Gå direkt till innehållet
Blond tjej sitter med ryggen mot kameran och läser på sin dator inne på biblioteket.

“Vuxna får titta men inte sitta” på ungdomsavdelningen PUNKTmedis

Bibliotekarie Jenny Granberg skriver i den här artikeln om sitt arbetssätt för att ta kontakt med bibliotekets unga besökare och vinsterna med att ta tillvara och genomföra deras idéer och önskemål. Hon delar även med sig av sina bästa råd och en femstegsmetod för att utveckla biblioteksverksamhet för unga.

PUNKTmedis är Stockholms stadsbiblioteks profilerade ungdomsbibliotek, vi ligger centralt på Medborgarplatsen i Stockholm och vår målgrupp är ungdomar som är mellan 13 och 19 år. Alla är välkomna in att titta och låna här, men ungdomsavdelningen är till för ungdomar så vi brukar säga att ”Vuxna får titta men inte sitta”.

Verksamheten är placerad på ett eget våningsplan i Tranströmerbiblioteket. Att avdelningen ligger avskilt är för att vi i möjligaste mån vill freda verksamheten för unga. Det ska vara ett tryggt och kreativt rum där unga ska få ta plats. Vi är tre medarbetare som jobbar på PUNKTmedis och vi har öppet varje dag. Här finns god tillgång till lokaler för workshops och fasta aktiviteter, ett unikt utbud av litteraturgenrer, möjligheter för musik- och teaterevenemang samt utrymme för ungas egna konstutställningar.

PUNKTmedis riktar sig främst till unga på fritiden. Vi försöker distansera oss så mycket som möjligt från skolan eftersom många ungdomar kopplar ihop läsning i skolan med krav och att det är ”tråkigt”. Istället fokuserar vi på läsning som ett fritidsnöje och samarbetar bland annat med fritidsgårdar för att nå ut till vår målgrupp.

Verksamheten riktar sig till unga över hela staden och avdelningen är välbesökt. Det ligger flera gymnasieskolor i området vars elever besöker oss framförallt på eftermiddagar på vardagarna. Då är det allt som oftast fullt med besökare. På helger och kvällar brukar det däremot vara lugnare. 

Vi försöker distansera oss så mycket som möjligt från skolan eftersom många ungdomar kopplar ihop läsning i skolan med krav och att det är ”tråkigt”

Bokhyllor med böcker.
Foto: Jenny Granberg

Delaktighet

På PUNKTmedis har vi som mål att verksamheten ska utvecklas med besökarna och bygga på en aktiv och ständig dialog med målgruppen utifrån stadens ungdomskulturprogram Kultur i ögonhöjd – för, med och av unga, med betoning på ”med” och ”av”. Vårt huvudsakliga mål är att verka läs- och kulturfrämjande och att synliggöra de ungas initiativ och aktivt uppmuntra dem att vara med och påverka bestånd, biblioteksrum och verksamhet.

Tranströmerbiblioteket, och hela Medborgarhuset, stängde för renovering 2016 och öppnade upp på nytt 2020. Jag var från start delaktig i utvecklingsgruppen för det nya biblioteket, främst med fokus på ungdomsavdelningen. Jag involverade ungdomar tidigt i planeringen av det nya biblioteksrummet både vad gäller möblering, funktioner, färger och utseende. De fick ta del av preliminära ritningar, bilder av olika sorters inredningsstilar och referensbilder på andra platser och bibliotek som de genom samtal fick tycka till om. Sittplatserna i fönstren ut mot Götgatan är exempelvis en idé som framkom under samtalen och som vi förverkligade. Ungdomarna som deltog i dessa förundersökningar fick jag kontakt med genom andra biblioteksverksamheter, ute på stan samt genom olika fritidsgårdar i Stockholm. Inför att vi skulle öppna 2020 följde jag upp det tidigare arbetet med en enkätundersökning som inriktade sig på vilket bestånd och vilken verksamhet ungdomarna önskade. 

Vi på PUNKTmedis vill, i så hög utsträckning som möjligt, genomföra de synpunkter och förslag som vi aktivt samlar in. Detta görs på olika sätt, till exempel genom att prata med och fråga ungdomar, genom en ”tyck till-låda” och en pärm där unga kan skriva inköpsförslag. 

Tavla med utskrivna affischer i många färger.
Foto: Jenny Granberg

Majoriteten av de program och aktiviteter vi erbjuder är skapade på efterfrågan från eller tillsammans med ungdomar. Programmen behöver inte alltid ha en tydlig koppling till litteratur. Exempelvis kom en ung tjej fram till infodisken och frågade om jag visste var hon kunde uppträda med sina egna låtar och då sa jag att hon kunde göra det här, hos oss! Vi har teknik och scen. Tillsammans skapade vi affisch och hon bjöd in vänner. Det blev en jättelyckad spelning som ledde till att vi startade upp en stående öppen scen-verksamhet här varje tisdag. 

Ungdomsverksamhet behöver ha låga trösklar, vara flexibel och att man har fingret på pulsen så att säga. Du ska kunna komma med din idé till oss och relativt snabbt få utföra den. Att känna sig delaktig kan också vara avgörande för i vilken utsträckning ungdomar väljer att gå till biblioteket. Delaktighet är också en viktig faktor som bidrar till en känsla av tillhörighet och som skapar en dominoeffekt i form av engagemang och egenmakt.

Relationsbyggande arbete och bemötande

Direkt när vi slog upp dörrarna till den nyrenoverade ungdomsavdelningen 2020 började vi jobba med att skapa relationer till ungdomarna som kom in och detta var vårt absolut största fokus de första månaderna. Vi tog oss tid för att hänga med dem och lära känna dem. Vi satt och målade, skämtade med dem, pratade om böcker, om tv-serier och livet i stort. Detta trots att vi hade fullt upp med allt annat som kommer med ett nyöppnat bibliotek, som att föra på nya böcker i vår katalog och planera aktiviteter. Men det var viktigt för oss. Vi lärde oss vilka som ville ha kontakt och vilka som till exempel bara ville plugga ifred.

Ett gott bemötande och relationsbyggande arbete behövde komma först för att det sedan skulle gå att arbeta mer fördjupat med delaktighet. Det blir lättare att fånga upp eller få in ungdomars idéer och åsikter när man har lärt känna varandra lite. Det blir tryggare för dem att uttrycka sina tankar och förslag eller för att överhuvudtaget våga komma fram och säga ”Hej, jag vill gärna göra den här grejen här”. Med vissa ungdomar går det hur lätt som helst att knyta kontakt och med andra är det svårare. 

Hur gör man då? Jag skapade en metod i fem steg som stöd för hur vi skulle nå dem som var lite klurigare att nå och för att använda om det exempelvis blev för hög ljudnivå i biblioteksrummet. Utgångspunkten är att vi alltid går och sätter oss för att vara sociala och prata med ungdomarna. Att skapa en positiv första kontakt istället för att tysta ned dem eller köra ut dem. Det bidrar till att inte varje interaktion blir till en negativ upplevelse, varken för mig eller för dem. 

Femstegsmetod

1. Ta kontakt
Skapa en positiv första kontakt. Till exempel kan man gå fram och sätta sig och snacka om skolan eller något annat ämne som berör dem. Detta blir ett förebyggande arbete för att inte varje möte med ungdomarna blir något negativt.

2. Önskan/regler
Berätta om vad du önskar av ungdomarna och förklara vad det är för regler som finns. Exempelvis att de inte ska äta på biblioteket. 

3. Vinst
Förklara orsakerna till varför vi har dessa regler, varför vi önskar att de följer dem och vad de själva vinner på att följa dem. 

4. Uppmuntran
Berätta varför du tror att de klarar det. Befäst en positiv självbild. 

5. Överenskommelse
Kom tillsammans överens om vad som ska göras och hur vi får det att fungera bättre nästa gång.

Stegen används inte i varje situation och ibland behöver man inte heller följa alla steg. Man kan förenklat tänka att varje möte eller situation måste vara individanpassat, vilket betyder att man måste vara flexibel och avgöra när man ska vara rak, tydlig och bestämd eller när man ska använda sig av humor. Vi har även trivselregler som finns på affischer uppsatta i rummet.Om det uppstår situationer när ungdomarna inte lyssnar tar vi alltid tre snack (man får tre chanser per gång) och tar oss tid att förklara varför vi har de trivselregler som vi har. Jag brukar säga att vi först försöker förstå istället för att bli förstådda.

Fungerar inte femstegsmodellen eller att prata om trivselreglerna och de fortsätter exempelvis att störa andra på biblioteket ber vi dem att lämna för dagen. Nästa dag får de alltid en “Clean slate”, dvs när ungdomarna kommer tillbaka så ska inte det som hänt tidigare hänga kvar hos oss. De möts av ett leende och ett ”välkommen hit”. Med detta vill vi signalera att ”här finns det tydliga ramar för vad som är okej, och du får en till chans att fixa det”. Men det är en process och det tar tid. Det första steget är egentligen det som man behöver arbeta mest med. Det är det som är förebyggande och tar bort känslan av ”vi mot dem”.

För om vi vill att unga ska vara engagerade i biblioteket så behöver vi också vara det med dem!

Mintgrönt skåp med olika lådor som märkts upp med innehåll, exempelvis "Konstmaterial".
Foto: Jenny Granberg

Knep och tips

Här följer PUNKTmedis bästa råd för att komma igång eller vidareutveckla biblioteksverksamhet tillsammans med och för ungdomar. 

Lär känna ditt lokalsamhälle

Att lära känna lokalsamhället är ett viktigt första steg i arbetet med unga. Både för att förankra verksamheten, skapa gemenskap men också för att se vad som saknas eller helt enkelt anpassa verksamheten efter de behov som finns. Jag gjorde detta på Medborgarplatsen när vi skulle starta upp verksamhet igen nu för två år sedan. Då gick jag ut och besökte flera olika fritidsgårdar i området och hängde där flera kvällar under några månader. Både för att presentera mig och bibblan men också för att samla in vad de skulle vilja ha ut av biblioteket: Vilka program och aktiviteter ville de ha? Vad läste de? Vad var viktigt för ungdomarna?

Ett gott bemötande

En annan faktor som jag tycker är avgörande i den här typen av arbete är att ha ett gott bemötande, att säga hej och hejdå och se varje besökare. Det är också viktigt att våga ta kontakt och visa att du är genuint intresserad av ungdomarna. Många ungdomar uppfattar direkt ifall du är obekväm i deras närhet eller är ointresserad av dem. Så våga ta kontakt, våga gå fram för att snacka, visa att du är intresserad av det de har att säga.

För oss har det varit viktigt att vara sociala och öppna, att vara den som interagerar, ställer frågor och är uppmuntrande. Att våga skämta och ta sig tid att hänga med dem, att dela med sig av sig själv. Att vara personlig men inte privat. För om vi vill att unga ska vara engagerade i biblioteket så behöver vi också vara det med dem!

Spiralblock med blyertsanteckningar.
Foto: Jenny Granberg

UX och att samla in synpunkter

På PUNKT arbetar vi mycket med olika UX-metoder och med att aktivt samla in vad ungdomarna tycker och vill. Vi rör oss mycket i rummet och utöver detta så har vi både den vanliga synpunktshanteringen (”tyck till-lådan”) och även en pärm där ungdomarna kan skriva ner inköpsförslag eller förslag på verksamhet. Vi försöker alltid till vårt yttersta svara på alla synpunkter och förslag som kommer in och framförallt se till att uppfylla dem.

Vi har även en grafittivägg där vi ibland ställer frågor, såsom ”Vad kan förbättras här på PUNKT?” och ibland sätter vi upp en vägg med olika teman (såsom ”Tv-spel”, ”Dans”, ”Skrivande”) där de får tycka till med klistermärken. Vi utgår sedan från detta när vi skapar nya aktiviteter och program. Då och då ber vi också ungdomar skriva brev till PUNKT, antingen en kärlekshyllning eller uppmanar dem att “göra slut med biblioteket”. Det är en UX-metod som är väldigt uppskattad och ett roligt sätt att få in åsikter om vad ungdomarna tycker om och vad de inte tycker är bra med vår verksamhet. 

Sluta vuxengissa

De aktiviteter och program som genererar störst intresse är när programidén kommer från ungdomarna själva. Att uppfylla deras idéer eller önskemål och involvera dem i processen av att utforma en aktivitet. Det får en mycket större spridning när ungdomarna själva hjälper till att exempelvis marknadsföra en aktivitet och bjuder in sina vänner.

Det vi kallar ”One shooters”, alltså vuxenskapade engångsprogram som vi själva hittar på, utan någon input från ungdomarna, genererar absolut mindre intresse. Så jag tänker så här: Ska man fixa ett program själv (vuxenskapat/one shooters) – ta reda på vilka frågor/ämnen som intresserar de ungdomar ni vill nå. Sluta vuxengissa och fråga! Vad är det som trendar, vad pratar de om, vad är populärt?

Samarbeta

Vi samarbetar också med andra verksamheter i området och över hela Stockholm. Ungdomsgårdarna har vi mycket kontakt med men även kulturskolan, verksamheten Unga berättar, Ung media, studieförbunden, Röda korset, ungdomsmottagningen etc. Det hjälper oss att få en övergripande syn på saker som händer i närområdet och utbud i övriga delar av Stockholm. Vi samarbetar även kring program och såklart att nå ut med information om vår verksamhet via dem. 

PUNKTmedis trivselregler

Inkluderande språk
På PUNKT ska alla få känna sig trygga att vara den de är! Det ska vara ett tryggt rum för alla unga i Sthlm. Därför är det nolltolerans mot kränkande språk – speciellt homofobiskt, transfobiskt, sexistiskt, rasistiskt eller funkofobiskt språk.

Respektera personal och besökare
På PUNKT respekterar vi varandra, både personalen och andra besökare!

Lugn stämning
PUNKT ska vara en plats för alla, därför vill vi hålla en lugn, mysig och trevlig stämning. Det är okej att prata och skratta eller sitta i grupp och diskutera. Men försök att alltid visa hänsyn till dem omkring dig. Kanske sitter någon i närheten och pluggar till ett viktigt prov.

Var nykter och drogfri
PUNKT är en drogfri plats. Här får ingen vara drogpåverkad eller berusad, det är inte heller tillåtet att ta med droger eller alkohol in i våra lokaler. Om du är berusad får du inte vara kvar på PUNKT.

Ingen mat
På PUNKT får man inte äta mat eller ta med sig mat in. Det är okej att ta med sig ett lättare snacks eller något att dricka, så länge man är försiktig och inte spiller. Vi vill ju hålla alla mysiga sittplatser rena och fräscha så länge som möjligt!

Inga djur
Djur får inte komma in på PUNKT med hänsyn till dem som är allergiska. Ledarhundar är självklart välkomna in med sina människor.

Några avslutande punkter

Varför är det så viktigt att involvera unga i vår verksamhet och jobba relationsbyggande?

  • Först och främst så är detta arbetssätt läsfrämjande – känner du dina besökare så är det mycket enklare att hitta, tipsa om eller köpa in böcker och få ett relevant bestånd.
  • Ungdomar har också kompetens som gör vår verksamhet bättre! Om vi ska göra program för ungdomar så blir de så mycket bättre om vi gör det tillsammans med dem. Tillsammans kan man forma en verksamhet som blir relevant och populär.
  • Biblioteket blir platsen där de får möjlighet att göra sin röst hörd i offentligheten.

Det är viktigt att ha tålamod och ta små steg när man bygger upp en verksamhet för unga. Det är en process, inte en “quick fix”. Det finns ingen mall som man kan kopiera rakt av från någon annans verksamhet. Det finns alltid många faktorer som påverkar närområdet, besökare och bibliotekets resurser eller begränsningar.

Kontakta mig gärna om du har frågor om vår verksamhet eller vill veta mer om hur vi arbetar med relationsskapande och delaktighet på jenny.granberg@stockholm.se 

Jenny Granberg är bibliotekarie på den profilerade ungdomsavdelningen PUNKTmedis i Stockholms kommun. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med unga i biblioteksverksamhet. 

Foto: Jenny Granberg (c)

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.