Välkommen till Digiteket!

”Läsning är en aktivitet och ett fenomen som omgärdas av en mängd olika känslor, förhoppningar och inte så lite oro.” Det skriver Kristin Johansson, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, i sin essä som på olika vis handlar om tilltron till läsningens förmåga att transformera läsaren. En historisk tillbakablick kastar nytt ljus över läsningens roll även i nutid och påminner om betydelsen av att kunna sätta individens upplevelse och känsla av mening och lust i första rummet.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.

På vilka sätt kan bibliotekarieyrket komma att få en ny roll när det demokratiska utrymmet inskränks? Fredrik Hanell från Linnéuniversitetet undersöker bibliotekariers upplevelser i ett förändrat samhällsklimat, och skissar på framtida samhällsscenarier som kan påverka folkbibliotekens verksamheter. Digiteket möter Fredrik i ett poddsamtal. Med ett flertal år bakom sig som skolbibliotekarie och som lärare på masterprogrammet i Arkiv, Bibliotek och Museologi (ABM), är Fredrik Hanell numera forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintresse handlar bland annat om folkbibliotekens demokratifrämjande arbete och deras roll i det politiska landskapet.  Tillsammans med forskarna Hanna Carlsson, Joacim Hansson och Lisa Engström har han varit delaktig i ett forskningsprojekt som handlar om bibliotekariers upplevelser av det demokratiska utrymmet, och dess vid några tillfällen krympande vidd i ett antal ...

Om man säger att en e-bok är tillgänglig – vem kan den då läsas av egentligen? Begreppen som används för att beskriva e-böckers tillgänglighet är luddiga, skriver Martin Persson, verksamhetsutvecklare på MTM. I sin text reder han ut begreppen och visar på vägar framåt. Till syvende och sist är det alltid läsaren som avgör om en bok är tillgänglig eller ej. Ibland stöter man på uttryck som ”tillgängliga e-böcker” eller ”universellt utformade e-böcker” utan någon medföljande definition av tillgänglighet. Tillgänglighet är ju ett i grunden brett begrepp och ibland används det lite svepande, tycker jag. ”Den här boken är tillgänglig”, kanske någon säger, och menar därmed att den kan läsas av – ja, vem, egentligen? På vilket sätt, mer konkret, stödjer boken en mer tillgänglig ...

Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.