med anledningen att barnen ska skyddas från skadligt innehåll. I artiklar beskrevs att bibliotekets största roll för eleverna var att skriva ut papper. Då Julie ville diskutera dessa artiklar med sin chef, fick hon istället ett mail om att hon skulle omplaceras till en lärartjänst med ämnen hon aldrig undervisat i.

Idag är Clay County det distrikt som har förbjudit flest böcker i hela USA. Många av dem har förbjudits på initiativ av en enda förälder. I hela landet har över 23 000 böcker förbjudits på skolbibliotek sedan 2021 enligt PEN America. Detta gäller alltså främst skolbibliotek, och bokförbuden har bedrivits av föräldrar. Men American Library Association berättar att även folkbibliotek har drabbats av censur, som initierats av både enskilda individer och grupper. Julie uppmanar bibliotekarier i Sverige att vara vaksamma på utvecklingen. Hon uppmuntrar bibliotekarier och andra som vill värna yttrandefriheten och förebygga en liknande utveckling, att följa lokala och internationella nyheter, rösta, delta i möten och starta gräsrotsinitiativ mot tendenser till förbud.

Medverkande i webbinariet