Litteratur och litteraturförmedling

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

Den 9–15 oktober var det Banned Books Week Sverige, i år för första gången som en nationell kampanj. Digiteket ringde upp verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, för att ta reda på mer om varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I Kungälv startades nyligen projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Som rollspelare roar jag mig ibland med att titta runt på biblioteken jag kommer till för att se vilka rollspel som står i hyllorna – och hur de är sorterade. Inte sällan är antalet rollspel noll. Detta trots att det är en litteraturform som Sverige just nu dominerar på världsmarknaden. I ljuset av detta är det extra roligt att se rollspelssamlingen på Umeå bibliotek som uppgår till över 400 volymer! Umeå stadsbibliotek firar nu 20 år av rollspel på hyllorna och Digiteket pratar därför med biblioteksmedarbetarna Maria Lindgren och Tobias Johansson om hur man kan arbeta med rollspel på bibliotek.   Bakgrund Rollspel kan betyda många saker. Vissa tänker direkt på digitala rollspel som Dragon Age, The Witcher eller Cyberpunk 2077, när de hör ordet rollspel ...

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

Alla har vi varit små. Som små läste vi, i alla fall de flesta av oss, bilderböcker. Många vuxna kan fortfarande ha starka minnen av sin barndoms böcker. Men är bilderboken något som bara tillhör barn? I den här artikeln berättar vi om hur vi på Malmö stadsbibliotek undersökte bilderbokens relevans för en större målgrupp. Vi berättar om våra resonemang, genomförda experiment samt slutsatser vi kom fram till genom att lyfta in bilderböcker på den annars helt barnkulturlösa vuxenavdelningen. Är bilderboken kidnappad? 2017 var vi några från barnavdelningen på Stadsbiblioteket i Malmö som deltog i ett seminarium på Barn- och ungdomsfestivalen Litteralund som hette ”Är bilderboken kidnappad?” En mycket spännande fråga. Är den kidnappad? Ja, av vuxna, skulle det visa sig. Panelen tyckte sig se ...

Världens bibliotek är ett webbaserat bibliotek med böcker på flera av de migrantspråk som talas i Norden. Biblioteket finns tillgängligt för alla som befinner sig i Sverige eller Norge och erbjuder både ljudböcker och e-böcker. Sedan lanseringen har biblioteket vuxit med ett ytterligare språk samtidigt som utbudet på redan befintliga språk har utökats med nya titlar.

Vill du lära dig arbeta med Bläddra? I filmen ”Lär dig mer om Bläddra – en läsapp för Sveriges nationella minoritetsspråk” får du konkreta tips på hur du kan använda och sprida appen.

På alla hjärtans dag invigdes databasen Queerlit som syftar till att samla all svensk skönlitteratur med hbtqi-tematik under ett tak. Med hjälp av databasen kan du söka efter böcker som skildrar samkönat begär och överskridanden av binära könsnormer.