Läsfrämjandets geografi

Inledning

I propositionen Läsa för livet (Proposition 2013/14:3) framhålls att främjandet av läsning och läskunnighet är av såväl individuell som samhällelig betydelse. Läsningens ställning bör därför ses som en angelägenhet för flera olika samhällsaktörer på nationell, regional och lokal nivå. Dessa aktörer behöver samverka i ökad grad och de insatser som utförs inom olika samhällsområden för att främja läsning bör ses som del i ett större sammanhang. Vidare konstateras att eftersom dessa insatser ofta befinner sig i en skärningspunkt mellan olika politikområden finns ett behov av nationella mål som vägleder arbetet. Med propositionen som grund beslutade riksdagen att följande nationella mål ska gälla för politiken för litteratur- och läsfrämjande:

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.

Statens samlade insatser för att nå det övergripande målet, ska syfta till att läsförmågan förbättras jämfört med idag, fler än idag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar jämfört med idag. (Proposition 2013/14:3; Betänkande 2013/14:KrU4; Riksdagsskrivelse 2013/14:117)

I propositionen framhålls att de nationella målen ska vara styrande för de statliga myndigheternas arbete, samt inspirera och vägleda kommuner och regioner. Därutöver kan målen även fungera som inspiration för aktörer i det civila samhället (Proposition 2013/14:3). På detta sätt framträder en politisk vilja att se läsning och läsfrämjande som en angelägenhet för många. Detta är också ett synsätt som förs fram i betänkandet Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) som genomfördes av den så kallade Läsdelegationen. Syftet med denna utredning var att ”skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla barn och unga att nå en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser” genom att samla aktörer av relevans för barns och ungas läsning inom och utanför skolan (Kommittédirektiv 2016:78, s. 1).  

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas. Syftet är att presentera en översikt över läsfrämjandets geografi i Sverige. 

Myndigheter i samverkan

När myndighetssamverkan inom läsfrämjandeområdet omtalas är det framför allt tre myndigheter som lyfts fram: Statens kulturråd, Statens skolverk och Myndigheten för tillgängliga medier. Statens kulturråd, Kulturrådet, är den nationella myndighet som har i uppdrag att ”initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse” (Kulturrådet 2023a). Förenklat kan således Kulturrådet beskrivas som Sveriges ”läsfrämjandemyndighet”. I Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande specificeras uppdraget ytterligare till verksamhet som ligger utanför skolan och att uppdraget bör utföras i samverkan med andra relevanta myndigheter och civilsamhället (Kulturrådet 2019). 

Uppdraget utförs konkret genom omfattande bidragsgivning till läs- och litteraturfrämjande insatser, samt till regionernas läs- och litteraturfrämjande verksamhet genom Kultursamverkansmodellen (se nedan). Kulturrådet ger också inköpsstöd för litteraturinköp till folk- och skolbibliotek, i syfte att garantera ett likvärdigt kvalitativt och mångsidigt utbud av litteratur i hela landet, samt stöd till planerad utgivning av litteratur och litteraturstöd. Det sistnämnda ges i efterhand och garanterar även distributionsstöd, det vill säga att boken skickas ut till landets bibliotek. Till de litteraturstödda böckerna har Kulturrådet kopplat den läsfrämjande satsningen Garanterat bra böcker, som syftar både till att lyfta de litteraturstödda böckerna på biblioteken och till att bibliotekspersonalen får ökade kunskaper om litteraturstödet. Därutöver har Kulturrådet regeringens uppdrag att stötta främjandet av små barns språkutveckling genom den nationella satsningen Bokstart (Kulturrådet 2023a). Bokstart vänder sig till föräldrar och vuxna i små barns (0–3 år) närhet, såsom föräldrar och personal inom barnhälsovård, förskola och folkbibliotek. Inom Bokstart sker samverkan med flera myndigheter kopplade till uppdraget om små barns språkutveckling, exempelvis Socialstyrelsen, Skolverket, Myndigheten för tillgängliga medier och Institutet för språk och folkminnen (Bokstart, 2023). 

Barn- och ungdomsbokskatalogen är ytterligare en insats riktad mot barn och unga som korresponderar direkt med det övergripande mål för litteratur- och läsfrämjandepolitiken som handlar om att ge alla tillgång till litteratur av hög kvalitet. Även här sker samverkan med Myndigheten för tillgängliga medier, till exempel genom att valda boktitlar finns tillgängliga i Legimus. Katalogen samlar cirka 200 titlar av kvalitetslitteratur skriven för barn och unga och föreslås också tjäna som inspiration och underlag för projektet Väck boken! (Kulturrådet 2023a; Kulturrådet 2023e). Väck boken är både en tävling och ett inspirationsunderlag för företrädesvis skolor och bibliotek som vill arbeta läsfrämjande. Årets bokväckare har utsetts sedan 2020 och projektet har därutöver genererat en stor kunskapsbank med tips och inspiration för läsfrämjande insatser gentemot mot barn och unga (Kulturrådet 2023e). Kulturrådet har också ett läsfrämjande uppdrag riktat mot utlandet genom Swedish Literature Exchange, som arbetar med att marknadsföra svensk litteratur utomlands och stötta översättningar av svensk litteratur till olika språk, och administrerar även Astrid Lindgren Memorial Award, som instiftades 2002 av Sveriges regering för att hedra minnet av Astrid Lindgren. 

Ett ytterligare led i uppdraget för Kulturrådet är att i linje med de nationella målen följa upp och sprida kunskap om läsfrämjande metoder och forskning. Här kan nämnas uppdrag som det pågående Läsfrämjandelyft för folkbibliotek 2021–2023, vars syfte är att skapa likvärdiga förutsättningar för folkbibliotekens kompetensutveckling gällande läsfrämjande och litteraturförmedling, med fokus på barns och ungas läsning. För att skapa mer likvärdiga förutsättningar för att ta del av utbildningsmaterial har Kulturrådet ingått ett avtal med Kungliga biblioteket kring lärandeplattformen Digiteket. I maj 2023 lanserades en ny version av Digiteket där material inom det läsfrämjande området samt litteraturförmedling nu ingår (Kungliga biblioteket 2023a). Ett annat exempel är den avslutade satsningen Stärkta bibliotek och arrangerandet av årliga träffar för aktörer inom läsfrämjande (Kulturrådet 2019; 2023a). 

Därutöver har ett särskilt permanent råd inrättats inom Kulturrådet, som ett rådgivande organ. Detta utgör ett led i att möta den nationella läsfrämjandepolitikens betoning på samverkan mellan olika aktörer och behovet av ökad samordning av läsfrämjande insatser. Läsrådets uppdrag är att vara en drivande och samordnande aktör inom det läsfrämjande arbetet, samt skapa förutsättningar för samverkan mellan aktörer inom kultur, skola, civilsamhälle, folkbildning, bokhandel, förlag och andra delar av näringslivet och ansvara för kunskapsinsamling, följa relevant forskning och identifiera utvecklingsbehov inom det läsfrämjande arbetet (Kulturrådet 2023b). I februari 2023 presenterade Kulturrådet en nulägesanalys av barns och ungas läsning i Sverige med stöd av Läsrådet (Kulturrådet 2023f). I rapporten görs en rad iakttagelser gällande läsandets status bland barn och unga. Bland annat konstateras att en viktig förklaringsgrund till samtidens läsklyftor fortsatt är socioekonomiska skillnader. Det finns således ett behov av kunskap om hur det läsfrämjande arbetet gentemot vissa grupper av barn och unga kan stärkas. I rapporten identifieras särskilt ”barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet samt barn och unga med funktionsnedsättning” (Kulturrådet 2023f, s. 4). Vidare behöver barns och ungas delaktighet i det läsfrämjande arbetet göras mer framträdande.  

Ett ytterligare uppdrag för Läsrådet är att lämna förslag på en läsambassadör med uppgift att främja barns och ungas läsning. Arbetet med läsambassadörer är en internationellt etablerad metod som bygger på idén att läsande förebilder har stor betydelse för att väcka läslust och att inspirera fler, särskilt barn och unga, att läsa. Kulturrådet inrättade sin första läsambassadör 2011 och fram till 2022 har sex läsambassadörer utsetts, vilka har arbetat utifrån olika fokus. Läsambassadören ska i enlighet med Sveriges nationella mål för läs- och litteraturfrämjande verka för att alla, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen och bli läsare. I uppdraget ingår också att kommunicera och driva frågan om läsningens värde för demokratisk samhällsutveckling i den allmänna debatten (Kulturrådet 2023c). 

En annan viktig nationell aktör på det läsfrämjande området är Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM arbetar för att utveckla verktyg, metoder och kunskap för att personer med läshinder ska hitta vägar till läsning. Tillgänglig läsning kan handla om att hitta alternativ till tryckt text i form av exempelvis lyssnande läsning. Det kan också handla om att erbjuda mer lättlästa alternativ till texter på svårtillgängligt språk. Via LL-förlaget ger MTM ut både skönlitteratur och facklitteratur på lättläst svenska. Därutöver arbetar MTM med läsfrämjande insatser genom att erbjuda utbildning till läsombud och högläsare. Läsombud är ordinarie personal inom LSS- och äldreomsorg som arbetar med lässtöd som en del av sitt vanliga arbete. Högläsare är frivilliga som besöker äldreboenden, dagverksamheter och privatpersoner för en stunds läsning tillsammans. MTM erbjuder utbildning till både läsombud och högläsare. Därutöver anordnar myndigheten fortbildningsdagar och konferenser samt rådgivning till region- och folkbibliotek och övriga relevanta aktörer gällande den betydelse som tillgänglig läsning spelar för möjligheten att vara delaktig i samhälls- och kulturlivet (Myndigheten för tillgängliga medier 2023a). Från 2025 börjar tillgänglighetsdirektivet, SOU 2021:44, att gälla i Sverige. Detta är en ny lagstiftning som innebär att tillgänglighetskrav även ställs på kommersiella aktörer som producerar och tillhandahåller e-böcker, läsplattor, e-handelsplatser samt den programvara som används för att läsa e-böcker. MTM är den myndighet som föreslås få tillsynsansvar för efterföljandet av den nya lagstiftningen (Myndigheten för tillgängliga medier 2023b). 

Statens skolverk, Skolverket, är en förvaltningsmyndighet under utbildningsdepartementet med ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen (Skolverket 2023a). Gällande de nationella politiska målen för litteratur- och läsfrämjande kan myndigheten sägas ha en annan roll än Kulturrådet genom sitt ansvar för den läsning som görs inom ramen för skolans verksamhet. Skolverket arbetar med att säkra en likvärdig och kvalitativ utbildning för alla elever, bland annat genom att stödja utvecklingen och förbättringsarbetet i förskolan och skolan samt erbjuda fortbildning för förskolans och skolans personal (Skolverket 2023a). Detta uppdrag samspelar väl med det övergripande målet för litteratur- och läsfrämjandepolitiken att ”[a]lla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet” (Proposition 2013/14:3; Betänkande 2013/14:KrU4; Riksdagsskrivelse 2013/14:117). Ett exempel på kompetensutveckling inom området läsfrämjande är Läslyftet som fokuserar på elevers tidiga läs- och skrivutveckling och vänder sig till förskollärare och lärare i förskoleklassen och lågstadiet i grundskola, anpassad grundskola, sameskola och specialskola samt skolbibliotekarier. Skolverket bidrar även med kompetens om skolbibliotekets roll för läs- och språkutveckling och är drivande i satsningen på höstlovet som läslov (Skolverket 2023b). 

Inom ramen för Skolverkets organisation finns också Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling samt skolbibliotek (NCS). NCS arbetar för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom stöd, information och inspiration till förskollärare, lärare, lärare i fritidshem, skolbibliotekarier, skolledare med flera (Skolverket 2023c). Att skolbiblioteken numera också är knutna till NCS är ett resultat av de förslag för en stärkt skolbiblioteksverksamhet som presenterades av den så kallade ”skolbiblioteksutredningen” i betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3). 

Kungliga biblioteket brukar inte räknas till de myndigheter som har en framträdande roll att spela i genomförandet av läsfrämjandepolitiken. I Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022–2025 ges dock Kungliga biblioteket i uppdrag att leda samarbetet kring utvecklingen av en stärkt struktur för samverkan i det allmänna biblioteksväsendet, i vilket bland annat ingår att stärka den digitala infrastrukturen med riktade tjänster mot prioriterade grupper (Kulturdepartementet 2022). Som nämnts ovan har Kungliga biblioteket och Kulturrådet nått en överenskommelse om att utveckla Digiteket, som är en viktig infrastruktur för kompetensutveckling för medarbetare på folkbibliotek, till att även omfatta material om läsfrämjande. 

Genom det regeringsuppdrag som Kungliga biblioteket har att stärka biblioteksverksamhet för Sveriges nationella minoriteter har myndigheten också en viktig roll att spela för att skapa förutsättningar för läsfrämjande aktiviteter riktade gentemot denna grupp (Kungliga biblioteket 2021). Stödet till utvecklingen av resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, liksom av Bläddra, som är en mobilapplikation med litteratur på språken (Kungliga biblioteket 2023b), medför att också Kungliga biblioteket bör ses som en aktör av relevans i arbetet med att nå läsfrämjandemålen. Polarbibblo är en webbplats där barn, på sitt eget språk, kan skriva berättelser, dikter, boktips och digitala böcker. För tillfället finns innehåll på meänkieli, tre samiska varieteter och svenska på sajten. Kungliga biblioteket har gett Polarbibblo i uppdrag att undersöka om webbplatsen kan utökas med finska och romani chib (Kungliga biblioteket 2023c). 

Här kan också nämnas det samverkansprojekt med Svenska Akademien och Språkbanken vid Göteborgs universitet som resulterat i den digitala tjänsten Litteraturbanken. Litteraturbanken tillhandahåller svenska klassiker som e-böcker eller i e-pubformat och ger även tips till biblioteks- och skolpersonal på hur tjänsten kan användas i det läsfrämjande och litteraturförmedlande arbetet (Litteraturbanken 2023).

Läsfrämjande och regional biblioteks- och kulturutveckling

Kultursamverkansmodellen är en modell för fördelning av statliga medel för kulturverksamhet till regionerna, vilka i sin tur fördelar dessa medel vidare till regionala kulturverksamheter i sina respektive län. Regionernas fördelning av de statliga medlen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt främja tillgång till vissa prioriterade områden. Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet utgör ett av sju kulturområden som regionen är ålagd att främja en god tillgång till (Kulturrådet 2023d). 

Kultursamverkansmodellen bygger på dialog och samverkan mellan stat och region samt mellan region, kommun, civilsamhälle och det fria och professionella kulturlivet i respektive län. Detta kommer bland annat till uttryck i framtagandet av en kulturplan som beskriver inriktningen för den regionala kulturverksamheten. Läs- och litteraturfrämjande är ett av de verksamhetsområden som behandlas i de dialoger som syftar till att ta fram kulturplanen och utgör således en plattform för samverkan mellan olika lokala aktörer gällande det läsfrämjande uppdraget (Kulturrådet 2023d). En genomlysning av modellen har nyligen gjorts i form av kultursamverkansutredningen Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58). Där föreslås att den statliga styrningen ska minska än mer än idag till förmån för ökad samverkan. Bland annat konstateras att systemet tydligare behöver inkludera kulturverksamhet i landets kommuner och att regionernas roll som samordnande instans behöver tydliggöras och stärkas. Detta förslag kan potentiellt få konsekvenser för hur det läs- och litteraturfrämjande arbetet och dess finansiering samorganiseras mellan stat, kommuner och regioner framöver (SOU 2023:58).

På regional nivå är det framför allt de regionala biblioteksverksamheterna som arbetar för att på olika sätt främja läsning genom sina olika former av stöd till folkbiblioteken. De regionala biblioteksverksamheternas uppdrag är primärt att vara en resurs för folkbiblioteken genom att exempelvis främja samverkan, initiera gemensamma förändringsprocesser, erfarenhetsutbyte och genomföra kompetenshöjande insatser (se Gärdén 2022). Vissa har också sökbara bidrag, gåvoboksprogram eller erbjuder olika former av digitala tjänster. Ett exempel på det senare är portalen Barnens bibliotek inom Västra Götalandsregionen, som förmedlar bok- och litteraturtips till barn och unga (Barnens bibliotek 2023). 

Det läs- och litteraturfrämjande uppdraget handlar således om att bidra till utveckling av folkbibliotekens lässtimulerande, litteraturförmedlande och språkutvecklande arbete. Det kan till exempel handla om att pröva nya metoder, agera plattform för dialog samt verka för att vidga synen på vad läsning är. I detta ingår satsningar på att stärka folkbibliotekens insatser riktade mot olika grupper, vilket inkluderar alltifrån de yngsta barnen till äldre, de nationella minoriteterna samt människor med någon form av funktionsnedsättning eller med ett annat modersmål än svenska. Därutöver kan den regionala biblioteksverksamheten främja samverkan med flera professioner som möter människor i behov av läsfrämjande aktiviteter, samordna nätverk och möjliggöra möten som leder till kontakter, sammanhang och samarbeten, också med andra konstområden, som kan stärka folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Flera regionala kulturförvaltningar har också i uppdrag att främja litteraturen som konstform och skapa bättre förutsättningar för det litterära skapandet (se exempelvis Region Värmland 2023; Region Västernorrrland 2023; Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg 2023; Region Östergötland 2023). Det kan handla om att skapa nya litterära arenor, stödja litterära verksamheter, stärka litteraturen som konstområde och stötta lokala berättartraditioner. 

Den lokala nivån – mötet med läsarna

I flertalet kommuner uttrycks en vilja och en målsättning att satsa på det läsfrämjande och litteraturförmedlande arbetet. Det finns exempel på större städer, såsom Lund, som satsar aktivt på att bli en så kallad global litteraturstad (Lunds kommun 2023a) och Göteborg, som redan blivit utnämnd till en UNESCO Litteraturstad (Göteborgs Stad 2023a). I andra kommuner finns exempel på litteraturfestivaler och dylika evenemang i kommunal regi som involverar en bredd av såväl offentliga som privata aktörer (se nedan). Aktörer såsom kulturskola och folkbildningsrörelsen främjar läsningens och litteraturens ställning genom kurser i exempelvis kreativt skrivande och litterär gestaltning. I den lokala kontexten har dock ofta biblioteken en särskild ställning genom det uppdrag som skrivs fram i bibliotekslagen. 

Ändamålsparagrafen i den svenska bibliotekslagen (SFS 2013:801) anger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Den anger också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. I lagstiftningen pekas folkbiblioteken särskilt ut som en viktig aktör för att främja läsning och tillgång till litteratur. Detta genom att tillhandahålla en verksamhet som ska vara tillgänglig för alla, som är anpassad efter användarnas behov och som erbjuder ett utbud av medier och tjänster präglade av allsidighet och kvalitet. I den åttonde paragrafen fastställs att folkbiblioteken ska arbeta särskilt med att främja barns och ungdomars språkutveckling samt stimulera dem till läsning.

På många platser i landet finns samverkan mellan regioner, lokala bibliotek, förskola, fritidshem, hemmen och andra aktörer kopplade till läsfrämjande verksamhet under skollov.

Folkbibliotekets potential som läsfrämjande aktör lyfts också fram i ett flertal utredningar och rapporter. I Läsdelegationen pekas folkbiblioteken ut som en viktig aktör i den samverkan som behöver ske mellan olika aktörer för att främja barns och ungas läsning (SOU 2018:57). I propositionen Läsa för livet (Proposition 2013/14:3) poängteras att folkbiblioteken är särskilt betydelsefulla i det läsfrämjande arbetet i egenskap av att vara ett nav för samverkan mellan olika lokala och regionala aktörer, såsom skolor, skolbibliotek, förskolor, fritidshem, fritidsgårdar och barnhälsovård. Därmed kan de ses som ”de lokala och regionala motorerna i det läsfrämjande arbetet” (Proposition 2013/14:3, s. 34). I Demokratins skattkammare – Kungliga bibliotekets förslag till nationell biblioteksstrategi – skrivs fram hur folkbiblioteken har potential att minska glappet mellan de som läser och de som inte läser. Detta är klyftor som inte sällan hänger samman med demografiska faktorer såsom ålder, kön, bostadsort, språk och socioekonomiska förhållanden. I förslaget framhålls att folkbiblioteken, genom att ge åtkomst till olika typer av medier och erbjuda läsfrämjande aktiviteter av olika slag, kan väcka läslust och bidra till faktiska läsvanor. Detta är något som i förlängningen stärker förutsättningarna för individen att verka i ett demokratiskt samhälle (Fichtelius med flera 2019). 

För att teckna en mer konkret bild av folkbibliotekens läsfrämjande aktiviteter kan vi vända oss till den offentliga biblioteksstatistiken. Här framgår att folkbiblioteken under 2022 höll i 15 320 berättar- eller sagostunder, 8 805 läsecirklar, 5 704 språkcaféer, 12 806 bokprat och 3 011 författarbesök. Till detta kommer flera andra språkfrämjande aktiviteter för de minsta barnen, som sångstunder med rim och ramsor och samverkan med barnhälsovården, liksom litteratur- och skrivarverksamhet för ungdomar och vuxna (Kungliga biblioteket 2022). Därtill bedriver folkbiblioteken uppsökande läsfrämjande verksamhet gentemot exempelvis särskilda boenden, fängelser, häkten och arbetsplatser. Folkbiblioteken samverkar också med andra kommunala verksamheter och förvaltningar, såsom fritidsgårdar och öppna förskolan och i interkommunala samarbeten. Ett konkret exempel på ett sådant samarbete är den kostnadsfria e-boksappen Bibblix. Appen är utvecklad av Stockholms stadsbibliotek och Malmö stadsbibliotek tillsammans med bibliotekarier och barn. Den riktar sig till barn, 6–12 år, och är tänkt att inspirera till läsning på fritiden (Bibblix 2023).  

Ett annat sätt att närma sig hur folkbiblioteken förstår sitt läsfrämjandeuppdrag och vad de prioriterar i det läsfrämjande arbetet är att ta del av styrdokument såsom biblioteksplaner och läsfrämjandeplaner. Enligt Kungliga bibliotekets rapport Trender i biblioteksplanerna 2020 har läsfrämjande en mycket stark ställning i de kommunala biblioteksplanerna. Över nittio procent av planerna nämner läsfrämjande på olika sätt och för olika målgrupper, ofta med barn i fokus (Kungliga biblioteket 2022). Folkbiblioteken arbetar således brett och i samverkan med andra för att inspirera till läsning och skapa läslust i syfte att fördjupa och upprätthålla redan vunnen läskunnighet. På så vis kan folkbiblioteken sägas komplettera utbildningssektorns arbete på läskunnighetsområdet, men kan inte ges ansvar att kompensera för eventuella brister. 

Skolbibliotekens läsfrämjande uppgift kan sägas komplettera den läsning och undervisning i läskunnighet som sker inom ramen för skolans mer formella undervisning. Förskolor och skolor arbetar med läsning utifrån läroplanernas skrivningar.

På många platser i landet finns samverkan mellan regioner, lokala bibliotek, förskola, fritidshem, hemmen och andra aktörer kopplade till läsfrämjande verksamhet under skollov. Ett exempel är unga läsambassadörer, som med stöd av handledare, verkar som läsande förebilder och sprider läsglädje och läslust för att främja läsning och berättande bland barn (exempelvis Malmö stad 2023; Västra Götalandsregionen 2023). Ett annat exempel är Sommarboken, ett läsfrämjande biblioteksprojekt som startade 2012, vars fokus ligger på lustfylld fritidsläsning för barn mellan 8 och 12 år. Sommarboken stödjer biblioteken i genomförandet av aktiviteter kopplat till lustläsning. Projektet har olika teman och lyfter olika metoder varje år. Sommaren 2021 medverkade cirka 250 bibliotek från 19 av Sveriges 21 regioner (Västra Götalandsregionen 2023b). I flera kommuner finns lokala varianter av sommarboksprogram. 

Skolbiblioteken utgör en annan viktig aktör på den lokala nivån i läsfrämjandets geografi. Liksom folkbiblioteken omfattas de av bibliotekslagens ändamålsparagraf och specificering av prioriterade grupper. Skol- och folkbiblioteken har på så vis ett gemensamt uppdrag att främja demokrati och bildning, liksom att tillhandahålla tillgänglig läsning och bedriva läsfrämjande insatser för barn och unga och de övriga grupper som prioriteras i bibliotekslagen (SFS 2013:801). Det finns således många beröringspunkter mellan folkbibliotekets läsfrämjande uppdrag och skolbibliotekens. Dock skiljer sig verksamheternas roller och genomförandet tydligt åt, då skolbiblioteken också regleras i skollagen, omfattas av Skolinspektionens tillsyn samt faller under rektors ansvarsområde, enligt gällande läroplaner (SOU: 2021:3).

Skolbibliotekens läsfrämjande uppgift kan sägas komplettera den läsning och undervisning i läskunnighet som sker inom ramen för skolans mer formella undervisning. Förskolor och skolor arbetar med läsning utifrån läroplanernas skrivningar. Barnen i förskolan ska exempelvis erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Lpfö 18). I grundskolan ska eleverna ges möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter (Lgr 22). Som påpekas i skolbiblioteksutredningen (SOU 2021:3) finns det behov av att utveckla skolans läsfrämjande arbete för att hitta flera vägar att stimulera och utveckla inte bara läsförståelsen utan också läsintresset. Genom skolbiblioteket och i skolbibliotekariens regi framhålls i utredningen att skolan har tillfälle att bedriva ett läsfrämjande arbete som inte enbart är förknippat med ett formellt prestations- och resultatinriktat arbetssätt. Då läraren i många fall ser ett behov av att tvinga elever till läsning kan skolbibliotekarien i stället inspirera till detta genom att ge lästips och agera läsande förebild. På så vis kan skolbibliotekarier komplettera lärarna genom att vara en vuxen i skolan som intar ett mer fritt och lustfyllt förhållningssätt till läsning. Genom att på detta sätt fokusera på elevers läsupplevelser och det fria läsandet kan också kopplingar mellan barns och ungas läsning i skolan respektive på fritiden etableras (SOU 2021:3).

Civilsamhällets aktörer

Samverkan kring läsfrämjande som går bortom de offentligt finansierade aktörer som nämnts ovan framställs ofta som eftersträvansvärt och gynnsamt. Dels i avseende att väcka läslust hos många, dels hos grupper och individer som på olika sätt uppvisar ett ointresse eller en negativ attityd till läsning. Att använda idrottsstjärnor eller influencers som läsande förebilder anses ge bättre utgångspunkter för att nå fram till grupper som pojkar och tonåringar som ofta uppvisar litet läsintresse (Andersson 2015). Samarbete med idrottsföreningar, badhus, hjälporganisationer, fritidsgårdar, arbetsplatser, bokhandlar och shoppingcenter är ytterligare exempel på samverkansprojekt med det lokala civilsamhället som har ett tydligt uppsökande fokus. Dessa projekt är både sprungna ur och förankrade i lokala förutsättningar och behov, vilket innebär att de kan inta många olika former och involvera en mängd skilda samverkansparter. Viljan att hitta relevanta samarbetspartners som kan bidra till att främja läsning framstår som stor inom folkbibliotekssektorn. Med största sannolikhet finns många fler goda exempel på projekt av detta slag som inte ges utrymme att behandla i denna text. 

Ett flertal aktörer förenas med folkbiblioteken i deras strävan att främja läsning och språkutveckling och utgör på så vis viktiga potentiella samverkansparter för bibliotekssektorn.

Därutöver finns exempel på aktörer som agerar på nationell nivå och med nationell räckvidd, och som bör lyftas särskilt då de stödjer folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Här kan nämnas intresseorganisationen Svensk biblioteksförening som samordnar flera expertnätverk för biblioteksanställda som kan erbjuda stöd i det läsfrämjande arbetet. Bland annat expertnätverk för skolbibliotek, för bibliotek som har Äppelhyllor och för barn- och ungdomsbibliotek (Svensk biblioteksförening 2023). Föreningen har också relativt nyligen publicerat rapporten Läsning på gång (Hofsten 2021) med syfte att ge en inblick i såväl aktuell läsforskning som i det läsfrämjande arbete som bedrivs på folkbibliotek och skolbibliotek, liksom den regionala biblioteksverksamhetens stöd för utveckling av det läsfrämjande arbetet. Fackförbundet DIK är en annan aktör som bevakar bibliotekarieprofessionens intressen. Möjligheterna att bedriva kvalitativt läsfrämjande arbete värnas indirekt genom förbundets fokus på bibliotekssektorns arbetsmiljöfrågor (se exempelvis Alm Dahlin 2023).  

En ytterligare aktör är Sveriges Författarförbund. Deras biblioteksråd, som är förbundsstyrelsens rådgivande expertorgan i relation till bibliotek, driver bland annat frågor kring att utveckla folkbibliotekens litterära programverksamhet, deras insatser för läsfrämjande, liksom besök av författare och översättare. De vill också inrätta lokala läsråd på folkbiblioteken i syfte att nå kunskap om de som inte läser och deras behov (Sveriges Författarförbund 2023).

Ett flertal aktörer förenas med folkbiblioteken i deras strävan att främja läsning och språkutveckling och utgör på så vis viktiga potentiella samverkansparter för bibliotekssektorn. En sådan aktör är den ideella föreningen Läsrörelsen, som genom kampanjer och projekt utvecklar metoder och modeller kring att ”läsa, skriva, berätta, lära och leka” (Läsrörelsen 2023). Satsningar som fått stor genomslagskraft är exempelvis Bok Happy Meal i samarbete med restaurangkedjan McDonald’s under åren 2001–2019 och det breda samverkansprojektet Nätverket Läslov vecka 44, i vilket också flera biblioteksverksamheter ingår. Här kan också nämnas ett flertal stiftelser som stödjer läsning och litteraturens ställning i samhället. Stiftelsen Allmänna Barnhuset driver projektet Letterbox Club Sverige och vänder sig till barn i åldern 4–11 år som bor i familjehem, lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd eller har öppna insatser. Projektet innebär att barnet får ett paket innehållande en faktabok, en skönlitterär bok och spel med matematiska utmaningar på posten en gång per månad (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2023). 

Läsfrämjarinstitutet är en annan stiftelse som riktar sin verksamhet mot barn, 3–11 år, och deras medföljande vuxna. Syftet är att bedriva läs-, litteratur- och kulturfrämjande verksamhet för denna grupp (Läsfrämjarinstitutet 2023). Likaså Pascal Engmans stiftelse verkar för läsfrämjande i Sverige genom att dela ut ett årligt stipendium till ”en individ eller organisation som främjat läsning bland unga i Sverige, och missionerar för läsning genom olika egna aktiviteter” (Pascal Engmans stiftelse 2023). Vidare bör Berättarministeriet och det arbete som utförs av denna ideella, politiskt och religiöst obundna stiftelse nämnas. Berättarministeriet arbetar för ”att minska segregationens negativa konsekvenser på barns skolgång” (Berättarministeriet 2023). Detta görs genom skolprogram som vill locka elever att erövra det skrivna ordet. Mot bakgrund av att många elever tappar i läsförmåga under sommarlovet startades Läsa äger i Botkyrka 2018. Mest är det de lässköra barnen som kommer efter i läsfärdighet, och gapet mellan de som har flyt i sin läsning och de som tycker läsning är svårt ökar när barnen kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet. Flera yrkeskategorier och kompetenser är därför involverade tillsammans i Läsa äger, liksom gymnasieungdomar som högläser på sommarfritids. Läsa äger har spridit sig till många kommuner i landet och forskning om arbetet har bedrivits av Linnéuniversitetet (Läsa äger 2023). Organisationen Läsa äger tilldelades Läsfrämjarpriset 2023 (En bok för alla 2023). 

Även mässor, festivaler och liknande arrangemang bidrar till att brett uppmärksamma läsningens och litteraturens ställning. Här kan nämnas stora arrangemang som den årliga Bokmässan i Göteborg (2023), liksom Littfest i Umeå (2023), vilka båda lockar över 10 000 besökare. Det finns också ett antal festivaler vars inriktning bidrar till att rikta strålkastarljuset mot litteratur för en viss målgrupp, av en viss genre eller utifrån rättighetsperspektiv. Här kan nämnas barn- och ungdomslitteraturfestivalen Litteralund (Lunds kommun 2023b), Angereds bokmässa (Göteborgs Stad 2023b), som särskilt lyfter fram litteratur från förorten, och den samiska litteraturfestivalen Bágo in Books (Bágo in Books 2023). Folkbiblioteken i Västernorrland arrangerar Regnbågsveckan tillsammans med Regionbibliotek Västernorrland och andra aktörer i länet, en manifestation för ett öppet, jämlikt och jämställt samhälle med budskap om allas lika värde och allas rätt till kultur (Region Västernorrland 2023b). Andra exempel är Bland drakar och dragqueens, ett dragshow-teatersällskap som skriver böcker och framför sagostunder, teater och musikaler för barn, unga och vuxna under sina turnéer (Bland drakar och dragqueens 2023) och Drag Queen Story Hour Sverige, som tilldelades Greta Renborgs pris för god marknadsföring av bibliotek 2023, och för sitt normkreativa och läsfrämjande engagemang (Svensk biblioteksförening 2023b). 

Det finns därutöver flera festivaler och arrangemang som särskilt vill uppmärksamma den lokala litteraturen eller stärka litteraturens ställning i lokalsamhället. Bokdagar i Dalsland utgör ett sådant exempel, där en ideell förening genom litterära evenemang strävar efter att göra ”nordisk och dalsländsk litteratur mer kända” (Bokdagar i Dalsland 2023), liksom bokmässan SmåLit, som arrangeras av kommunerna Jönköping, Värnamo, Tranås och Eksjö (SmåLit 2023). 

Gällande brett genomslag är massmedia också en aktör som bör nämnas. Populära tv-program som SVT:s Babel och Go’kväll, liksom Sveriges Radios Lundströms bokradio, förmedlar lästips och ger inspiration genom författarsamtal och bokcirkeldiskussioner. Sveriges Radios novell- och romanpris bidrar till att rikta ljuset mot läsningen och litteraturen, även här med den sociala läsningen i fokus. För den yngre generationen är det kanske främst sociala medier som bidrar till den medialt förmedlade sociala läsningen. Populär just nu är BookTok, som är en särskild del av den sociala medietjänsten TikTok, fokuserad på lästips och bokinspiration. BookTok har en mycket stor global spridning, framför allt bland unga. Enligt Akademibokhandeln har tjänsten en tydlig påverkan på samtida trender i bokförsäljning (Akademibokhandeln 2023), vilket pekar på BookToks genomslagskraft. 

Flera andra kommersiella aktörer, företrädesvis inom bok- och förlagsbranschen, är också drivande läsfrämjare och erbjuder tjänster som kan vara till stöd för biblioteken. Här märks BTJ som bland annat erbjuder kurser och omvärldsbevakar läsfrämjandefältet via sin blogg och tidskriften Pronto. Rabén och Sjögrens (2023) läsfrämjande arbete inbegriper ett flertal insatser, bland annat en Läslustturné där författare möter personal som på olika sätt arbetar med läsning. Tanken är att skapa möten där författare, förläggare, pedagoger och bibliotekarier kan inspirera varandra. Därtill förmedlas tidningen Läslust till Sveriges grundskolelärare. Flera insatser görs också i samverkan med Läsfrämjarinstitutet (2023) och genom engagemang i tävlingen Den stora läsutmaningen (2023), en tävling riktad mot fjärdeklassare som genomförs i samarbete med förlagen Bonnier Carlsen, Natur & Kultur och nätbokhandeln Adlibris. Bonnierförlagen arbetar därutöver med läsande förebilder och stipendier och Natur & Kultur har nyligen inlett en ekonomisk satsning tillsammans med Svensk biblioteksförening på bemannade skolbibliotek (Natur & Kultur 2023). Därutöver delar Svenska Förläggareföreningen ut Augustpriset som bidrar till att ge läsningen och litteraturen ökad uppmärksamhet.  

I ett initiativ från Svenska Basketbollförbundet och Bonnierförlagen startades BonnierHoops, senare SummerHoops, för att inspirera till läsning bland ungdomar i utsatta områden genom att möta ungdomarna på ”deras planhalva” (Bonnierförlagen 2023). En kommersiell digital tjänst av intresse är Polyglutt, utvecklad av företaget ILT Education. Detta är en uppskattad flerspråkig digital lösning för bilderböcker som idag används inom förskola och skola. ILT Education erbjuder även fler tjänster, såsom Polylino, som riktar sig mot barn i årskurs F-9 (ILT Education 2023). 

Samverkansmöjligheter och brister i samverkan

Denna kunskapsöversikt presenterar en överblick över läsfrämjandets geografi i Sverige. Kartan som tecknas visar på ett brokigt landskap med många aktörer som verkar på olika nivåer, i såväl det offentliga som det privata och som kan utgöras av ideella likaväl som kommersiella krafter. Som konstateras i kunskapsöversiktens inledning uttrycks på statlig nivå en politisk vilja att se läsning och läsfrämjande som en angelägenhet för många. Även i tidigare studier påvisas det gynnsamma i att flera aktörer från olika delar av samhället samverkar i det läsfrämjande arbetet (se exempelvis Lundh & Michnik 2014; Rydsjö 2015, 2017; Andersson 2015). Om vi först ser till samverkan mellan de läsfrämjande aktörer som befinner sig inom det allmänna biblioteksväsendet, följer detta upparbetade system och strukturer och verkar fungera till största delen väl. Ett område som dock uppvisar en motsatt bild är samverkan mellan skolbiblioteket och resten av skolan, och i vissa fall mellan skolan och folkbiblioteket, samt mellan folkbiblioteket och skolbiblioteket. Detta är en välkänd problematik som inte bara omfattar och påverkar det läsfrämjande arbetet utan skolbibliotekets och skolbibliotekariers möjlighet att bidra till elevers lärande generellt (SOU 2021: 3; Gärdén 2017). För att främja elevers läsning är det således angeläget att fortsätta arbetet med att hitta åtgärder som kan underlätta och stärka samverkan kring det läsfrämjande arbetet mellan dessa aktörer.

På nationell och regional nivå finns en hel del formaliserade strukturer för samverkan inom läsfrämjande, exempelvis genom Läsrådet, Läsambassadören och genom framtagandet av kulturplanerna. Även om det är rimligt att anta att samverkan med civilsamhället på dessa nivåer kan stärkas och utvecklas ytterligare, lägger dessa strukturer en grund och garanterar ett slags lägsta nivå för att samverkan ska och kan ske. 

På lokal nivå framträder snarare folkbibliotekets samverkan med civilsamhället kring läsfrämjande som i första hand en intressestyrd fråga som är beroende av individuella biblioteksanställdas initiativ, vilka intressenter och aktörer som finns tillgängliga i lokalsamhället, samt av tillfälliga projektsatsningar, exempelvis i den regionala biblioteksverksamhetens försorg. Det är möjligt att det direkt operativa läsfrämjande arbete som bedrivs på lokal nivå gynnas av mindre formaliserade samverkansstrukturer. Det är också möjligt att formaliserade samverkansstrukturer existerar och är välfungerande i flera kommuner, men att dessa inte finns dokumenterade eller framträder tydligt vid den typ av mer översiktlig informationsinhämtning som ligger till grund för en kartläggning som denna. Med dessa förbehåll bör ändå frågan om likvärdiga förutsättningar i hela landet för folkbibliotekens samverkan med civilsamhället kring läsfrämjande lyftas. I synnerhet då sådan samverkan anses kunna ha positiva effekter för läslust och läsintresse. Samverkan mellan folkbiblioteket och det lokala civilsamhället kring läsfrämjande uppvisar redan idag en stor uppfinningsrikedom som indikerar ett tydligt engagemang för frågan. Detta behöver uppmuntras genom långsiktig tillgång till resurser och likvärdig tillgång till stöd för att sådan samverkan ska komma till stånd i hela landet. 

Varför har du intresserat dig för just detta forskningsområde?
– I min forskning intresserar jag mig för kulturens roller och betydelser för demokrati och upprätthållandet av ett demokratiskt styrelseskick. I kultur- och utbildningspolitik brukar en läsande befolkning skrivas fram som centralt för en livaktig demokrati och jag tycker att det är spännande att förstå både intentioner med läsfrämjandepolitiken och hur den gestaltas av olika aktörer, i olika sammanhang och praktiker. Läsning har alltid varit politiserad på olika sätt och med olika syften och jag tycker att det är intressant att synliggöra vad detta får för konsekvenser, inte minst för hur läsfrämjande aktiviteter utformas och förstås. I vår samtid är samverkan i fokus och då blir det av vikt att förstå vilka aktörer som är tänkta att samverka och varför.  

Vilket är ditt bästa lästips för den som vill fördjupa sig mer i ämnet?
– Två artiklar som på ett väldigt bra sätt belyser och analyserar läsandets och läsfrämjandepolitikens historia i Sverige är Läsning för framtidens samhällsmedborgare: en studie av dåtidens och nutidens svenska kulturpolitiska debatter om barns läsning av Åse Hedemark och Ellen Jonsson (2021) samt Aesthetic reading as a problem in mid-20th century Swedish educational policy av Linnéa Lindsköld, Mats Dolatkhah och Anna Lundh (2020).

Denna artikel har tagits fram i samarbete mellan Kulturrådet och Digiteket, inom ramen för satsningen Läsfrämjandelyft för folkbibliotek. Mer information om de vetenskapliga lärresurserna.

---

Puffbild av GeoJango Maps, tillgänglig genom The Unsplash License.