Läsfrämjande och litteraturförmedling

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

På Ersbodabiblioteket i Umeå är det ungdomarna som leder vägen till läsglädjen. I projektet "Readers are Leaders" högläser lokala tonåringar för lågstadiebarn varje vecka vilket gjort att ungdomarna växt i självförtroende, byggt upp sina ordförråd medan barnen knappt vill att kvällen ska ta slut. Den här artikeln berättar om hur bokklubben blev till och varför den modellen kanske borde spridas långt utanför Ersboda.

Hur kan du vara en bra kompis? Hur undviker du att hamna i bråk? Varför är det viktigt att säga förlåt? Tillsammans med kommunpolisen har Rosengårdsbiblioteket i Malmö regelbundna lässtunder för barn i årskurs ett i skolor i området. Bibliotekarierna Ulrika Clementzlor och Cecilia Kristiansson skriver om ett arbete som främjar såväl läsning som relationen med både polisen och biblioteket. 

Vad får barn att vilja besöka biblioteket? Hur hittar barn hit och vad får dem att vilja stanna kvar? Tre kommuner i Kalmar län involverade barn i ett projekt om hur de ser på bibliotekens verksamheter. Elin Johansson från den regionala biblioteksutvecklingen i Kalmar, skriver att det till stor del handlar om att bygga relationer och arbeta mer uppsökande. Allt började med ett initiativ till ett projekt från Region Kalmar län, för att undersöka vad barn tycker om folkbibliotekens verksamhet. En av kommunerna är Oskarshamn: – För att få barn och ungdomar att komma till biblioteket måste vi bygga relationer och lära känna dem. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars tappar vi den här generationen. Det är därför vi valt att satsa på Gråttan, ...

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? På Värnamo bibliotek arbetar man målmedvetet med gåvoböcker gentemot barn, unga och deras vårdnadshavare, vilket har resulterat i ökad läsning.

Hur kan bibliotek arbeta mer strategiskt med läsfrämjande – och var börjar man? Den här texten presenterar en praktisk modell i fyra lager – individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle – som hjälper dig att analysera och utveckla det läsfrämjande arbetet. Tanken är enkel: läsfrämjande är alltid både en individuell och kollektiv aktivitet, och modellen är byggd för att vara flexibel. Använd den på egen hand, i arbetsgruppen eller i samtal med chefer och nätverk. Börja i det lager som känns mest angeläget just nu och bygg vidare därifrån – steg för steg växer helhetsbilden fram. Inledning Läsfrämjande arbete är centralt för landets folkbiblioteksverksamheter och folkbibliotekarier.1Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. ...

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och har en hel del resurser för folkbibliotek, såsom specifika fakta om Nobelpristagare, boktipslistor för inspiration och möjligheter till studiebesök.

Digitala böcker är idag en självklar del av folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – men mer sällan en självklar del av den läsfrämjande verksamheten. I denna artikel delar KB insikter om folkbibliotekens behov, erfarenheter och prioriteringar vad gäller digitala böcker.

Stenhagenbiblioteket i Uppsala har under det gångna året arbetat utforskande med metoden Lesersørvis. Personalen har försökt hitta fungerande rutiner i vardagen, som att avsätta tid för snabbläsning och att använda sig av lässcheman som delas med varandra. De har även reflekterat kring hur man kan använda metoden i olika sammanhang och delar här med sig av reflektioner och tips.

Delaktighet, samverkan och relationsskapande – det är ingredienser som ofta framhålls som viktiga för att lyckas med läsfrämjande för barn och unga. Kulturrådet har fått i uppdrag att samla goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser från vårt avlånga land. Dessa finns nu att ta del av på en inspirationswebb och i ett nytt matnyttigt magasin. Men vad är egentligen ett gott exempel?

Vad är egentligen läsfrämjande och litteraturförmedling? Var går gränsen mellan formell kompetens och personliga egenskaper? Det var frågor som dök upp då Biblioteksutveckling Region Kalmar län skulle göra en kartläggning inom ramarna för Läsfrämjandelyftet. Kartläggningen gjordes för att identifiera kompetensbehov hos folkbiblioteken i Kalmar län kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn och unga.

Bibliotek Uppsala introducerade den norska litteratur- och läsfrämjande metoden Lesersørvis som en del av den statliga satsningen Läsfrämjandelyftet. Syftet var att ge hela personalstyrkan inspiration, verktyg och mod att ge läsförslag till barn och unga. Hur har det gått och hur arbetar de olika verksamheterna med metoden idag?

Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.

Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal om romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har författaren Britt-Inger Hedström Lundqvist bjudits in för att berätta om sin självbiografiska bok Pappas flicka gör som fan hon vill – en skildring av hennes uppväxt, liv och identitet som resande.

I Kungsbacka är barn och unga med och skapar framtidens läsfrämjande miljöer. Med hjälp av immersiva upplevelser i teknik som VR och med en stor portion mod vill Biblioteken i Kungsbacka skapa möjligheter för de yngre att ta över rodret tillsammans.

Följ den digitala biblioteksbokens väg, från författare till biblioteksanvändare!

Läs med hela kroppen är ett projekt där mim används som metod i litteraturförmedling. Det har startats av Expressteatern och riktar sig till bibliotekarier som arbetar med barn i lågstadieåldern. I denna artikel beskriver Evelina Breslin på Staffanstorps bibliotek ett lekfullt sätt att gå in i litteraturen tillsammans med barn, bortom boksamtalet.