Välkommen till Digiteket!
Nytt på Digiteket
Lust att läsa sprids från stora till små i Strövelstorp
I Ängelholms kommun satsar man på en egen variant av Läsa äger för att engagera ungdomar att bli läsande förebilder för barn under sommaren. I den här artikeln delar de med sig av den första delen i projektet, att hitta ungdomar och utbilda dem inför sommarens uppdrag. Kan man från folkbibliotekets håll locka högstadieungdomar att engagera sig för högläsning och på så sätt arbeta med att väcka läslusten hos yngre barn? Det var de tankarna som snurrade i huvudet på oss, Thomas Olsson och Therése Åström, när vi startade högläsningsprojektet Strövelstorp läser. Under sommaren 2024 fick vi i uppdrag av vår chef att starta en aktivitet riktad mot ungdomar i Strövelstorp, ett mindre samhälle i Ängelholms kommun. Att uppdraget riktades mot just Strövelstorp beror till ...
Läsa fint och fult – läslust och lustläsning inom läsfrämjande
Inledning Minskande läsförmåga bland barn och unga betraktas politiskt sett som ett hot mot centrala värden: barnens lärande och utveckling, läskulturen och den litterära marknaden, demokrati och svensk ekonomisk konkurrenskraft (Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Sedan 2010-talet har läsningens betydelse för fantasin minskat markant i läsfrämjarpolitiken (Riving 2022). Att vara en ”god läsare” i Sverige idag handlar i allt större grad om att vara en ”god demokratisk medborgare” (Andersson 2020; Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Läsfrämjarpolitiken tenderar enligt forskningen att utgå från så kallade binära kategorier som skiljer mellan läsare/icke-läsare, vuxen/barn, förälder/barn, lärare/elev, män/kvinnor, där den ena parten har mer makt än den andra. Det innebär att om en person som läser uppfattas som en mönstermedborgare, antas den som inte läser vara problematisk. Hoppet ställs ...
Tillgänglighetsronden – en checklista för ökad tillgänglighet
Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra tillgängligheten? Ett sätt är att börja med en årlig tillgänglighetsrond.
Moderna orakel eller bullshit-maskiner? Att leva i en ChatGPT-värld
En mängd människor lovsjunger AI-tekniken och hur dess språkmodeller kommer att revolutionera vårt sätt att arbeta, lära, leka, skapa och kommunicera. Men är verkligen tekniken att betrakta som någon form av moderna orakel eller handlar det kanske om teknik som har bemästrat skitsnackandets konst? Carl T. Bergstrom och Gavin West vid University of Washington har utvecklat en onlinekurs som försöker reda ut frågan. På gott och ont är LLM:er (de stora språkmodellerna som är tekniken bakom ChatGPT och andra liknande AI-tjämnster) här för att stanna. Vi konsumerar alla dagligen innehåll som de skapat på nätet, många av oss av oss interagerar med LLM-chattbotar, och många använder dem för att skapa eget innehåll. Genom 18 lektioner som tar fem- till tio-minuter att genomföra förklaras på ett ...
Resan till Oalia – taktil läsglädje för vuxna
Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.
Olika språks läskulturer
Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen har arrangerat ett antal webbinarier om olika språks läskulturer, som nu finns tillgängliga att se i efterhand.
Aktuellt
NotebookLM – chatta med din data
Har du någonsin suttit med en oöverskådlig mängd dokument framför dig letande efter den där lilla detaljen av relevant information som du behöver just nu? Kanske sitter du och desperat söker igenom gamla mötesprotokoll för att hitta ett beslut som ni tog någon gång förra året.
Tornedalingar, kväner och lantalaiset – språk, kultur och identitet
Det här är en kort kurs för att öka kompetens och förståelse för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kursen strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på specifika ämnen och områden som vi tycker är viktiga att känna till om man jobbar på bibliotek. Här tas följande upp:
Att möta barn i behov av särskilt stöd
Alla som arbetar på folkbibliotek eller skolbibliotek möter ibland barn i behov av särskilt stöd och deras familjer. För dessa barn kan personalens bemötande göra enorm skillnad och för att denna, hos biblioteken prioriterade, målgrupp ska kunna ta del av verksamheten på ett fullgott sätt kan vi behöva tänka till lite extra.
