Litteratur och litteraturförmedling

Följ den digitala biblioteksbokens väg, från författare till biblioteksanvändare!

Hur kommer det sig att folkbibliotekens e-boks-utbud ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. Både när det ...

I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.

Våren 2019 startade Växjö bibliotek boktipstjänsten Bokakuten. En digital tjänst där lässugna får personliga boktips. I den här artikeln berättar bibliotekarierna Mathilda Bosnjak och Sofie Petersson om hur tjänsten fungerar och varifrån de fick idén.  

Kan vi tala om kvalitet för barnlitteratur utifrån hur böcker är skrivna och utformade, eller bör barnlitterär kvalitet bedömas utifrån vad barnen uppskattar?  I samarbete med Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen arrangerade Digiteket webbinariet “Barnboksbeståndet – om kvalitet och barns delaktighet” som nu finns tillgängligt att se i efterhand. 

En fråga många bibliotek brottas med är hur de ska locka målgruppen unga. Kan mangaserier vara ett sätt att nå ut till ungdomar? Två bibliotekarier berättar här om hur de byggde upp ett stort mangabestånd och dessutom involverade ungdomarna i processen.

Vem får egentligen skriva en bok och hur går det till? Vad är skillnaden mellan en skönlitterär bok och en faktabok? I Projekt Hav samlades flera professioner för att hålla kreativa workshops tillsammans med barn från fem förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Barnbibliotekarie Linda Hellberg på Katrineholms bibliotek berättar i den här artikeln om satsningen och varför de ville samla barnens bilder till en egen bok – Barnens bok om havet.

Hur kan vi tillsammans öka vår litteraturkännedom för att bli bättre på att tipsa om böcker för barn och unga? Den frågan ställde sig barn- och ungdomsbibliotekarien Maria Höglund Boberg på Smedjebackens bibliotek. Under en av Kulturrådets frukostträffar blev hon inspirerad till att skapa interna bokpåsar för all personal att läsa och samtala om. Nu utgör de kollegiala bokpåsarna en av flera delar som ingår i Smedjebackens alldeles egna Läsfrämjandelyft.

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).

Biblioteket i Östhammar har arrangerat sagostunder där högläsning kombineras med legobyggande. Ett lyckat koncept som uppmuntrar barn till eget skapande, vidgar deras inlevelseförmåga och väcker fantasin. Julia Lindell, student och praktikant på Biblioteksutveckling Region Uppsala, skriver här om idén bakom aktiviteten och varför fler bibliotek borde testa på kreativt legobyggande med högläsning. Sedan 2019 har aktivitetsdagen ”Hela huset är ditt” genomförts i kulturhuset Storbrunn i Östhammar, där även kommunens folkbibliotek är beläget. Här anordnas flera lovaktiviteter för kommunens barn. I år var temat för aktivitetsdagen Lego och ballonger. Ett tema som inspirerade Anna Forsström, barn- och ungdomsbibliotekarie på Östhammars bibliotek, att kombinera högläsning med legobyggande. Att gestalta sina tankebanor Idén bakom att använda legobyggande som metod går delvis att återfinna hos Biblioteksutveckling Region Uppsala, som ...

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.