Välkommen till Digiteket!

Är det verkligen lättare att läsa med öronen än med ögonen? Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Anna Lundh diskuterar hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som värdig läspraktik. Som forskare inom området tillgänglig läsning möter jag gång på gång föreställningar om att lyssningsläsning är att betrakta som en sorts fusk, att det inte är ”riktig” läsning och att det skulle vara enklare att lyssningsläsa än att läsa med hjälp av ögonen eller fingrarna. Bland de lyssningsläsare som jag har pratat med finns många olika uppfattningar om saken. Medan somliga menar att läsning av svartskrift eller punktskrift är den ...

För drygt hundra år sedan öppnade Sveriges första bibliotek för barn – en plats byggd på idén att barn har rätt till god litteratur i en vacker miljö och friheten att själva få välja sin läsning. I det här avsnittet av Angelägen podd möter vi Margareta Aspán, universitetslektor vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning

Hur kan biblioteket vara en demokratisk arena för barn och unga? Under ett webbinarium delade folkbibliotek i Tomelilla, Vänersborg, Stockholm och Norge sina erfarenheter av att skapa mötesplatser där barns och ungas röster faktiskt tas på allvar – från mötesplatser till barnrättsmässor och ungdomsledda demokratisatsningar.

Konstnären Makda Embaie har i snart tio år arbetat med en metod där deltagare översätter poesi som ett sätt att närma sig och skapa en relation till språket tigrinja.

Den här essän syftar till att stödja bibliotek och bibliotekarier som vill arbeta med litteraturkritik. Magnus William-Olsson, poet och grundare av Kritiklabbet, ger en historisk bakgrund till kritiken som fenomen och beskriver den som konst- och kunskapsform. Han argumenterar för varför kritik och i synnerhet litteraturkritik är en uppgift för bibliotek. Slutligen tar han upp själva konsten att recensera. Ordet kritik kommer från grekiskans krinō och ännu längre tillbaka från proto-indoeuropeiskans krei. Den generella betydelsen är ”avgöra”, ett ord som behövs i alla språk eftersom människolivet så mycket består just i avgöranden: Ska jag gå hitåt eller ditåt? Ska jag fly eller fäkta? Tycker jag om eller tycker jag inte om? Från verbet krinō kommer såväl ordet kritik som ordet kris. De hör ihop. Det ...

Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag utgår Marika Alneng från sin egen röst och rör sig vidare till yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och till frågan om vem som ges möjlighet att höras. Detta är den andra av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng.