Ett ständigt letande efter böcker som unga vill läsa

Hur påverkar olika trender i ungas läsning bibliotekens inköp av böcker? Och hur hittar man information om vad unga efterfrågar? I masteruppsatsen Ett evigt sökande har Emma Olsson Grahn och Stina Skog riktat blicken mot lästrender bland unga och mot bibliotekariers inköpsarbete. En slutsats de drar är att det kan vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen just när det gäller ungdomslitteratur.

En betydande del av bibliotekariers dagliga arbete går ut på att hålla sig ajour med omvärlden och det som är aktuellt inom kultur och media. Detta är särskilt viktigt vid beståndshantering och inköp för att kunna skapa ett attraktivt bestånd. Under lång tid har studier visat att ungdomar och unga vuxna läser mindre, nya forskningsrön tyder dock på att trenden har vänt. Unga läser mer och det blir mer populärt att läsa litteratur på engelska. 

Eftersom vi båda brinner för ungdomars läsning visste vi under studietiden att vi ville skriva vår masteruppsats om just den målgruppen. Vi blev särskilt inspirerade av vår handledare Elisa Tattersall Wallins avhandling Sound Reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults från 2022, och SOM-undersökningarna, som visar att unga börjat läsa mer. Till skillnad från Elisas avhandling om hur ungdomar läser ville vi istället fokusera på förändrade lästrender för målgruppen – och i synnerhet på hur detta påverkar ungdomsbibliotekariers inköpsarbete. Resultatet blev uppsatsen Ett evigt sökande.

Sökkanaler och läsbeteende

Syftet med vår uppsats blev att ta reda på hur och i vilken utsträckning olika sökkanaler används i ungdomsbibliotekariers inköpsarbete och hur användandet kan ha påverkats av ett förändrat läsbeteende hos ungdomar. Vi diskuterade också hur ungdomsbibliotekarierna upplever att olika faktorer påverkar deras inköpsarbete.

Begreppet lästrend som förekommer rätt ofta i vår uppsats definierar vi som en sammanslagning av orden läsvanor och trend. Läsvanor redovisas vanligtvis från statistik som visar hur, när och hur ofta människor läser, och i förändringarna kan man ana trender. Det kan vara en långsam konstant, eller en mer plötslig, förändring. Kort sagt, lästrend refererar till de förändringar som skett i läsvanorna över tid.

När vi skrev om tidigare forskning i uppsatsen fanns det inte så mycket kring olika fenomen på sociala medier, såsom #BookTok, #Bookstagram och #BookTube, men bara några få år senare finns det betydligt mer att läsa kring detta. Trots det är det svårt att säga hur stabil trenden kring ungas läsvanor är, liksom anledningarna bakom. För den som är nyfiken på att läsa mer om just trender inom läsning kan vi varmt rekommendera SOM-institutets antologier, Svenska barnboksinstitutets bokprovning och Mediemyndighetens (tidigare Statens Medieråds) statistiska undersökning Ungar & Medier. Även Kulturrådets rapporter, Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen är bra källor för ny statistik och information. 

Vilka böcker vill unga läsa?

Det allra viktigaste är kanske ändå själva böckerna. Vilka böcker vill unga läsa och hur får man reda på det? Många ungdomar föredrar att läsa på engelska, och eftersom BTJ:s katalog har ett begränsat utbud av romaner på engelska är det viktigt att söka bredare. Trender går snabbt, en specifik titel eller författare kan dyka upp plötsligt och vissa genrer är mer populära än andra. I Svenska barnboksinstitutets statistik från 2024 går det att läsa att utbudet av ungdomsböcker på svenska minskar. Det kan vara så att den minskande utgivningen av ungdomsböcker på svenska leder till att alla teman inte är representerade, vilket kanske gör det ännu viktigare att möta målgruppens trend mot läsning av romaner på engelska. Men det kan vara en utmaning för bibliotekarien i omvärldsbevakningen, då det inte finns självklara tjänster som stöd för inköp av engelsk litteratur.

Vår studie visade att majoriteten av ungdomsbibliotekarierna hade noterat ett förändrat läsbeteende de senaste tre åren. Det specificerades inte vilken typ av förändrat läsbeteende, och förändringen kan till exempel röra mängd, genre eller språk. Eftersom studien byggde på en enkät fanns inte möjligheten att ställa följdfrågor om vilken typ av förändring som bibliotekarierna syftade på. 

Många ungdomar föredrar att läsa på engelska, och eftersom BTJ:s katalog har ett begränsat utbud av romaner på engelska är det viktigt att söka bredare.

Ett förändrat läsbeteende, och ett uppmärksammande av det, kan generera en utveckling i hur bibliotekarier håller sig uppdaterade för att anpassa sig och beståndet till förändringen. När vi jämförde resultaten utifrån om bibliotekarierna märkte en förändring i läsbeteendet framkom skillnader i hur ofta de använder olika sökkanaler. De som ser denna förändring svarade i högre utsträckning att de använder sociala medier och allmänna recensionsplattformar, såsom Goodreads eller StoryGraph, för urvalsprocessen. Dessutom använder sig dessa bibliotekarier betydligt oftare av kollegor eller andra experter för att hålla sig uppdaterade kring litteratur, och de använder sig mer av låntagarnas kommentarer och önskemål jämfört med de som inte noterat en förändring.

Att hålla sig uppdaterad

På frågan om hur och i vilken utsträckning ungdomsbibliotekarier håller sig uppdaterade kring litteraturen har de flesta svarat att de uppdaterar sig kring litteratur för ungdomsavdelningen någon gång i månaden.

Användningen av branschspecifika recensionsplattformar, exempelvis BTJ, sker av flest respondenter veckovis när det gäller litteratur på svenska men mer sällan för litteratur på engelska, vilket kan bero på att BTJ:s recensionsutbud för engelsk litteratur inte uppdateras lika ofta som för svensk litteratur. Bland dem som har märkt av ett förändrat läsbeteende är det fler som använder allmänna recensionsplattformar för bevakning av engelsk litteratur än för svensk litteratur. Har man inte märkt skillnad använder man en branschspecifik recensionsplattform oftare för engelsk litteratur jämfört med de som har märkt en förändring i ungdomars läsvanor.

Dessutom var det dubbelt så många som svarade att de instämmer helt i frågan om de använder sig av sociala medier när det gäller litteratur på engelska, jämfört med samma fråga för svensk litteratur. Samtidigt gick det att se att bibliotekarier som inte märkt av ett förändrat läsbeteende aldrig eller sällan använde sociala medier för att hålla sig uppdaterade kring engelskspråkig litteratur. Sociala medier används alltså betydligt oftare av de som har märkt av ett förändrat läsbeteende de senaste tre åren än av de som inte har märkt av en förändring. 

Vad påverkar arbetet

På frågan om vilka faktorer bibliotekarierna anser påverka deras inköpsarbete kunde vi se att gränsen mellan fritid och jobb är något diffus när det kommer till just inköpsprocessen. 40 procent av ungdomsbibliotekarierna som svarade på enkäten håller med om att deras fritidsläsning påverkar deras inköp. Samtidigt är det få som håller med om att tid från deras fritid behövs för inköp. Och de allra flesta instämmer i någon grad med att de har tillräckligt med tid, kunskap och relevanta styrdokument för att kunna göra genomtänkta inköp till ungdomsavdelningen. 

Vad ger mest hjälp?

Vår studie gav svar på i vilken utsträckning olika sökkanaler används i inköpsarbetet, men inte vad bibliotekarierna anser sig få bäst hjälp av. Det vi själva har lärt genom uppsatsarbetet och genom arbetet på bibliotek är att med just ungdomsmedier kan det vara värt att frångå den mer traditionella litteraturbevakningen via BTJ. Man kan gå till olika recensionsplattformar, exempelvis Goodreads och StoryGraph, för att se vad som är populärt att läsa just nu eller för att få tips på olika temalistor.  Bokhandeln kan också ge bra tips på både äldre och nyare litteratur, numera har nästan varje nätbokhandel en egen BookTok-lista på sin webbplats och de fysiska butikerna en egen BookTok-hylla.

Vår studie visade att majoriteten av ungdomsbibliotekarierna hade noterat ett förändrat läsbeteende de senaste tre åren.

Vill man komma åt de mest aktuella trenderna är det oftast sociala medier man får vända sig till, men det krävs lite tid för att där kunna uttyda mönster och trender om sociala medier ska vara användbart i arbetet. Bäst av allt är ju såklart att prata med ungdomarna som besöker biblioteket och att fortsätta ta hjälp av sina kollegor för att utveckla och hålla ett relevant bestånd.

Att ungdomar läser mer är verkligen något som ska påhejas med de gladaste tillropen. Genom att ha en nyfiken blick och ett öppet sinne inför ungdomars läsvanor och önskemål kan vi förhoppningsvis bidra till att fler unga både börjar och fortsätter att läsa!