”Gör ni det här så kommer det fler”
Vad får barn att vilja besöka biblioteket? Hur hittar barn hit och vad får dem att vilja stanna kvar? Tre kommuner i Kalmar län involverade barn i ett projekt om hur de ser på bibliotekens verksamheter. Elin Johansson från den regionala biblioteksutvecklingen i Kalmar, skriver att det till stor del handlar om att bygga relationer och arbeta mer uppsökande.
Allt började med ett initiativ till ett projekt från Region Kalmar län, för att undersöka vad barn tycker om folkbibliotekens verksamhet. En av kommunerna är Oskarshamn:
– För att få barn och ungdomar att komma till biblioteket måste vi bygga relationer och lära känna dem. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars tappar vi den här generationen. Det är därför vi valt att satsa på Gråttan, säger Anna Ersson Lundgren på Oskarshamns bibliotek. Där har projektet med att involvera barn lett till att biblioteksrummet förändrats och att spelrummet Gråttan har skapats.

Våren 2023 skapade Hultsfred, Oskarshamn och Västervik en projektgrupp. Varje kommun skulle genomföra minst en process där barn mellan 13 och 16 år skulle vara delaktiga. På vilket sätt fick kommunerna själva bestämma, vilket ledde till att det bland annat bildades samtalsgrupper och bjöds in till skapande workshoppar.
Projektets resultat och lärdomar sammanställdes i rapporten Gör ni det här så kommer det fler – Om barnets perspektiv på folkbibliotekens verksamhet. Rapporten skrevs för att kunna dela arbetssätt, resultat och reflektioner från projektet med övriga kommuner i länet. Och det visade sig att trots att kommunerna använt sig av olika metoder, blev resultaten relativt lika. Något som framträdde tydligt var vikten av att bygga relationer med barnen.
Relationsbygge som ger effekt

I Hultsfred skapades samtalsgrupper där man bland annat pratade om hur biblioteket kan vara ett rum där alla känner sig välkomna. Barnen uttryckte att det viktiga för dem var det personliga mötet. Att det exempelvis är något helt annat att bli informerad om någonting av en person, än genom ett flöde i telefonen.
Utifrån det som lyfts i samtalsgrupperna utvecklade Hultsfred en mer uppsökande verksamhet, och besökte högstadieskolan i kommunen två gånger per termin. Detta i syfte att bygga relationer, lyfta biblioteket som en mötesplats och uppmärksamma de läsfrämjande aktiviteterna som finns för målgruppen. Det är alltid två från personalen som besöker skolan tillsammans. Med sig har de information om vad biblioteket erbjuder målgruppen, dator för att kunna göra omlån och för att skapa lånekort, samt ett urval av böcker. Allt dukas upp på ett bord i skolans cafeteria.

– Det viktigaste av allt är kanske att vi alltid har en aktivitet som fungerar som en isbrytare i mötet med ungdomarna. Det kan vara kylskåpspoesi eller ett klotterplank, något som kan bli en ingång i samtalen och som gör att det inte känns så stelt, säger Jill Lätt som arbetar på Hultsfreds bibliotek.
Ganska snabbt kunde biblioteket se effekter av besöken på högstadieskolan, genom att fler ungdomar kom till biblioteket efter skoltid. Sandra Lönn arbetar också på Hultsfreds bibliotek:
– Det är viktigt att vi är beredda på det, att ungdomarna faktiskt sen kommer till biblioteket. Och då måste vi se till att vara där och möta upp dem i biblioteksrummet och med aktiviteter, säger Sandra.
Barnens plats i biblioteksrummet
I alla tre kommuner lyfte barnen önskemål som handlade om biblioteksrummens utformning. Det kunde vara alltifrån övergripande önskemål om att det behövde bli mysigare och mer inbjudande, till mer specifika som att det borde finnas ett arabiskt tangentbord och en whiteboard att skriva eller rita på.
På Oskarshamns bibliotek har flera förändringar gjorts i biblioteksrummet utifrån det som kom fram genom projektet. En helt ny ungdomsavdelning skapades, där en tävling utlystes så att ungdomarna själva fick vara med och bestämma namnet. Det fick bli Hänget, kort och gott.


Sedan utvecklades även spelrummet Gråttan. Även det utifrån barnens idéer och önskningar kring alltifrån väggfärg till vilka spelkonsoler som skulle finnas. Gråttan används nu dagligen av barn och ungdomar som bokar rummet med sitt lånekort för en viss tid.
– Förhoppningsvis kan det bli lättare att få ungdomarna att upptäcka böcker och läsning när de väl vistas på biblioteket. Här kommer de i kontakt med böcker och får träffa läsande förebilder, vilket är positivt, säger bibliotekarien Anna Ersson Lundgren.
Kreativitet i lugn miljö
I Västerviks kommun har det också varit fokus på förändringar i biblioteksrummet efter projektets slut. Fokus för deras samtal med barnen var att utforska hur biblioteket kunde bli mer tillgängligt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och hur utformningen av stadsbibliotekets skaparverkstad Labbet kunde förändras.
Flera förändringar gjordes i Labbet utifrån det som barnen lyfte fram. Mycket handlade om målet att skapa en lugnare miljö och skala ner intrycken. Väggarna målades bland annat om i en dovare färg och bildstöd sattes upp i rummet.

– Vi har fått positiv feedback på förändringarna. Vi märker också av att det är fler som besöker Labbet nu, säger Nora Grimstrup på Västerviks bibliotek.

Relationsbyggandet har fortsatt efter projektet och det märks att ju mer personalen jobbar aktivt med att hela tiden bygga relationer med barnen, desto fler programaktiviteter utgår från det som målgruppen faktiskt vill ha.
– Det handlar om att aktivt lyssna i biblioteksrummet, ofta kommer förslag mellan förfrågningar om spelkonsoler eller bokreservationer och då gäller det att agera direkt. Prata med dem och be dem utveckla sina tankar, ta kontaktuppgifter och försöka få igång ungdomsledda aktiviteter, säger Nora.

Så numera finns det en bokklubb för romantasy för ungdomar och en pyssel-afterschool för barn mellan 6 och 12 år. Det finns också återkommande aktiviteter som leds av ungdomarna själva.
– Vi har märkt att återkommande aktiviteter gör att deltagarna känner sig mer bekväma. De vänjer sig vid aktiviteterna, vid lokalerna och börjar lära känna oss. Det gör att de frågar mer och på så vis får vi också veta mer vad de vill ha och vad de vill göra på biblioteket, säger Vidar Kjerstadius, som också jobbar på Västerviks bibliotek.
Tips och lärdomar
I rapporten ”Gör ni det här så kommer det fler” har projektgruppen samlat framgångsfaktorer till arbetet med barns delaktighet.
Några av lärdomarna från projektet:
- Det finns ett värde i att genomföra liknande projekt i flera kommuner samtidigt. Då går det att jämföra resultat, dela erfarenheter och stötta varandra. Det skapar även möjligheter till kollegialt lärande.
- Det finns ett värde i att dokumentera på ett sätt så att andra kan ta del av det. Rapporten i det här fallet blev en ingång till fler samtal mellan bibliotekspersonal i Kalmar län. Det blev en gemensam referensram och början på fler fördjupande samtal.

Elin Johansson har tidigare arbetat som biblioteksutvecklare med fokus på barn och unga i Region Kalmar län.
Foto: Josefine Laul (c).
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).