Gå direkt till innehållet
En person sitter och läser ur en bok vid ett bord framför en stor skärm som visar en illustration av en stol. I bakgrunden syns en röd ABF-banderoll.
Författarbesök med Alma Thörn. Foto: Tove Liliequist ©

Readers are Leaders – läsgemenskap bland barn och unga i Umeå

Ersbodabiblioteket har tillsammans med Rädda Barnen och ABF startat ett projekt där ungdomar högläser för lågstadiebarn. Initiativet har bland annat utvecklat ungdomarnas språkliga förmåga och gett dem större självförtroende.
– Bokklubben är viktig för både oss och barnen. Man får utmana sig själv och vara utanför sin comfort zone, säger Asmaa Marchoud, en av högläsarna.

Varje onsdagskväll ett par månader per termin samlas ett 30-tal lågstadiebarn på Ersbodabiblioteket i Umeå för att lyssna på en stunds högläsning i bokklubben Readers are Leaders. Träffarna leds av ungdomar från området och varje träff inleds med att hälsa barnen välkomna, gå igenom förhållningsregler för bokklubben och stämma av läget med deltagarna. Efter det börjar läsningen, som sker under mysiga former med fika, mjuka sittkuddar och dämpad belysning.

Samarbetspartners och finansiering

Readers are Leaders startades upp med stöd från Stärkta bibliotek i Umeå kommun. Bokklubben får nu stöd från Umeå kommuns satsning Umeå växer tryggt och säkert (UVTS) som är ett samarbete mellan kommun, polis, näringsliv och civilsamhälle. UVTS ska öka tryggheten, minska brottsligheten och motverka tendenser till social oro i de nordöstra stadsdelarna i Umeå, och Ersboda är ett av områdena som omfattas av satsningen. På Ersboda finns en stor andel barn och en desto mindre del äldre vilket ger en låg snittålder. Den relativa barnfattigdomen är högre på Ersboda jämfört med Umeås andra stadsdelar och det bor en högre andel utrikesfödda än genomsnittet här. Övriga samarbetspartners är ABF och Rädda Barnen som också är aktiva i området.

Ett barns idé och vision

Readers are Leaders startade våren 2023. Namnet kommer från en bok om svarta förebilder som initiativtagaren Faiza Issa Aden läste tillsammans med sin son Mikaeel när han gick i lågstadiet. Mikaeel och hans kompisar gillade att läsa och vara på biblioteket. Men de hade märkt att läsning inte ansågs vara ett lika viktigt fritidsintresse som till exempel sport och det ville de ändra på.

– Readers are Leaders utgår från ett barns idé och vision, berättar Faiza.

Tillsammans med en annan förälder hjälpte hon barnen att starta upp bokklubben. Till en början sågs de i hemmet och högläste, men efter en tid började de hålla till på Ersbodabiblioteket. Med tiden växte idén om att utveckla bokklubben och Faiza insåg att det behövdes samarbetspartners för att verksamheten skulle bli hållbar och nå ut till fler. Här kom biblioteket in i bilden. Faiza fick kontakt med bibliotekarierna på Ersbodabiblioteket, som kände både henne och Mikaeel som regelbundna besökare.

– Biblioteket har alltid varit en trygg plats för mig och Mikaeel. När jag växte upp var det mitt andra hem, säger Faiza.

Förutom biblioteket kom även Rädda Barnen och ABF in i bilden. Alla ville de göra en insats för Ersbodaområdet och insåg att det fanns mycket att hämta i organisationernas samlade kompetens. Då Faiza varit med och startat upp bokklubben och dessutom jobbar som kulturpedagog föll det sig naturligt att hon tog på sig rollen som projektledare i det inledande skedet.

Ersbodabiblioteket var dessutom redan en del av Umeå kommuns Stärkta bibliotek-satsning, där det fanns ett delprojekt med fokus på ökad språklig förmåga. Målet med delprojektet var att kunna erbjuda läsfrämjande aktiviteter som sänker trösklarna till bibliotekets verksamhet för barn och unga i området. Där passade konceptet Readers are Leaders in väldigt väl eftersom det är en läsfrämjande satsning riktad mot barn. Med hjälp av projektmedel från Stärkta bibliotek blev det möjligt att anlita Faiza som projektledare i uppstarten av bokklubben. Stärkta bibliotek kunde också bidra med finansiering till författarbesök och lite lyxigare fika till avslutningarna under de första terminerna. Projektledaren för Stärkta bibliotek har även kunnat lägga arbetstid på bokklubben under det inledande året.

– Satsningen Readers are Leaders är ett utmärkt exempel på en läsfrämjande och trygghetsskapande verksamhet i ett av Umeås prioriterade bostadsområden. Som bibliotekschef är jag glad och stolt att Readers are Leaders är en del av vår verksamhet, säger Helena Karlström, bibliotekschef i Umeå kommun.

En person sitter och håller en surfplatta framför en stor skärm som visar omslaget till barnboken "Sai och drakägget" av Julia Ek.
Författarbesök med Julia Ek. Foto: Tove Liliequist ©

Våga läsa högt

Readers are Leaders är ett speciellt projekt på det viset att lokala ungdomar får ta plats som ledare. Mikaeel, som hunnit bli 12 år, var en av de första ledarna för bokklubben. För att hitta fler ungdomsledare efterlyste biblioteket tillsammans med samarbetspartners läsande förebilder. De affischerade och pratade med människor runt om i området. Faiza gick även ut och informerade i klasserna på en närliggande högstadieskola, efter att ha tagit kontakt med rektorn.

– Innan skulle jag aldrig våga läsa högt, men nu läser jag för 20 personer utan problem.

Giang Vo, ungdomsledare

Innan ungdomarna fått leda en träff med Readers are Leaders har de gått en heldagsutbildning i Faizas, Rädda Barnens och ABF:s regi. Utbildningen är inspirerad av Rädda Barnens utbildningsverksamhet där ledarskap och konflikthantering är viktiga delar. Ungdomarna lär sig bland annat hur de ska välkomna barnen och leda dem genom bokklubbsträffarna på ett tryggt och tydligt sätt. De får också prova på rollspel, att ställas inför olika scenarion som de tillsammans i grupp ska försöka hantera, till exempel “Hur gör ni om det uppstår konflikter i gruppen?” och “Hur bemöter ni ett barn som sitter tyst under hela träffen?” De får även reflektera kring egna förebilder och vad som kännetecknar ett bra ledarskap.

En stor skärm på hjul visar en bild av händer som formar hjärtan. Skärmen står i ett rum med bokhyllor i bakgrunden.
Dokumentkameran. Foto: Mimmi Stiegler ©

Ledarna, som är mellan 12 och 18 år gamla, turas om varje bokklubbsträff att slå sig ner i bibliotekets läsfåtölj och högläsa för en grupp 6–9-åringar. För att förstärka läsupplevelsen används en dokumentkamera som ser ut ungefär som en skrivbordslampa och som när den riktas mot boken kan projicera text och bild på bibliotekets storskärm i realtid.

Högläsandet är inte alltid det lättaste och till en början kan det vara ganska nervöst, men ledarna gör det med en sådan självklarhet.

– Innan skulle jag aldrig våga läsa högt, men nu läser jag för 20 personer utan problem, säger ungdomsledaren Giang Vo.

Ledarna utlovades en symbolisk belöning som tack. Vid varje terminsavslutning har de fått biobiljetter, böcker och liknande. Grundidén med bokklubben är att den ska vara förankrad i lokalsamhället och bygga på lokalt engagemang snarare än ekonomisk vinning. Utöver att göra gott för sitt område, har den stora belöningen långsiktigt varit språklig och personlig utveckling för ungdomarna.

– Jag har lärt mig att läsa fler böcker och fått ett större ordförråd, berättar ungdomsledaren Abdiasis Mohamed.

Ett talande bevis på att bokklubben hjälpt till att öka inte bara de yngre barnens, utan även ungdomsledarnas språkliga förmåga. En annan vinst som kommit av högläsandet kan sägas handla mer om personlig utveckling och att våga kliva fram som ledare.

– Bokklubben är viktig för både oss och barnen. Man får utmana sig själv och vara utanför sin comfort zone, säger Asmaa Marchoud.

Gruppen består just nu av fyra ledare, men de har i perioder varit så många som åtta. Efter varje veckas bokklubb är de bra på att dela med sig av respons, peppa varandra och komma med förbättringsförslag till nästa gång. Här finns även tillfälle för personalen att kliva in och coacha ungdomarna och hjälpa dem framåt.

Vid sidan av muntlig respons skriver ungdomsledarna även loggbok som ett sätt att kommunicera med varandra, då de turas om att vara med och leda bokklubben. I loggboken noterar de vilka böcker eller kapitel de läst, hur många barn som deltagit och vad som gått bra respektive mindre bra. Det är fint att se dem axla ansvaret och växa i sina roller.

Ungdomarnas engagemang i Readers are Leaders har även gett ringar på vattnet, då det stärkt upp deras CV:n och lett till sommarjobb och vidare uppdrag, bland annat på biblioteket. Där har de fått göra inhopp på lovaktiviteter såsom sagostunder för yngre barn och t-shirtsmålning för sommarlovslediga.

Föränderligt innehåll

I takt med att ungdomarna blivit mer bekväma i rollen som ledare har det även skett en utveckling av bokklubbens innehåll. Utöver högläsning och fika innehåller träffarna numera även inslag av lek, vilket har visat sig väldigt lyckat. Det är ledarna själva som har velat lätta upp bokklubbstimmen för att skapa bättre fokus under den aktiva lästiden. Om barnen i slutet av varje träff får bryta i 5–10 minuter för lekar, som till exempel Följa John eller Simon säger, bidrar det också till många skratt och skapar positiva associationer till biblioteket och bokklubben i stort.

Readers are Leaders fokuserar på högläsning, för att möjliggöra för barn att kunna delta på lika villkor, oavsett läsförmåga, och minska kraven på prestation. Allteftersom ledarna blivit varma i kläderna har de vågat avvika lite från det vanliga upplägget och lyssnat in barnens egna önskemål. En del av lågstadiebarnen har gärna velat komma fram till läsfåtöljen och själv högläsa ett par sidor för gruppen så det har de också fått göra. För ordningens skull har ledarna spridit ut dem över veckorna, med ett eller två högläsande barn per gång. De här inhoppen har bidragit till synbart nöjda och stolta barn och ännu mer läsglädje i gruppen!  

Ett annat exempel på hur lågstadiebarnens önskemål har lyssnats in är att Readers are Leaders gått från att vara en stor grupp till att bli två parallella. Nioåringarna var redo för en större utmaning och uttryckte en längtan att få ägna sig mer åt egen läsning. Sagt och gjort, med biblioteket som bollplank skapades en ny grupp där ett gäng om 10–12 nioåringar fick ägna terminen åt att högläsa för varandra ur en och samma bok tillsammans med ledaren Asmaa. Bibliotekarierna på Ersbodabiblioteket hjälpte till med att ta fram förslag på böcker som gruppen sedan kunde välja bland. Fördelen med åldersindelade grupper är att det underlättar vid val av böcker, det blir helt enkelt lättare att pricka in en passande nivå. Det blir också färre barn per grupp och mycket bättre läsro. Nackdelen är att det här upplägget kräver mer personalresurser.

De vuxnas roll 

Vid varje bokklubbsträff närvarar en personal från biblioteket, med förstärkning av antingen Faiza, Rädda Barnens eller ABF:s personal. Ambitionen är att alltid vara minst två vuxna på plats och för att lyckas med det görs det ett schema på förhand. Readers are Leaders ska vara ett tryggt sammanhang och där har närvarande personal det yttersta ansvaret. De vuxna som bemannar bokklubben sitter alltid med under läsningen och stöttar ungdomarna om det behövs. Ibland hjälper de till med att ställa någon fråga till barnen om boken de precis lyssnat på och fångar också upp frågor från barnen om till exempel svåra ord och begrepp. Blir det för stojigt hjälper de till att samla ihop gruppen igen.

Utöver att finnas på plats varje onsdag ansvarar bibliotekspersonalen också för att handla fika till bokklubben och ta fram förslag på högläsningsböcker som passar de teman ungdomsledarna valt ut. Det har kunnat vara allt från mysterier till mobbning och rasism. I och med samarbetet med Rädda Barnen har bokklubben även uppmärksammat Stopp! Min kropp. Vid såna här “tyngre” teman har de vuxna som bemannat bokklubben klivit in mer aktivt för att bemöta frågor från barngruppen.

Bibliotekariernas erfarenheter är att bilderböcker fungerat väldigt bra att högläsa i bokklubben, till exempel Dom som bestämmer av Lisen Adbåge och Pyjamaspartyt av Elin Johansson. Utöver att man hinner läsa klart böckerna på en och samma träff fungerar de många bilderna som hjälp för både läsförståelse och fokus. Andra böcker barnen har gillat lite extra är Handbok för superhjältar av Agnes och Elias Våhlund, Skoldeckarna-serien av Lena Lilleste och Läs på egen risk!-böckerna av Petrus Dahlin. 

Erfarenheter och utmaningar

Bokklubbs-onsdagarna på Ersbodabiblioteket innebär full aktivitet och många utlån. De fyller en viktig funktion, både socialt och som en läsfrämjande arena, och saknas när det är paus för lov. Då kommer frågor från både barn, vårdnadshavare och lärare om när bokklubben startar igen. En annan positiv effekt är att många av nioåringarna startat egna små bokklubbar vid sidan av Readers are Leaders och uttryckt en önskan om att själva bli ledare en dag. 

En svårighet är att hitta långsiktig finansiering för bokklubben. Det är inte möjligt att genomföra utbildning av nya ledare när det inte finns pengar till en projektledare som kan genomföra detta. Ingen har heller möjlighet att gå ut på skolor och rekrytera nya ungdomar inom sina ordinarie tjänster. Hittills har Readers are Leaders hållit sig flytande med stöd från projekten Stärkta bibliotek och Umeå växer tryggt och säkert (se mer i faktarutan). Förhoppningen framåt är att hitta nya projektmedel, något som biblioteket, ABF och Rädda Barnen bör kunna lösa.

Tips till dig som vill starta en egen bokklubb för barn 

  • Se dig om efter samarbetspartners. Då är det lättare att bemanna bokklubben och att nå ut i området. Försök att hitta nyckelpersoner i samarbetsorganisationerna, personer som vill samma sak som ni.
  • Använd dig av dokumentkamera för att förhöja upplevelsen, och om det är en stor barngrupp: mikrofon.
  • Bryt en stund för lek!
  • Bjud på något ätbart.
  • Planera en rolig terminsavslutning – exempelvis författarbesök, workshop eller filmvisning.


Tove Liliequist är bibliotekarie och arbetade som projektledare inom Stärkta bibliotek i Umeå kommun 2019–2024. Numera arbetar hon på biblioteksbussen i Umeå. 

Foto: Egentaget ©

Mimmi Stiegler är bibliotekarie och arbetar på Ersbodabiblioteket i Umeå. 

Foto: Egentaget ©

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.