Gå direkt till innehållet

Bannade böcker och förbjuden läsning – en intervju med Svenska PEN

Den 1–7 oktober 2023 inföll den amerikanska veckan för att uppmärksamma förbjudna och ifrågasatta böcker, Banned Books Week. Kampanjen, som har en lång historia i USA, lanseras i år även i Sverige och en av de organisationer som tagit initiativ till kampanjen är Svenska PEN. Digiteket ringde upp verksamhetschef Hanna Nordell för att fråga mer om initiativet.

Vad är Banned Books Week?

– Banned Books Week är egentligen ett ganska gammalt projekt. Det startade redan 1982 i USA av bland annat American Library Association och syftade till att svara mot det ökade hot som man såg mot spridningen av litteratur på bibliotek och skolor. Sedan dess har det växt och nu är det många olika organisationer som är med. Just nu är förbjudna böcker en väldigt allvarsam och utbredd fråga i USA och The Banned Books Week Coalition, som samlar nätverket, är den främsta kraften mot den tendensen. Hittills har det framför allt varit en amerikansk företeelse, men det har också uppmärksammats i Storbritannien, berättar Hanna Nordell.

Tillsammans med Dawit Isaak-biblioteket i Malmö beslutade Svenska PEN att ta konceptet till Sverige, så från och med i år uppmärksammas Banned Books Week Sverige som äger rum veckan efter den amerikanska. Hanna Nordell beskriver det som att de tar stafettpinnen när de slutat sin vecka i USA, och så tar de alltså vid i Sverige påföljande vecka.

Men när vi talar med våra amerikanska kollegor så pratar de också snarare om ”Banned Books Month” eller ”Band Books Year” med anledning av den allvarliga situationen i landet.

Hanna Nordell, verksamhetsledare Svenska PEN

Hur kom det sig att man valde veckan efter och inte samma vecka?

– Det var delvis av praktiska skäl, lite beroende på hur Bokmässan låg i år, och vi är ett ganska litet team som arbetar med det här. Det blev helt enkelt för mycket för oss att köra den första oktober som i USA. Men vi ville också passa på att ta del av och lära oss av det som sker i USA så vi såg också en poäng med att det inte ligger samtidigt första året. Men när vi talar med våra amerikanska kollegor så pratar de också snarare om ”Banned Books Month” eller ”Band Books Year” med anledning av den allvarliga situationen i landet. Så de flesta som är engagerade i de här frågorna gör ju saker som går utanför den här veckan. Men det finns förstås också en kraft i att samla allt. Vi kommer att fortsätta med det här nästa år och då får vi se om vi lägger veckan samtidigt som den amerikanska eller inte. Vi ska utvärdera det tillsammans med dem som deltar i år och se vad man tyckte funkade bra och inte.

Varför väljer ni att göra det här just nu? 

– Det är av lite olika skäl. Dels följer vi med stor oro det som sker i USA, och PEN är ju en organisation som arbetar i solidaritet med kollegor på olika platser i världen, så att lyfta det som sker i USA är naturligt för oss. Vi vill också tala om de böcker som förbjuds i andra delar av världen, till exempel i Iran, Ungern eller Kina. Vi kan se att även om det inte är någon slags bokförbudsvåg av stora mått att tala om i Sverige så kan man ändå se tendenser av ökad polarisering, ökat hat och hot och en ängslighet kring barn- och ungdomslitteratur här. Och det gör att vi tycker att det är relevant att börja prata om de här frågorna och vad som sker här och på andra platser.

Hanna Nordell, verksamhetschef för Svenska PEN. Foto: Natalia Bodnar ©

Hanna Nordell tror också att Banned Books Week är ett format som passar Svenska PEN väldigt bra när det kommer till att lyfta yttrandefrihetsfrågor för en bredare målgrupp. Enligt henne är förbjudna böcker och censurerad litteratur något som redan diskuteras på många håll i landet.

– Det är mycket som redan sker, många bibliotek jobbar med de här frågorna, många skolor också, så det finns ett behov av att samla de här initiativen som pågår både internationellt och lokalt på olika håll i Sverige. Och det gör det också möjligt för oss att prata om till exempel hur det ser ut för yttrandefriheten i olika delar av världen samt i Sverige.

Som en del av den svenska kampanjen publiceras en lista över förbjuden litteratur på kampanjens webbplats som Dawit Isaak-biblioteket satt samman. För att bredda det geografiska fokuset så har man medvetet listat böcker från många olika delar av världen.

– Vi har till exempel med böcker som är eller har varit förbjudna i Kina eller Belarus. Detta gör att vi får möjlighet att prata om situationen i olika länder på ett lite mer konkret sätt. Och det är väl det som är så bra, tycker jag, att kunna visa på att den här boken är förbjuden där av det här skälet, och sedan börjar man prata om det och då kommer man in på yttrandefrihetsfrågorna och läget för yttrandefriheten i just det landet. Jag tycker det är ett smart koncept, att man börjar i det lilla och sedan kan man vidga det.

Listan är dock långt ifrån komplett utan fylls hela tiden på med fler titlar.

– Vi har valt ut fem exempel som vi berättar lite mer om och sedan en längre lista med kortare info. Listan är under uppbyggnad, vi lägger till information och fler titlar kontinuerligt och vi jobbar med att ta fram korta ingresser till alla böcker om varför de är eller har varit förbjudna. Så man ska inte ta den som någon slags statisk färdig lista utan det här är “a work in progress”. Och vi blir jätteglada för tips på böcker som borde vara med på listan.

Jag tror alltid på att lära sig om hur det ser ut på olika platser, att prata om det och att dela information, det är positivt. Sedan ska man ju akta sig för att dra för starka paralleller mellan Sverige och USA, det ser naturligtvis helt annorlunda ut här.

Hanna Nordell

Men varför har man då inte gjort det här tidigare i Sverige?

– Det är en bra fråga. Idén att ta det här till Sverige kom faktiskt från Emelie Ive som är chef för Dawit Isaak-biblioteket. Vi samarbetade i samband med PEN:s internationella kongress. Då gjorde vi en liknande kampanj fast lokalt i Uppsala och det var väldigt lyckat. Sedan har det varit en process så vi har gått med i Banned Books Week Coalition som samlar nätverket för att dels få rättigheter till att använda konceptet, dels för att få vara i dialog med våra kollegor i andra länder och kunna lära oss av det arbetet som de gör och har gjort i flera decennier. Så istället för att starta från ruta ett går vi in i en dialog och försöker lära oss av hur de jobbar och vilka metoder de använt.

Precis som Hanna Nordell nämner finns det i USA en lång historia av att förbjuda och ta bort böcker från skolor och bibliotek. Men detta beror inte bara på själva samhällsklimatet utan även på att det finns helt andra möjligheter till påverkan eftersom samhället där fungerar och ser annorlunda ut än i Sverige. I USA är det till exempel på ett helt annat sätt möjligt för privatpersoner, politiker och organisationer att “challenge” eller ifrågasätta vilka böcker som borde finnas tillgängliga för elever i specifika skoldistrikt (både i skolbiblioteket och på elevernas kurslitteraturlistor), bibliotek och bokhandlar. Många högerextrema grupper har börjat sätta ifrågasättanden av böcker i system och de senaste åren har man sett en explosionsartad ökning av fenomenet och 2022 var ett nytt rekordår när det kommer till antalet förbjudna böcker i USA.

Finns det inte en risk att man genom att prata om förbjuden litteratur är alarmistisk eller att man målar upp ett skräckscenario? Eftersom situationen här i Sverige inte alls är som den i USA när det kommer till förbjudandet av böcker.

– Jag tror att det är farligt att inte prata om det. Jag tror alltid på att lära sig om hur det ser ut på olika platser, att prata om det och att dela information, det är positivt. Sedan ska man ju akta sig för att dra för starka paralleller mellan Sverige och USA, det ser naturligtvis helt annorlunda ut här. Vi har ett kraftfullt motstånd i hur våra bibliotek är organiserade, det skiljer sig väldigt mycket från den amerikanska kontexten.

Hanna Nordell påpekar också att om tillgången till information stryps i andra delar av världen så påverkar det oss här hemma.

– Om elever i USA inte får läsa om sin egen historia, om allas perspektiv inte får höras, så påverkar det oss i Sverige. Ett annat exempel på vad som händer i ett land där yttrandefriheten inskränkts är ju i Ryssland på grund av propaganda och statlig kontroll av media. Och det har ju en direkt påverkan på världsläget.

Vi är inte framför allt intresserade av att översätta en amerikansk situation till Sverige utan vi är intresserade av att prata om förbjuden litteratur i en mycket vidare kontext än så.

Hanna Nordell

En annan sak som varit viktig inför arbetet med temaveckan har varit att hela tiden försöka bibehålla det internationella perspektivet.

– Vi är inte framför allt intresserade av att översätta en amerikansk situation till Sverige utan vi är intresserade av att prata om förbjuden litteratur i en mycket vidare kontext än så. Vi är intresserade av det som sker i USA men även av det som pågår i Kina, Turkiet, Belarus, Ungern och också i Sverige. Förhoppningsvis kan det få en att tänka på hur det ser ut på andra platser och hur viktigt det är att vi har det sättet som vi har i Sverige med armlängds avstånd och så vidare.

Vilka typer av tendenser i Sverige är det du tänker på? 

– Jag tänker på ökat hat och hot mot dem som skriver och mot personal på biblioteken samt en tilltagande polarisering. Och det ska man ju ta på allvar. Vi måste prata om det som sker här och hur vi kan stärka de demokratiska strukturerna.

Till höger i bild: en stor skärm med en affisch på där det står Banned Books Week Sverige. Till vänster i bild: ett bord fullt med böcker och en liten affisch där det står Banned Books Week Sverige.
Skyltning med Banned Books Week-tema på stadsbiblioteket i Malmö. Foto: Christina Möller ©

En viktig del av arbetet med svenska Banned Books Week har varit det nätverk som bildats och där över 150 bibliotek, bokhandlar och skolor ingår.

– Jag tror att det alltid är bra med nätverk. Det är så himla roligt nu för varje dag får vi mejl från bibliotek, skolor och bokhandlar i olika delar av Sverige. För en del är Banned Books Week något nytt medan andra har jobbat med det här i flera år med sina elever och på sina bibliotek och har jättespännande erfarenheter och kunskap. 

Hon beskriver processen för Svenska PEN med att börja jobba nationellt med Banned Books Week som en lärandeprocess och ett kunskapsutbyte.

– Det är ju inte på något sätt så att vi serverar ett färdigt recept utan det här är ju någonting som går in i diskussioner som redan pågår. Men jag tror att det finns en poäng i att koppla ihop alla, vi som jobbar med yttrandefrihetsfrågor, biblioteksvärlden, bokhandlarna och skolorna. Det är en av våra ambitioner, att få ihop diskussionen och det arbete som redan görs.

Det är ingen som ska bli rik på projektet, tanken är att det här ska kunna nå ut till så många som möjligt.

Hanna Nordell

Att vara med i Banned Books Week Sverige kostar ingenting och materialet som tagits fram av Svenska PEN är fritt att använda för alla som är med där.

– I år har vi skickat ut allt tryckt material gratis för vi har fått finansiering för årets arbete. Sedan tror jag att det kommer vara mycket större i omfattning nästa år så vi får titta på hur vi löser det på ett bra sätt. Det får vi diskutera med de parter som är med: Hur gör man det här så att alla som vill kan medverka men att det ändå blir ekonomiskt hållbart? Det är ingen som ska bli rik på projektet, tanken är att det här ska kunna nå ut till så många som möjligt. Förhoppningen är att vi långsiktigt skapar en gemensam kunskapsbank.

De har redan, inför nästa år, fått in många önskemål och förslag om material anpassat till vissa typer av verksamheter.

– Framför allt, skulle jag säga, från skolvärlden. Alltså lärare och skolbibliotekarier som önskar ett material som är riktat just till skolan, så det kommer vi att titta på till nästa år, hur vi kan ta fram den typen av material.

Är det här första gången som Svenska PEN samarbetar med just biblioteken i landet?

– Förra året hade vi en jättebra kampanj som hette “Tolv tystade röster” där vi lyfte ett PEN-fall i månaden. Då samarbetade vi med ett antal bibliotek som fick ett material från oss där vi berättade om den fängslade författaren och om situationen i personens hemland, och så gjorde vi utskrivningsbara pdf:er. Biblioteken gjorde sedan egna utställningar där de kunde plocka fram ett urval av böcker som hade med den här platsen eller ämnet att göra.

Just det samarbetet och erfarenheterna av det projektet ledde delvis fram till Banned Books Week Sverige.

– Det var väldigt roligt och för oss var det en möjlighet att få vara på plats i biblioteksrummen utan att vi själva var där rent fysiskt. Det var också ett ganska enkelt sätt att samarbeta med biblioteken som inte var förknippat med så mycket kostnader för någon part. Och parallellt med Banned Books Week så fortsätter vi med den typen av kampanjer. Just nu har vi en kampanj som heter ”Tystad Iran”, vilket är väldigt aktuellt med tanke på årets fredspristagare. Då har vi fokuserat på fyra olika fall av personer som är fängslade i Iran och sedan har vi också tagit fram en text om läget men också en mall för brev så att man kan skriva och kräva deras frihet.

Men vad händer hos er på Svenska PEN under den svenska Banned Books Week?

– Vi har ingen omfattande programverksamhet på Svenska PEN utan i år har vi fokuserat på att stötta och dela det som sker på andra platser och på att få igång nätverket. Vi har också ett roligt samarbete med Översättarcentrum som har bett några av sina medlemmar som översatt några av de förbjudna böckerna på vår lista att läsa ur dem, och vi kommer att dela de filmerna i våra sociala medier.

Förutom att ha koll på Svenska PEN:s webbplats så kan den som vill ta del av aktiviteter och annat som skett och sker under veckan på olika håll i landet söka på den officiella hashtaggen #BannedBooksWeekSverige i sociala medier.

– Om man går in på Banned Books Week Sverige-hashtaggen på Instagram redan nu så kan man se hur det börjar växa fram. Det är bland annat bilder från skyltfönster, bibliotek som har gjort lite roliga filmer och folk som postar om aktiviteter. Så det ser jag fram emot att följa och inspireras av. Det är det som är så häftigt, hur mycket man kan göra, hur omfattande det kan bli när man går ihop.

Det är redan bestämt att ni ska köra Banned Books Week Sverige även nästa år?

– Ja. Exakta datum är inte satt än, vi tänkte göra det efter årets vecka när vi fått in lite kommentarer och feedback från deltagarna. Vi är måna om att göra det här på ett sätt som är smidigt och bra för dem som är med.

Fakta: Svenska PEN

Svenska PEN är en medlemsorganisation för personer som är verksamma inom det litterära fältet som arbetar för det fria ordet. Internationella PEN bildades 1921 och den svenska PEN-föreningen startade 1922. De uppmärksammar bland annat fängslade och hotade författare och lyfter frågor som har med yttrandefrihet och det fria ordet att göra på olika sätt. I Sverige har de ungefär 1000 medlemmar och det är personer som på olika sätt är verksamma inom det litterära fältet som till exempel författare, översättare, bibliotekarier, bokhandlare och förläggare.

 

Vidareläsning
Om Svenska PEN
PEN International


Puffbild: Albin Holmqvist ©, bearbetad av Linnéa Jönsson.

Kommentarer

Vad känner du efter att ha läst artikeln?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.