Lesersørvis på Stenhagenbiblioteket – reflektioner och tips

Stenhagenbiblioteket i Uppsala har under det gångna året arbetat utforskande med metoden Lesersørvis. Personalen har försökt hitta fungerande rutiner i vardagen, som att avsätta tid för snabbläsning och att använda sig av lässcheman som delas med varandra. De har även reflekterat kring hur man kan använda metoden i olika sammanhang och delar här med sig av reflektioner och tips.

Lesersørvis är en norsk metod för litteraturförmedling och läsfrämjande. En central tanke bakom metoden är att bättre förstå vad en läsare gillat med en bok. På så sätt kan något liknande föreslås, så kallade read-alikes. Till hjälp har man nycklar (eller appellfaktorer), som rör bland annat berättelsens händelseförlopp, karaktärer, miljö och tempo. Andra delar inom metoden handlar om snabbläsning och bokbeskrivningar.

Katarina Grelsson, verksamhetsledare vid Stenhagenbiblioteket, berättar att deras arbetsgrupp under förra året fokuserat på att få in metoden i vardagsarbetet. Det kan handla om att avsätta tid för att snabbläsa – och samtidigt försöka släppa tanken på att man missar viktiga delar av innehållet på det viset. De använder sig även av Digitekets lässchema. Där fyller man i bokens viktigaste nycklar och föreslår read-alikes. Medarbetarna sätter upp sina scheman på kontoret och har även testat en digital variant via formulärverktyget Forms för delning med varandra.

Mötet med besökarna – reflektioner från Digitekets kurs

Katarina framhåller just Digiteket som en viktig resurs i arbetet:

– Digitekets kurs i Lesersørvis har vi i allmänhet haft stor användning av. Jag tycker att den på ett konkret sätt lyfter fram viktiga delar, exempelvis hur metoden faktiskt används i mötet med besökare. Men även hur man kan jobba med litteraturbevakning och med att förbereda sig inför ett pass i informationsdisken.

Katarina har samlat några reflektioner i punktform från kursen. Punkterna rimmar väl med hur de inom arbetsgruppen har pratat om just mötet med besökare i Stenhagen. Det handlar om att de behöver vara öppna för, och ta sig tid till, att starta samtal med dem.

• Många besökare vet inte att de kan få hjälp att hitta böcker.
• Det kan finnas en rädsla för att känna sig dum eller slösa med personalens tid.
• En viktig del av Lesersørvis är att uppmärksamma besökare på att du gärna ger läsförslag. Ett sätt kan vara att synliggöra tjänsten mer i biblioteksrummet, exempelvis genom att bära en pin eller sätta upp ett anslag i disken: ”Fråga mig gärna om böcker/läsförslag!”
• Det handlar inte om att hitta den perfekta boken utan om att ge möjliga förslag.

Det innebär också att aktivt erbjuda tjänsten i sammanhang som långa reservationsköer, när den efterfrågade boken inte finns på plats och genom att koppla ”bästsäljare” med read-alikes. De uppmärksammar även vikten av att röra sig i rummet och erbjuda hjälp, genom att ställa frågor som: Vill du ha några läsförslag, eller bara titta runt lite? Hittar du det du letar efter, eller kan jag föreslå något för dig?

Prata om nycklar för att utveckla gemensamt språk

Själva samtalet i sig liknar på många sätt de referenssamtal man redan har på biblioteken. Men det gör mycket att ha en konkret metod att jobba utifrån, som kan göra samtalet mer strukturerat.

En utmaning som personalen har reflekterat kring är att verkligen landa i de nycklar som metoden bygger på. Hur förstår vi dem och hur tolkar vi det besökaren säger? Katarina utvecklar deras tankegång:

– Vi har exempelvis funderat på om vi skulle hitta samma nycklar och fylla i lässchemat på samma sätt om vi läste samma bok, eller om det skulle variera mycket. Det vore intressant att testa! Vi tänker att det är viktigt att försöka avsätta tid till att prata om nycklarna och om böcker vi har snabbläst i arbetsgruppen, för att utveckla ett gemensamt språk och lära tillsammans.

Katarina Grelsson avrundar med att betona det utforskande angreppssättet i arbetsgruppen, men även på ett individuellt plan. Att lära sig en ny metod kräver övning, men att öva är också en process som lätt blir lite vag och osynlig för en själv. Under våren har personalen på Stenhagenbiblioteket därför tänkt pröva att arbeta med loggböcker, för att tydliggöra lärandeprocessen för sig själva. Lesersørvis är inte enbart en metod, utan även ett arbetssätt som utvecklas längs vägen.

Mer om Lesersørvis