Att väcka den så kallade läslusten – ett otydligt uppdrag?

Vad är egentligen läsfrämjande och litteraturförmedling? Var går gränsen mellan formell kompetens och personliga egenskaper? Det var frågor som dök upp då Biblioteksutveckling Region Kalmar län skulle göra en kartläggning inom ramarna för Läsfrämjandelyftet. Kartläggningen gjordes för att identifiera kompetensbehov hos folkbiblioteken i Kalmar län kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn och unga.

När den regionala biblioteksverksamheten i Kalmar län skulle planera för kompetenshöjande insatser inom Läsfrämjandelyftet bildades en arbetsgrupp bestående av Elin Johansson, Biblioteksutveckling Region Kalmar län, Linn Kvist, bibliotekarie i Mönsterås kommun, och Ellinore Goude, bibliotekarie i Kalmar kommun.

Ett resultat av arbetsgruppens arbete är rapporten Att väcka den så kallade läslusten – Om synen på folkbibliotekens kompetens kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn. Rapporten blev klar våren 2024 och är mer än ett år senare fortfarande aktuell. Både för fortsatta samtal kring det läsfrämjande arbetet i länet och som grund för att fortsätta planera kompetenshöjande insatser framåt för folkbiblioteken.

Vad är läsfrämjande och litteraturförmedling?

Den regionala biblioteksverksamheten hade bestämt att en kartläggning skulle göras med syftet att ta fram underlag till samtal kring det läsfrämjande arbetet, samt underlag för planering och prioritering av kompetenshöjande insatser framåt.

Det första vi i arbetsgruppen gjorde var att skicka ut en enkät till ett nätverk i Kalmar län för folkbibliotekspersonal som arbetar riktat till barn. I enkäten ställdes frågor som handlade om bibliotekspersonalens formella kompetens och synen på kompetens kring läsfrämjande och litteraturförmedling.

Det blev tydligt redan i enkäten till nätverket att det fanns olika syn på begreppen läsfrämjande och litteraturförmedling. Det var väldigt olika vad var och en lade in i begreppen och det blev svårt för oss i arbetsgruppen att helt jämföra svaren med varandra. Vi kom därför fram till att det fortsatta arbetet mest skulle fokusera på att kartlägga den här varierade synen på kompetens, snarare än att det skulle bli en kartläggning av den faktiska kompetensen. Anledningen till det var att vi i arbetsgruppen såg att det fanns anledning att fördjupa sig i själva begreppen, för att kanske närma sig en mer samlad bild av dem. För om vi tillsammans ska prata om det läsfrämjande arbetet framåt, då kunde vi också se en vinst i att vi har en gemensam syn på vad själva begreppet faktiskt innebär. 

När arbetsgruppen ytterligare analyserat svaren från nätverket skickades två nya enkäter ut, en till all folkbibliotekspersonal i länet och en till alla bibliotekschefer. Samtidigt fördjupade vi oss i kommunernas biblioteksplaner samt olika rapporter och studier inom det läsfrämjande området. Detta för att få in fler perspektiv kring synen på kompetens.

Krav på glädje, pepp och entusiasm

Det blev tydligt i enkätsvaren att det ställs höga krav på både folkbibliotekspersonalens och bibliotekschefernas kompetens när det handlar om läsfrämjande och litteraturförmedling. Arbetsgruppen valde bland annat att åskådliggöra och presentera sina slutsatser genom att skriva en sammanfattning av alla krav i form av en fiktiv jobbannons:

Det kändes nästan skrämmande när vi hade skrivit ihop jobbannonsen. Det är som att en barnbibliotekarie verkligen ska kunna allt, ha stenkoll på målgruppen, kunna nå precis alla och samtidigt genomföra sitt arbete på ett otroligt positivt sätt genom att verkligen brinna för sitt jobb och vara oerhört ”peppig”. En hel grupp skulle kanske tillsammans kunna uppfylla många av kraven i jobbannonsen, men att som enskild bibliotekarie göra det är snarare en omöjlighet.

I rapporten ”Att väcka den så kallade läslusten” är det också en av slutsatserna som vi drar, att det som krävs i slutänden kanske mer handlar om en samlad kompetens, i en arbetsgrupp eller gemensamt i ett län. Med andra ord, att det finns en styrka i att komplettera varandras kompetenser och att det i vissa fall är helt avgörande för att kunna arbeta läsfrämjande och för att utveckla det läsfrämjande arbetet.

Rapportens titel ger också en fingervisning om en av arbetsgruppens slutsatser, ”Att väcka den så kallade läslusten” är nämligen ett citat från ett enkätsvar. Vi tycker att det på ett vis lyfter ett mönster som vi sett i svaren, nämligen att många väljer att beskriva det läsfrämjande arbetet i relation till begrepp som ”läspepp”, ”läsglädje”, ”läsinspiration” och just ”läslust”. Men svaren visar också att det finns väldigt många olika tankar och idéer kring vilken kompetens som behövs, för att kunna förmedla pepp, glädje, inspiration och lust till läsning.

En annan reflektion som arbetsgruppen gjorde var att frågorna som ställdes i enkäten kring kompetens tenderade att ge svar kring personliga egenskaper. Vi såg att det fanns en skillnad i svaren, som handlade om att någon som arbetar med barnverksamhet ska vara ”pedagogiskt utbildad” eller ”ha en viss pedagogisk ådra”.

Fler samtal: Varför gör vi det vi gör?

Anledningen till att kartläggningen sammanställdes till en rapport var att den skulle bidra till fortsatta samtal om det läsfrämjande arbetet. Som ett första steg arrangerade Biblioteksutveckling Region Kalmar län en läsfrämjandeträff våren 2024, dit all folkbibliotekspersonal och bibliotekschefer i länet bjöds in. Utgångspunkt för träffen var innehållet i rapporten. Deltagarna fick bland annat delta i olika diskussionsgrupper för att fördjupa sig i frågeställningar som rapporten lyft och gå mer på djupet i vissa frågor. 

Ofta när bibliotekspersonal ses på nätverksträffar eller liknande delar vi tips och diskuterar vår verksamhet, men på läsfrämjandeträffen fick deltagarna möjlighet att diskutera på en djupare och mer teoretisk nivå. I stället för att prata om hur vi gör olika saker, fokuserade vi mer på varför vi gör vissa saker överhuvudtaget. Vad kan vi exempelvis förvänta oss att det läsfrämjande arbetet leder till på sikt? Och kan vi på något sätt mäta resultatet av det?

Rapporten sätter inte punkt, den är en början

Utöver läsfrämjandeträffen har rapporten funnits med som utgångspunkt vid fler tillfällen. Biblioteksutveckling Region Kalmar län har exempelvis bjudit in till träffar som fördjupat sig i olika frågeställningar från rapporten. Bland annat kring barnkonventionen, biblioteksrummet, biblioteksplaner, styrdokument, statistik och bibliotekschefens roll i det läsfrämjande arbetet.

Att vi sammanställde kartläggningen till en rapport som finns tillgänglig för alla ser vi som en stor vinst. Eftersom det både fanns resultat och erfarenheter som var gemensamma och sådant som skiljde sig åt, kan rapporten fungera som något gemensamt att referera till i fortsatta samtal. På regional nivå fortsätter planer för kompetenshöjande insatser och samtal utifrån det som rapporten visat.

Om rapportarbetet: En vinst i att göra det tillsammans

I arbetet med rapporten testade Biblioteksutveckling Region Kalmar län ett lite annat arbetssätt än tidigare genom att sätta ihop en arbetsgrupp, där folkbiblioteken som deltog fick ekonomisk ersättning för att delta. På så vis skapades goda förutsättningar för arbetet, eftersom det fanns tid avsatt för arbetsgruppens arbete.

Det fanns en pott med arbetstimmar och en flexibilitet i hur vi skulle använda timmarna. Arbetsgruppen ser det som en otrolig vinst att vi kunde genomföra arbetet från början till slut tillsammans. Det fanns såklart en grundtanke när arbetsgruppen bildades och den utvecklade vi vidare tillsammans, vilket gav ett gott resultat. Det är en stor fördel när vi kan arbeta på det här sättet, med både den regionala och kommunala nivån. När vi arbetar nära tillsammans ger det helt andra ingångar, perspektiv och en bredare förankring.