En modell för strategiskt läsfrämjande arbete

Hur kan bibliotek arbeta mer strategiskt med läsfrämjande – och var börjar man? Den här texten presenterar en praktisk modell i fyra lager – individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle – som hjälper dig att analysera och utveckla det läsfrämjande arbetet. Tanken är enkel: läsfrämjande är alltid både en individuell och kollektiv aktivitet, och modellen är byggd för att vara flexibel. Använd den på egen hand, i arbetsgruppen eller i samtal med chefer och nätverk. Börja i det lager som känns mest angeläget just nu och bygg vidare därifrån – steg för steg växer helhetsbilden fram.

Inledning

Läsfrämjande arbete är centralt för landets folkbiblioteksverksamheter och folkbibliotekarier.¹Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. (2025). Passioner, värden och kontradiktioner: Tre röster om läsfrämjandets hinder och möjligheter. Educare, (4), s. 1–25. Under de senaste åren har särskilda satsningar som Läsfrämjandelyftet lett till att nya projekt planerats och genomförts, eller att kompetensutveckling skett inom området genom olika former av fortbildningskurser.²Kulturrådet. Läsfrämjandelyft för folkbibliotek. [2025­05­20].
Digiteket (2023). Digiteket publicerar podd med Bibliotekshögskolan i Borås. [2025­05­20] Samtidigt som flera satsningar och projekt genomförts på en lokal, regional och nationell nivå så har bibliotekens läsfrämjande arbete även uppmärksammats i vetenskapliga studier, rapporter och populärvetenskapliga texter.

Kompetenser för läsfrämjande

Kort sammanfattat har studier om läsfrämjande närmare beskrivit och analyserat utförande, styrning och ledning, men även vilka kompetenser som krävs hos biblioteksmedarbetare och chefer.³Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). “Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt.” Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs]
Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs]
Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd. I vissa studier påpekas hur läsfrämjande arbete bland både biblioteksmedarbetare och chefer kan upplevas som gränslöst, sakna konturer eller att sättet på vilket verksamheten utvärderas inte riktigt passar.⁴Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs]
Lindberg, J. (2023). Folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande. Digiteket.
Lindberg, J. (2019). Barnbibliotekariers kompetens: en fokusgruppsstudie i Stockholms län. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Lindberg, J., Ångman, L. & Danielsson, U. (2017). Dela läslust: hur går vi vidare? Uppsala: Länsbibliotek Uppsala.

Sammantaget visar tidigare studier på behovet av att arbeta mer strategiskt med frågor kopplade till läsfrämjande: att tydliggöra syfte och mål på olika nivåer i organisationen, att kartlägga de aktiviteter som genomförs, liksom att synliggöra de kompetenser som kan förknippas med arbetet. I en text publicerad här på Digiteket sammanfattar Jenny Lindberg centrala kompetenser i det läsfrämjande arbetet som nedan presenteras i punktform.⁵Lindberg, J. (2023). Folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande. Digiteket.

Som punktlistan visar rör det sig alltså om flera olika typer av kompetenser, som aktualiseras inför, under eller efter en aktivitet. Några av kompetenserna kommer alltså till uttryck genom ett direkt möte med en användare, medan andra är mer inriktade på bibliotekariens eget förhållningssätt och förmåga till reflektion och vidareutveckling. Den här texten använder Lindbergs kompetenser som utgångspunkt, samtidigt som vi – med hjälp av andra vetenskapliga studier – också breddar perspektivet ytterligare genom att inkludera organisatoriska och samhälleliga förutsättningar.   

Att arbeta strategiskt

Men vad innebär det egentligen att arbeta strategiskt? Strategi som begrepp kan betyda många olika saker, avhängigt vem som använder termen och i vilket sammanhang.⁶Mintzberg, H., Ahlstrand, B. W. & Lampel, J. (2008). Strategy bites back : it is a lot more, and less, than you ever imagined (2st ed.). Pearson Prentice Hall. Det kan innefatta aktiviteter kopplade till ett arbete med styrdokument: att skriva fram, följa upp och utvärdera särskilda planer och mål. Men det kan också handla om att omsätta visioner och mål till konkreta arbetssätt och aktiviteter.⁷Mintzberg, H. & Waters, J.A. (1985). ”Of strategies, deliberate and emergent”. I Strategic Management Journal, 6(3), s. 257–272. Att arbeta strategiskt är alltså en kontinuerlig process som kan initieras av chefer och ledning, men som också på olika sätt kan ta sin början hos enskilda medarbetare eller hos en arbetsgrupp. 

Ett strategiskt läsfrämjande arbete består alltså av ett (ibland komplext) samspel mellan planerade och genomförda aktiviteter och efterföljande reflektioner och analys. Att arbeta strategiskt med läsfrämjande arbete är på många sätt ett ständigt pågående arbete som kan ske genom att särskild tid avsätts till reflektion eller genom att försöka se mönster i aktiviteter som fångas i ”farten”.⁸Ibid.   

Så, hur börjar den som vill utveckla sin strategiska blick på läsfrämjande arbete, på egen hand eller tillsammans med andra? Och hur kan de aktiviteter, kompetenser och metoder som används lokalt i det läsfrämjande arbetet leda till att synfältet vidgas och potentiellt leda till värdefulla reflektioner som kan vidareutveckla arbetet? 

Modellen och dess lager

Syftet med den här texten är att presentera en modell som kan stödja analys och utveckling av läsfrämjande arbete på olika nivåer. De här nivåerna väljer vi att benämna som ”lager”. Vi tänker oss att modellen kan användas av en enskild medarbetare, eller som ett stöd för att diskutera strategiska perspektiv på läsfrämjande arbete tillsammans med andra: i arbetsgruppen, med chefer och ledning, eller inom andra etablerade eller kommande nätverk och samarbeten. 

Modellen präglas av ett synsätt som betraktar läsfrämjande arbete som en individuell och kollektiv aktivitet på samma gång, i likhet med hur Gitte Balling har definierat läsupplevelsen.⁹Balling, G. (2016). What Is a Reading Experience? : The Development of a Theoretical and Empirical Understanding. I G. Balling, K.I. Skjerdingstad & P.M. Rothbauer (Red.), Plotting the Reading Experience (s. 37–53). Wilfrid Laurier Press. DOI: 10.51644/9781771121743-005. Balling menar att läsupplevelsen i allra högsta grad är individuellt präglad av läsarens personliga liv, sammanhanget där läsningen sker och en specifik litterär text. Men hon påpekar också hur läsupplevelsen är påverkad och präglad av samhälleliga, sociala och kulturella aspekter som har inverkan på den individuella läsaren.¹⁰Ibid.

I linje med Ballings resonemang menar vi att läsfrämjande arbete har individuella, kollektiva och samhälleliga dimensioner. Läsfrämjande kan ske i ett individuellt möte med en särskild biblioteksanvändare i form av ett referenssamtal, men det kan också bestå av att en biblioteksmedarbetare på egen hand fördjupar sig i den senaste utgivningen inom en specifik genre genom omvärldsbevakning. Läsfrämjande arbete är också avhängigt den plats där det sker, i biblioteksrummet eller utanför i form av exempelvis uppsökande verksamhet.¹¹Joelsson, E., Bark, S. & Berge Kleber, E. (2021). Ett fenomen i rörelse: en undersökning om uppsökande biblioteksverksamhet i kommunerna i Västra Götaland. [Elektronisk resurs] Men läsfrämjande arbete sker också i ett särskilt lokalt och samhälleligt sammanhang och påverkas av de omgivande teknologiska (och samhälleliga) förutsättningarna som påverkar biblioteket och bibliotekariens arbete på olika sätt, genom exempelvis biblioteksanvändarnas medieanvändning och teknikkunnande. 

Som vi redan påpekat är strategiskt arbete en process. För att denna process ska kunna ta sin början och sedan upprätthållas krävs att tid avsätts till arbetet. Vi är medvetna om att strategiskt arbete tar tid, och ibland är tidsresurserna knappa. Samtidigt är vi fast övertygade om att alla kan göra något och att strategiskt arbete kan genomföras även i “farten”, som vi ovan påpekade. Modellen som presenteras nedan kan alltså ses som en ingång, en hjälp in i arbetet men också något att återkomma till. Modellen med sina olika lager fokuserar på olika aspekter, aktörer och relationer och presenteras tillsammans med ett antal begrepp och kompetenser som kan leda till vidare reflektion, på olika nivåer i en biblioteksorganisation.

Modellen består av fyra lager: individ, arbetsgrupp, organisation och samhälle.  Strategiskt arbete med läsfrämjande innehåller därmed samtliga lager. Lagren betraktas inte som hierarkiska, de är alla lika viktiga i det strategiska arbetet. Tanken är att modellen kan användas genom att man helt enkelt börjar i det lager som är mest relevant för den fråga, aktivitet eller utmaning som är aktuell. Vid ett annat tillfälle kan man börja i ett annat lager och ta med sig insikterna från det lager man tidigare arbetat med. Modellens lager kan alltså förstås som sammanlänkade delar som, när man arbetat med samtliga, åskådliggör en helhetsbild av strategiska perspektiv på läsfrämjande arbete. 

Till varje lager presenteras även centrala begrepp och kompetenser och några föreslagna diskussionsfrågor. Dessa frågor är från vår sida förslag som möjligen kan underlätta arbetet, men det är också möjligt att ni själva i arbetet med modellen formulerar egna frågor som är mer relevanta för er. Så, hittar du eller ni andra frågor som är betydelsefulla för er går det utmärkt att anpassa frågorna så att de prickar rätt mot just ert arbetssätt eller era organisatoriska förutsättningar. 

---

Lager: Individ

Vi tänker oss att många av er som använder modellen har erfarenhet av att arbeta läsfrämjande. Ni vet hur man “gör“ och har kunskaper i att planera, utföra och välja lämplig metod baserat på exempelvis målgruppens behov och förutsättningar. Ni förmedlar även på olika sätt information om aktiviteten och förmedlar – och använder – litteratur på olika sätt. Allt som görs i form av planering, genomförande och utvärdering behöver också artikuleras och reflekteras över för att synliggöra de moment som ingår och för att artikulera kunskap som kan betraktas som “tyst”.¹²Lindberg, J. (2019). Barnbibliotekariers kompetens: en fokusgruppsstudie i Stockholms län. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

Det innersta lagret tar därför sin utgångspunkt i självreflektion och inventering av de aktiviteter som du genomför. Om du är ny i din roll kan du här använda dig av erfarenheter som du har från andra arbetsplatser, eller observera någon av dina kollegor för att få en uppfattning av vad som görs – och hur – just på din arbetsplats. Det här lagret syftar alltså till att skaffa sig kunskaper och kännedom om vad som genomförs på din arbetsplats, som på olika sätt kan förknippas med “Läsfrämjande” 

Utgångspunkten är alltså en form av inventering och kartläggning kring vad ni gör och varför. Här kan du exempelvis fundera över vilka målgrupper ni möter, om aktiviteten är sporadisk eller kontinuerlig, hur aktiviteten genomförs och hur det gick. Du kan också tänka kring vad som krävs för att arbetet ska kunna utföras och genomföras, i form av marknadsföring, samarbeten, lokaler och bestånd. Det handlar alltså både om de människor du möter, och de relationer som du utvecklar och vidareutvecklar genom aktiviteterna men också de tekniska förutsättningarna (och begränsningarna) som präglar ditt arbete. 

Inventeringen kan också innefatta en undersökning av styrdokument som biblioteksplaner eller läsfrämjandeplaner och hur syfte och mål med det läsfrämjande arbetet där kommer till uttryck.¹³Sandin, A.S. & Berge Kleber, E. (2023). Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
Söderholm, J. (2024). Bibliotekarier om sitt mediestrategiska uppdrag: vägledande dokument,
användarstyrning och politisk påverkan. Stockholm: Svensk biblioteksförening. Detta lager gör det alltså möjligt för dig att reflektera över dina egna styrkor i det läsfrämjande arbetet, men också hitta utrymmen för möjliga utvecklingsområden kopplade till dina redan genomförda eller planerade läsfrämjande aktiviteter. 

Inventeringen som du genomför i lagret kan exempelvis få dig att fundera över följande:

• Vilka metoder och aktiviteter genomför du? Hur fungerar de? 
• Vilka användargrupper möter du i det arbetet? 
• Hur ser arbetet riktat mot de prioriterade målgrupperna ut? 
• Vilka styrkor tycker du att du har i det läsfrämjande arbetet? 

---

Lager: Arbetsgrupp 

Lagret som fokuserar på “Arbetsgrupp” handlar om att diskutera det läsfrämjande arbetet och uppdraget tillsammans med kollegor eller i någon form av kollegialt nätverk. Detta nätverk kan bestå av en arbetsgrupp på din arbetsplats, och genom att diskutera tillsammans med kollegor som har likartat uppdrag som du, kan du och ni tillsammans få syn på hur läsfrämjande arbete kommer till uttryck. Den gemensamma diskussionen kan även leda till att ni kommer överens om en gemensam definition av vad läsfrämjande är och består av.

Att tillsammans i kollegiet diskutera frågor som handlar om vad uppdraget är, hur det utförs, kan utvärderas eller följas upp, kan också leda till att kunskaper och kompetenser sprids i arbetsgruppen, vilket gör att uppdraget kan upplevas som mindre ensamt. Att arbetet upplevs som ensamt, skört eller personbundet är något som vetenskapliga studier om läsfrämjande visat, och en kollegial gemensam diskussion kan motverka dessa utmaningar.¹⁴Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt. Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs]. samt Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs]. 
Genom gemensamma diskussioner utvecklar ni också tillsammans en kartläggning över vilka kunskaper och kompetenser som ni gemensamt besitter och därmed får syn på vad ni vet och kan tillsammans.  Genom gemensam kartläggning möjliggörs kollegialt lärande och individuell kompetensutveckling, som också påverkar dig som individ. Den gemensamma diskussionen kan leda till att du får en ny blick på – och distans till – dina egna arbetssätt eller perspektiv.

Att diskutera tillsammans med andra gör också att ni hittar till en form av kollegialt lärande, vilket potentiellt kan leda till att ni lär av varandra och till nya sätt att tänka eller agera. Som Lill Langelotz påpekar kan “kompetensutveckling i form av kollegialt lärande” vara informell eller formell, eller befinna sig på en glidande skala däremellan.¹⁵Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? (Första utgåvan), Natur & Kultur, s. 43. Enligt Langelotz kan alltså formerna för kollegialt lärande vara mångskiftande, så här kan ni med fördel prova er fram kring vad som kan fungera för er. Kanske kan det göras genom regelbundna korta “rundor” i samband med redan etablerade mötesformer (som arbetsplatsträffar eller informationsmöten) eller genom andra former och format. Dessa möten kan potentiellt leda till att ni tillsammans etablerar ett gemensamt språk, vilket kan leda till att ni också måste ägna en stund åt att diskutera hur ni själva definierar läsfrämjande som begrepp. Här finns flera redan publicerade artiklar, kurser och arbetssätt som ni kan ta del av på Digiteket, som exempelvis Digiteketkursen Samsyn genom samtal och Cecilia Gärdéns “Vägledning för kollegialt lärande” och andra vetenskapliga resurser.¹⁶Nyman, A., Nilsson, U. & Krämer, C. (2024). Podd: Hur kan bibliotekschefer främja lärande om läsfrämjande och litteraturförmedling?

Inom det kollegiala lärandet finns också metoder där akademikerkompetensen kommer till användning, som till exempel i tidskriftsklubbar där vetenskapliga texter läses och diskuteras. 

Förslag på diskussionsfrågor

• Går det att komma fram till en gemensam definition av det läsfrämjande arbetet? 
• Vilka normer och värderingar aktualiseras i det läsfrämjande arbetet? 
• Vilka är era gemensamma kompetenser i det läsfrämjande arbetet i arbetsgruppen/kollegiet/nätverket? 
• Vad utmanar er i det läsfrämjande arbetet? Kanske nya metoder och angreppssätt för att nå en specifik målgrupp? Kanske att utforska formerna av uppsökande verksamhet och samarbeten med andra? 
• Hur skapas förutsättningar för kompetens- och erfarenhetsutbyte på er arbetsplats? Hur träffas ni idag, hur kan man utveckla formerna för möten?

---

Lager: Organisation 

Du och dina kollegor är en del av en biblioteksorganisation med särskilda förutsättningar och villkor. Av erfarenhet vet vi att det finns flera olika styrdokument där syfte och mål med det läsfrämjande arbetet kommer till uttryck. Det kan röra sig om en biblioteksplan, en medieplan eller en specifik läsfrämjandeplan som synliggör bibliotekets uppdrag och funktion i relation till läsfrämjande. Men det kan också finnas andra relevanta dokument där bibliotekets uppdrag för läsfrämjande omnämns som kommunala kulturplaner. I vissa fall beskrivs alltså hur biblioteket ska arbeta med läsfrämjande, vilka målgrupper som ska prioriteras och vilka ansvarsområden som biblioteket har. Några av dessa dokument är primärt interna, medan andra också kan beskriva bibliotekets roll i relation till andra kommunala aktörer. Vi vet också att läsfrämjande arbete präglas av samarbete och samverkan, som på olika sätt kan synliggöras i dokument och planer, och i andra fall är de mer “dolda” och inte inskrivna eller synliggjorda. Det finns också olika nivåer på de dokument som på olika sätt beskriver läsfrämjande arbete, de kan finnas på en lokal, regional, nationell eller internationell nivå. 

Den här formen av dokument kan, för att följa strategiforskarna Mintzberg et al. (2008), betraktas som planerade strategier. Planerna beskriver avgränsningar och prioriteringar i arbetet, men är också i allra högsta grad levande dokument som revideras och omförhandlas. Har ni arbetat med tidigare lager i modellen kan ni nu här  undersöka om och hur planerna “stämmer” med era diskussioner och din egen individuella reflektion. Det här lagret handlar alltså om att fokusera på läsfrämjande arbete i relation till organisatoriska förutsättningar och villkor. I Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek (2025) konstateras att ”samklang med verksamhetens målsättning ger möjlighet till delaktighet i strategiska och systematiska prioriteringar och uppföljningar för att kunna få fram tydliga mål, syften och en organisation som kan hantera utvärderingsresultat”.¹⁷Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt. Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs] Att arbeta strategiskt på en organisatorisk nivå handlar alltså om att undersöka prioriteringar och avgränsningar som de uttrycks i dokument som planer eller andra policyer, men det kan också handla om att fundera över vilka aktörer som biblioteket samarbetar och samverkar med i det läsfrämjande arbetet. Ibland kanske inte samarbeten nämns i organisationens olika planerade strategier, samtidigt som de lyfts som betydelsefulla i tidigare vetenskapliga undersökningar som fokuserat på läsfrämjande arbete i en folkbibliotekskontext.¹⁸Carlsson, H. (2024). Läsfrämjandets geografi. Digiteket. I dessa samarbeten och samverkansformer kan även en bild framträda som synliggör bibliotekens särskilda uppdrag för det läsfrämjande arbetet och även visa olika former av gränsdragningar och ansvarsfördelning mellan biblioteket och andra kommunala aktörer.¹⁹Ibid. 

Förslag på frågor att diskutera

• Vilken roll har bibliotekens läsfrämjande arbete i relation till andra kommunala verksamheter och aktörer? Denna fråga kan diskuteras när ni undersökt redan existerande samarbeten och samverkan med exempelvis skolverksamhet, barnhälsovården, äldreomsorg.
• Vad utmärker de samarbeten och samverkansprojekt som ni deltar i? Vilka samarbeten vill ni genomföra?
• Hur följer organisationen upp det läsfrämjande arbetet? Vad synliggörs i dessa utvärderingar och vad riskerar man att missa?

Lager: Samhälle 

Det här lagret fokuserar istället på bibliotekets roll i samhället och hur det läsfrämjande uppdraget potentiellt påverkas av samhälleliga och teknologiska utvecklingar och förändringar. Att arbeta läsfrämjande handlar om att omvärldsbevaka och ha koll på utgivningen inom en särskild genre kopplad till en målgrupp man specifikt möter i aktiviteter, men också om att få kunskap om läsningens föränderliga roll i samhället. I vissa fall kan ju det läsfrämjande arbetet kombineras med andra uppdrag som biblioteket har, medan det i andra kan finnas skäl att skilja uppdragen åt. I det här lagret zoomas alltså frågor in som handlar om vilken roll biblioteket har i samhället, för kommuninvånare som använder sig av biblioteket – liksom icke-användare.

Att få koll på en föränderlig omvärld kan ske genom systematisk omvärldsbevakning, en välkänd aktivitet bland bibliotekarier. Samtidigt visar studier att det också ser väldigt olika ut kring hur omvärldsbevakningen är upplagd och hur tid fördelas för den.²⁰Lindberg, J. & Pilerot, O. (2023). Steget före i folkbiblioteket: En studie om omvärldsbevakning på svenska folkbibliotek. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Kopplat specifikt till det läsfrämjande uppdraget krävs också en omvärldsbevakning som riktar sökljuset mot medie- och läsvanor bland befolkningen, eller frågor om medie- och informationskunnighet. Beroende på var i landet vi befinner oss ser också målgrupperna och användarna som kommer till biblioteket olika ut – både de som redan besöker biblioteket och de som biblioteket arbetar för att nå. Det innebär att ni i ert strategiarbete kopplat till läsfrämjande också behöver förhålla er till föränderliga demografiska faktorer, men också ändrade läs- och medievanor bland olika målgrupper.

Det läsfrämjande arbetets samhälleliga nivåer handlar alltså dels om förutsättningarna för läsning, litteraturbransch och litteraturdistribution, dels om de normer och värderingar som i samhället uttrycks kopplat till litteraturläsningens syfte och mål.²¹Hedemark, Å., & Lindsköld, L. (2025). Den frivilliga läsaren : läsningens politik i Sverige efter 1945. Gidlunds förlag. Annorlunda uttryckt kan detta lager alltså göra det möjligt att reflektera över om och hur större utmaningar ska mötas, och hur läsfrämjande arbete kan kopplas till samhället. 

Förslag på frågor att diskutera

• Hur kan det läsfrämjande uppdraget relateras till det omgivande samhället? På en lokal, regional eller nationell nivå? 
• Hur fungerar omvärldsbevakningen hos er? Är det en kontinuerlig eller mer sporadisk aktivitet? Vad bevakas och varför? 
• Påverkar omvärldsbevakningen arbetssätt och metoder för att möta användarnas (nya) behov? Om ja, på vilket sätt, om nej, varför inte? 
• Vilka samhällsförändringar påverkar idag ditt arbete, eller kan komma att göra det framöver? Det kan röra sig om specifika tekniska utvecklingar eller beståndsutveckling, men också om mer relationella aspekter som exempelvis barns och ungas medievardag.

Slutord & Diskussion

Vi har i den här texten presenterat en modell för strategiskt läsfrämjande. Modellen som är lagerbaserad gör det möjligt för dig att på egen hand, eller tillsammans med andra, påbörja arbetet med att vidareutveckla strategiska perspektiv på det läsfrämjande arbete som du eller ni utför och arrangerar. Modellens olika lager visar också på hur det läsfrämjande arbetet som genomförs på folkbibliotek förhåller sig till aktörer, användare och andra kommunala organisationer som befinner sig nära eller på större avstånd. Naturligtvis går det att arbeta med andra – och ta hjälp av andra aktörer eller individer – för att vidareutveckla arbetet, och modellen kan med fördel också användas som verktyg på en chefs- eller ledningsnivå. Den kan också användas i samarbeten och samverkan med andra, för att tydliggöra det läsfrämjande arbetets gränser mot andra kommunala verksamheter och därigenom synliggöra bibliotekets (som institution) tilldelade eller påtagna roll i arbetet.

Modellen är inte tänkt att betraktas som ett facit, utan är ett verktyg för att påbörja reflektioner och starta processer av strategiskt tänkande. Förhåll er därför fritt till modellen och tillämpa den efter eget huvud kopplat till era specifika förutsättningar och omständigheter, där ni befinner er. Det kan också vara så att ni utifrån era behov kanske redan har etablerat olika sätt att arbeta med något av lagren, medan andra delar behöver vidareutvecklas. På detta sätt kan alltså modellen betraktas som en språngbräda in i för er särskilt relevanta frågor och utmaningar. Modellen som vi har presenterat i den här texten kan också ses som en “länk mellan teori och verklighet.”²²Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 26 Men det är ni, som användare av modellen, som bäst känner till den verklighet där ni befinner er, så ta den i bruk – och reflektera aktivt kring vad den faktiskt kan innebära för just er. 

Fotnoter

• 1
  Det har också påpekats hur läsfrämjande arbete även utförs i samarbete med andra aktörer, se t.ex. Persson, M. & Sundström Sjödin, E. (2025). Passioner, värden och kontradiktioner: Tre röster om läsfrämjandets hinder och möjligheter. Educare, (4), s. 1–25.
• 2
  Kulturrådet. Läsfrämjandelyft för folkbibliotek. [2025­05­20].
  Digiteket (2023). Digiteket publicerar podd med Bibliotekshögskolan i Borås. [2025­05­20]
• 3
  Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). “Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt.” Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs]
  Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs]
  Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.
• 4
  Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs]
  Lindberg, J. (2023). Folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande. Digiteket.
  Lindberg, J. (2019). Barnbibliotekariers kompetens: en fokusgruppsstudie i Stockholms län. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
  Lindberg, J., Ångman, L. & Danielsson, U. (2017). Dela läslust: hur går vi vidare? Uppsala: Länsbibliotek Uppsala.
• 5
  Lindberg, J. (2023). Folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande. Digiteket.
• 6
  Mintzberg, H., Ahlstrand, B. W. & Lampel, J. (2008). Strategy bites back : it is a lot more, and less, than you ever imagined (2st ed.). Pearson Prentice Hall.
• 7
  Mintzberg, H. & Waters, J.A. (1985). ”Of strategies, deliberate and emergent”. I Strategic Management Journal, 6(3), s. 257–272.
• 8
  Ibid.  
• 9
  Balling, G. (2016). What Is a Reading Experience? : The Development of a Theoretical and Empirical Understanding. I G. Balling, K.I. Skjerdingstad & P.M. Rothbauer (Red.), Plotting the Reading Experience (s. 37–53). Wilfrid Laurier Press. DOI: 10.51644/9781771121743-005.
• 10
  Ibid.
• 11
  Joelsson, E., Bark, S. & Berge Kleber, E. (2021). Ett fenomen i rörelse: en undersökning om uppsökande biblioteksverksamhet i kommunerna i Västra Götaland. [Elektronisk resurs]
• 12
  Lindberg, J. (2019). Barnbibliotekariers kompetens: en fokusgruppsstudie i Stockholms län. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
• 13
  Sandin, A.S. & Berge Kleber, E. (2023). Barns och ungas bibliotek: en kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.
  Söderholm, J. (2024). Bibliotekarier om sitt mediestrategiska uppdrag: vägledande dokument,
  användarstyrning och politisk påverkan. Stockholm: Svensk biblioteksförening.
• 14
  Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt. Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs]. samt Lindberg, J., Pennlert, J. & Ringbo, M. (2020). Läsfrämjande som professionellt objekt. Rapport från fortbildning och följeforskning i ett interregionalt bibliotekssamarbete. [Elektronisk resurs].
• 15
  Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? (Första utgåvan), Natur & Kultur, s. 43.
• 16
  Nyman, A., Nilsson, U. & Krämer, C. (2024). Podd: Hur kan bibliotekschefer främja lärande om läsfrämjande och litteraturförmedling?
• 17
  Pennlert, J., Ringbo, M. & Nowé Hedvall, K. (2025). Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek: ett följeforskningsprojekt. Stockholm. Kulturrådet. [Elektronisk resurs]
• 18
  Carlsson, H. (2024). Läsfrämjandets geografi. Digiteket.
• 19
  Ibid.
• 20
  Lindberg, J. & Pilerot, O. (2023). Steget före i folkbiblioteket: En studie om omvärldsbevakning på svenska folkbibliotek. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
• 21
  Hedemark, Å., & Lindsköld, L. (2025). Den frivilliga läsaren : läsningens politik i Sverige efter 1945. Gidlunds förlag.
• 22
  Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 26