Gåvoböcker med twist ger läsningen fart

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som, på sin höjd, läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? I Värnamo har biblioteket satsat på att göra det där lilla extra när de delar ut gåvoböcker till barn och unga i kommunen – bland annat har barnen fått klappa hundar, skapat önskekartor och mumsat på geléhallon. Om detta skriver bibliotekarierna Jenny Werneskog och Ioanna Chaliazis.

Gåvoböcker är något som många bibliotek i Sverige delar ut. Oftast gäller det böcker för bebisar eller små barn och sker i samverkan med barnhälsovården. Även här i Värnamo har vi gjort så i många år och upplevt att böckerna är uppskattade av såväl barn som deras vuxna. Det är ett bra sätt att få föräldrar att börja läsa för sina barn och göra dem medvetna om hur viktiga de är för sina barns språkutveckling. För sju år sedan beslutade vi därför att utöka arbetet med gåvoböcker genom att även dela ut en bok till skolbarn i årskurs 1 och årskurs 9. Vi vill att så många barn som möjligt i dessa årskurser ska göra ett aktivt val och hämta ut sin bok. Vi vill även se till att gåvoboken hamnar i en kontext, det vill säga att det ska vara en tydlig avsändare och att mötet med boken även ska innebära ett möte med biblioteket.

Att lyfta boken på flera sätt ger gensvar

I Värnamo kommun har vi ett stadsbibliotek och fyra integrerade filialbibliotek. Det finns cirka 4 200 elever utspridda på våra 20 grundskolor i kommunen, som även har en gymnasieskola. När det gäller årskurs 1 görs urvalet av gåvobok av barnbibliotekarien samt de skolbibliotekarier som jobbar på våra filialer och dagligen möter eleverna ute på de integrerade skol- och folkbiblioteken. Redan från början har det varit viktigt för oss att välja en kapitelbok. Många elever i årskurs 1 har ännu inte börjat läsa själva och behöver därför läsa boken tillsammans med en vuxen. Det är just denna högläsning och gemensamma läsupplevelse vi vill åt, och att även den vuxna ska se värdet i att läsa högt för sitt lite större barn, som är på väg att knäcka läskoden. 

För att nå barnen samarbetar vi med skolorna. Vi har tagit fram ett presentkort som klasslärarna delar ut till sina elever. Barnbibliotekarien och skolbibliotekarierna besöker även varje klass tillsammans för att berätta om den aktuella gåvoboken. Barnen får sedan hämta ut boken på valfritt folkbibliotek i kommunen. Presentkorten delas ut strax innan läslovet och barnen har fram till årsskiftet på sig att hämta ut boken. Under denna period lyfter vi även gåvoboken i våra sociala medier och ber lärarna att påminna eleverna om att hämta ut sin bok. 

Geléhallon, hundar och plastdrakar 

Första året (2019) valde vi Viggo och rädslolistan av Lisa Bjärbo som gåvobok för årskurs 1. En vardagsnära berättelse om sjuårige Viggos rädslor och funderingar som är lätta att känna igen sig i. Vi fick positiv respons från både barn och vårdnadshavare. Många lyfte hur skönt det kändes att läsa om just vardagshändelser och vilka bra diskussioner det mynnade ut i. 

Därför valde vi en vardagsnära berättelse även året efter, denna gång med en tjej i huvudrollen: Astrid, alltid Astrid! av Charlotta Lannebo. Tredje året var vi sugna på en annan genre och landade i Anders Sparrings Familjen Knyckertz och födelsedagskuppen, en rolig och smått galen historia om en tjuvaktig familj. Valet av denna bok visade sig särskilt lyckosam eftersom det sammanföll med att boken blev årets julkalender på SVT. För att dra nytta av detta bjöd vi även in till ett författarbesök med Anders Sparring och illustratören Per Gustavsson, som blev mycket välbesökt!

Efter gåvoboken om Familjen Knyckertz märkte vi att intresset för gåvoboken hade ökat markant. Från att cirka 130 barn hämtat ut en bok varje år landade vi nu på cirka 175. Att boken lyfts på många olika sätt gav gensvar och vi insåg att vi behöver arbeta ytterligare för att uppmärksamma gåvoböckerna. Vi ville göra dem till en ”snackis”, något barnen längtade efter att få hämta ut! 

Runt 120 barn kom till biblioteket för att klappa olika hundar, se på när de tränade agility, göra hundpyssel och samtidigt hämta ut sin gåvobok. 

Året efter valde vi Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter, en humoristisk och normkreativ bok om Lisbet och hennes geléhallonätande farmor. Denna gång bad vi författaren att spela in en film där hon själv berättar om Lisbet och uppmanar barnen att hämta ut gåvoboken på biblioteket. Lärarna visade filmen för eleverna när de delade ut presentkorten. Eftersom farmodern i boken oavbrutet smaskar på geléhallon bestämde vi oss även för att man skulle få en pytteliten påse geléhallon när man hämtade ut sin bok, vilket blev väldigt uppskattat! En extra bonus detta år var att all bibliotekspersonal läste gåvoboken och diskuterade den, vilket gav möjligheter till fina boksamtal med barnen och föräldrarna.

Vi såg nu tydligt att antalet uthämtade gåvoböcker ökade stadigt för varje år, och vi bestämde oss för att fortsätta uppmärksamma gåvoböckerna på olika vis. 2023 blev En hund till Hedda av Pernilla Gesén årets titel, och denna gång skapade vi en aktivitet kring själva boken i form av en hundlördag på biblioteket. Runt 120 barn kom till biblioteket för att klappa olika hundar, se på när de tränade agility, göra hundpyssel och samtidigt hämta ut sin gåvobok. 

Under 2024 ville vi ha en riktig äventyrsbok och landade i Jo Salmsons Tam, tiggarpojken. Denna gång fick barnen som hämtade ut sin bok även välja en liten plastdrake, något som spred sig snabbt bland barnen. Det fanns sex olika drakar att välja mellan och för vissa barn tog det lång tid att välja. 2025 var vår gåvobok Kråkans otroliga liftarsemester av Frida Nilsson, en humoristisk och smått galen roadtrip med en kråka i huvudrollen. Denna gång fick barnen en karta när de hämtade ut sin gåvobok. Till kartan fanns klistermärken och en uppmaning om att skapa en egen önskekarta med ställen som man besökt eller skulle vilja besöka.

Under åren med gåvoböckerna har vi märkt att antalet böcker som hämtas ut ökar stadigt, och under såväl 2024 som 2025 har vi delat ut cirka 230 böcker årligen till eleverna i årskurs 1. Det har blivit tydligt för oss att boken behöver säljas in på flera olika sätt, för att nå så många som möjligt. Vi får ibland frågan från lärare om varför vi delar ut boken i klasserna, och får då påminna om att syftet inte bara är att barnet får en bok utan att man som barn och förälder även får ett möte med biblioteket och allt det som vi har att erbjuda. Vi tror också att chansen att man faktiskt läser boken med sitt barn är större om man har gjort ett aktivt val att gå till biblioteket och hämta ut den. Där träffar de engagerad personal som välkomnar dem och berättar om läsningen de har framför sig. Många vårdnadshavare som kommer för att hämta ut en gåvobok reflekterar över att det var länge sedan de besökte biblioteket. Under 2026 planerar vi att skicka med ett följebrev till den vuxna läsaren, där vi tipsar om hur man kan läsa och prata om den bok barnet har fått. 

Fler valmöjligheter för unga

Arbetet med gåvoböcker för ungdomar i årskurs 9 skiljer sig en del jämfört med det vi gör för årskurs 1. Niondeklassarna får nämligen fyra olika böcker att välja mellan och vi försöker se till att åtminstone ett av alternativen är på engelska, eftersom många ungdomar vill läsa på engelska. När vi väljer ut vilka fyra böcker som ska bli årets gåvoböcker ser vi till att de tillhör olika genrer samt att de inte är för lika, exempelvis att de enbart har kvinnliga huvudkaraktärer. Vi har självklart även en budget att förhålla oss till men hittills har det inte varit något problem att hitta prisvärda böcker som vi tror ungdomarna kommer att gilla. Ibland har det också varit möjligt att ta hjälp av praoelever och sommararbetare, som får hjälpa till att välja ut titlar som de tycker hade passat som gåvoböcker. 

När vi har valt ut några förslag på böcker stämmer vi av dessa med den skolbibliotekariegrupp som finns här i Värnamo. Alla bibliotekarier på högstadie- och gymnasieskolorna i kommunen är med i gruppen. En fördel med att ha med gymnasiebibliotekarierna är att de har koll på vilka böcker eleverna kommer att läsa på gymnasiet, och dessa delar vi därför inte ut som gåvoböcker. När vi har bestämt oss för fyra titlar läser vi dem och sedan bokpratar skolbibliotekarierna om dem för alla elever i årskurs 9.

Vissa titlar blir populära andra inte

I likhet med årskurs 1 så samarbetar vi således med skolbibliotekarierna för att nå ut med gåvoböcker till eleverna i årskurs 9. Tidigare år har vi gjort så att vi har köpt in större mängder av dessa fyra gåvoböcker på en och samma gång. Ett problem med detta är dock att vi inte helt har kunnat förutse vilka titlar som kommer att bli mest populära. Ett år valde vi exempelvis Grim av Sara Bergmark Elfgren som en gåvobok och vi hade höga förväntningar på att den skulle hämtas ut, men av alla böcker gick den absolut sämst det året. Antagligen på grund av dess gedigna tjocklek. 

Vissa titlar har däremot blivit mer populära än vi förväntat oss och då har vissa elever behövt vänta på sina böcker eftersom vi köpt in för få. Därför testade vi en ny strategi under 2024. Istället för att beställa alla böcker direkt köptes visningsexemplar in till varje skolbibliotekarie som höll i bokprat. Eleverna fick efter bokpraten gå till skolbiblioteket och beställa den gåvobok de ville ha. Där fick de också möjlighet att kika i böckerna i lugn och ro. Vi köpte sedan in de böcker som beställts och eleverna fick komma och hämta ut sin gåvobok. Detta nya förfarande innebär att eleverna istället hämtar ut sin gåvobok inför jullovet. Enligt skolbibliotekarierna har eleverna varit positiva till detta.

Det svåra urvalet

Vi har under åren haft många titlar i omlopp. Ibland har de kommit tillbaka igen efter några år och andra gånger har vi valt att behålla dem till året efter. Exempelvis hade vi ett år då Vi var lögnare av Emily Lockhart blev jättepopulär och vi valde då att behålla den till året efter också.

2025 valde vi att behålla vårt engelska alternativ från året innan, Hungerspelen av Suzanne Collins, som även gick att välja på svenska. Statistiken 2024 visade att det valdes nästan lika många titlar på engelska som på svenska. Vi bestämde oss också för att ta med Viveka Sjögrens bok Åttonde växeln, trots att den prismässigt ligger högre än vad vi brukar tillåta. Eftersom Värnamo har en väldigt stor EPA-kultur bland ungdomar hoppas vi att denna bok ska locka till läsning. 

Är det något man har lärt sig genom åren är det att vara ödmjuk inför tanken att man ibland inte alls har någon koll på vad som kommer att locka ungdomarna att hämta sina böcker. Vi kan klappa oss själva på axeln och tycka att vi har gjort ett bra val, men när det är dags för eleverna att välja böcker så verkar få av alternativen locka dem. Det är alltid lite nedslående men sådant varierar också från år till år. Det viktiga är att vi fortsätter arbeta med gåvoboken och kanske inte alltid hakar upp oss på statistik och hur många som hämtar ut en bok. Istället fokuserar vi på att de som faktiskt hämtar ut har fått en positiv bild av oss, och för många kanske det är den första egna boken man äger. 

Vi har testat mycket som inte fungerat och lärt oss jättemycket av de misstagen. Förut hade vi exempelvis alltid med en lättläst bok. De lättlästa böckerna hämtades dock i princip aldrig ut av någon elev. Istället ser vi till att böckerna varierar i antal sidor så att det finns någon som är lite tjockare och någon som är ganska tunn. 

Är det något man har lärt sig genom åren är det att vara ödmjuk inför tanken att man ibland inte alls har någon koll på vad som kommer att locka ungdomarna att hämta sina böcker. 

Självklart kan skolbibliotekarierna höra av sig om de har elever med speciella behov, då gör vi undantag. Exempelvis har pedagogerna för eleverna i anpassad grundskola en dialog med skolbibliotekarien, där de tillsammans bestämmer vilka titlar som passar vilken elev och så köps just dessa böcker in till den klassen. Vi har inte så stora klasser i anpassad grundskola så där har vi ingen regel för vad boken får kosta. Det viktiga är att det är en bok som passar elevens behov. 

Eftersom vi behöver köpa in en så stor mängd böcker så har vi naturligtvis ganska hårda krav på att gåvoböckerna inte får vara alltför dyra. Vi finansierar gåvoboksarbetet genom inköpsstödet för folk- och skolbibliotek från Kulturrådet, och landar ofta runt cirka 15 000 kr för årskurs 1 samt 23 000 kr för årskurs 9. Valet av gåvobok för årskurs 1 sker tidigare på året, vilket ibland möjliggör att vi kan nyttja bokreans priser.