Alla får påsar – när Smedjebacken dukar upp till kollegiala bokfrukostar

Hur kan vi tillsammans öka vår litteraturkännedom för att bli bättre på att tipsa om böcker för barn och unga? Den frågan ställde sig barn- och ungdomsbibliotekarien Maria Höglund Boberg på Smedjebackens bibliotek. Under en av Kulturrådets frukostträffar blev hon inspirerad till att skapa interna bokpåsar för all personal att läsa och samtala om. Nu utgör de kollegiala bokpåsarna en av flera delar som ingår i Smedjebackens alldeles egna Läsfrämjandelyft.

När man diskuterar det dagliga arbetet med kollegorna på jobbet dyker ofta frågan om litteraturkännedom upp. Som bibliotekarie förväntas man ha god kännedom om skönlitteratur för vuxna. Att all personal som arbetar i yttre tjänst, det vill säga alla de som regelbundet träffar låntagare i alla åldrar, ska ha god kännedom om barn- och ungdomslitteratur är däremot inte lika självklart. När tips ska ges till barn och unga är det därför mycket vanligt att man ber barnbibliotekarien om hjälp. Men det är viktigt att våra besökare kan få god service även när barnbibliotekarien inte är på plats. Jag upplever att även kollegorna som huvudsakligen arbetar med målgruppen vuxna skulle vilja ha större kännedom om nyare barn- och ungdomslitteratur. Här skulle vi som arbetar med barn och unga till exempel kunna hålla i presentationer av nya titlar vi köpt in, men det finns sällan tid till det. Så hur kan man lösa denna utmaning?

Redan från början ville jag att bokpåsarna skulle bli en del av en större helhet som knöt ihop flera delar av vår läsfrämjande verksamhet på Smedjebackens bibliotek.

I Läsfrämjandelyftet på Smedjebackens bibliotek har vi tagit fasta på detta samtidigt som vi också vill utveckla våra metoder att prata om och presentera litteratur. För oss som arbetar på ett litet bibliotek är det också ganska naturligt att involvera all personal (åtta personer) i lärandeprocessen. Vår förhoppning är att vi alla som jobbar på biblioteket ska känna oss säkrare på att ge barn och unga tips genom att få tillfälle att läsa och prata mer fördjupat om barn- och ungdomslitteratur. Vi på Smedjebackens bibliotek kommer därför att läsa tre olika bokpåsar med barn- och ungdomsböcker och ha så kallade bokfrukostar kring dessa där vi pratar tillsammans om varje bok. Vi vill också använda bokfrukostarna till att prova olika metoder att prata om böcker, till exempel Aidan Chambers modell för boksamtal. Vi räknar med att ha två bokfrukostar på hösten och två på våren.

En stor inspiration i planeringen av vårt Läsfrämjandelyft kom från Kulturrådets frukostträff i maj där barnbibliotekarier från Stenungsunds bibliotek presenterade sin idé med bokpåsar för fortbildning samt Södertälje bibliotek som berättade om hur de arrangerat bokfrukostar inom sin personalgrupp.

Bokpåsar och urval

Med Stenungsunds modell som grund valde vi som jobbar med barnverksamheten ut innehållet i bokpåsarna. För att få en bredd och för att få ta del av så många olika sorters böcker som möjligt valde vi böcker för olika åldrar. Vi ville ha med en pekbok, en bilderbok, en populär högläsningsbok för 6–9 år, en bok för mellanåldern och en ungdomsbok. Vi ville koppla böckerna så mycket som möjligt till den egna verksamheten. Pekböckerna är till exempel de böcker som delas ut till bebisar via BVC. Bilderböckerna är av några av de mest omtyckta barnboksförfattarna och illustratörerna: Pija Lindenbaum, Sara Lundberg, Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. Hcf-böckerna är några av de som efterfrågas mycket som högläsning: Vargar på T-centralen av Martin Olczak, Maryam och mormorsmålet av Minoo Shams och Det fina med Kerstin av Helena Hedlund.

När vi diskuterade teman för mellanålders- och ungdomsböckerna så tänkte vi att det vore passande att ha med en bok kopplat till kommande författarbesök i åk 7. Just i år kommer Pär Sahlin att träffa alla sjundeklassare i Smedjebackens kommun och prata om sina böcker. Vi ville också gärna uppmärksamma ALMA-priset som 2023 gick till Laurie Halse Anderson och valde därför boken Skärvor av minnen. Eftersom det har kommit många bra ungdomsböcker där unga med annat modersmål representeras så ville vi gärna ha med en av dem, det blev boken Om det regnar i Ahvaz av vår nuvarande läsambassadör Nioosha Shams. Den har också ett tydligt hbtqi-tema. I en påse tog vi med den populära boken Heartstopper av Alice Oseman och i en annan Historien om Bodri av Hédi Fried, som vi också skulle visa som teater för åk 5 på biblioteket. 

Tanken är att vi ska kunna fortsätta använda böckerna i vår verksamhet även efter den interna fortbildningen. Vi valde därför att göra fem uppsättningar av respektive påse. Att vi valde att ha just tre olika varianter av påsar är för att det skulle räcka till all personal och för att man läser färdigt olika snabbt. Sammanlagt har vi gjort i ordning 15 bokpåsar. Tre olika bokfrukostar bedömde vi också som rimligt att hinna med under hösten och våren. 

Innehållet i påsarna presenterades på vår uppstartsdag för Läsfrämjandelyftet då vi också passade på att tillsammans titta på BTJ:s Förlagsdagar för barn, unga och unga vuxna. Utöver bokpåsarna har vi också köpt in facklitteratur som ”bredvidläsning”. Dessa påsar finns i fem exemplar och innehåller följande titlar: Pojkars läsning och lärande och Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie Körling samt Läsningens magi: högläsaren, barnet, boken och den läsande förebilden av Maria Heimer. Tanken är att vi ska ha en extra bokfrukost kring dessa böcker, med diskussion om högläsning och kanske specifikt pojkars läsning. Bokpåsarna kan senare återanvändas som fortbildning till lärare.

Bokfrukost och boksamtal

Den första bokfrukosten hölls en tisdagsmorgon på vår ordinarie personalmötestid. Frukosten, som vi åt under samtalet, bestod av kaffe eller te, juice, färdiga ostfrallor och frukt till dem som ville. Enkelt att ordna men en nog så viktig mysfaktor. Efter en kort inledning delade vi in oss i två grupper, dels för att alla inte läst samma böcker och dels för att alla skulle ges möjlighet att prata. Denna gång lånade vi bokcirkelfrågor som Södertälje bibliotek lagt ut på nätet. Den ena gruppen använde inte frågorna alls utan samtalet flöt på ändå. Den andra gruppen använde några av frågorna. Vi satt i grupperna i drygt en timme och samlades sedan en kort stund efteråt. 

Alla tyckte det var ett trevligt sätt att dela sina läsupplevelser med varandra. En kollega som länge jobbat med vuxenverksamheten uttryckte att det var roligt att läsa barnböcker igen! Om man inte har några naturliga sammanhang att ta del av barnlitteratur så är tillfällen som dessa ännu viktigare. Vi behöver ha en bred litteraturkännedom när vi möter så många olika låntagare. Det är intressant att ta del av varandras skiftande erfarenheter av att leda bokcirklar, vilka metoder man kan använda för att prata om böcker och hur olika man kan uppfatta böckernas innehåll exempelvis. 

 Även om vi ganska ofta spontant tipsar varandra om böcker vi läst så är det bra att kunna gå djupare in i texter som alla har läst.

Vår andra bokfrukost hade temat bokcirklar. Inbjuden till denna var Carina Lindstedt, bibliotekarie med lång erfarenhet av läsfrämjande arbete. Hon berättade om tre olika bokcirklar som hon haft i Västra området i Borlänge tillsammans med biblioteksguiden Ugbad Ali. Den första bokcirkeln vände sig till somalisktalande högstadieelever och träffarna hölls på Borlänge bibliotek en gång i veckan efter skoltid. Den andra hölls på skoltid med en SVA-grupp (Svenska som andraspråk) på gymnasiet och den tredje med somalisktalande kvinnor som träffades i en ABF-lokal i sitt bostadsområde. 

Vi tyckte att det var mycket intressant att lyssna till någon med erfarenhet av flera olika sorters bokcirklar. Vi diskuterade till exempel praktiska saker som val av lokal och tidpunkt samt hur man kan jobba när det är stora variationer i läsmotivation hos deltagarna. 

Reflektioner

Enligt överenskommelse med vår chef får vi läsa på arbetstid och kompensationen för läsning utanför arbetstid är fyra timmar/påse. Trots det kan det vara svårt att prioritera detta bland alla andra arbetsuppgifter. Mellan vår start av Läsfrämjandelyftet till första bokfrukosten gick det tio veckor. Nu har alla valt nya påsar och kommer att ha ännu längre tid på sig att läsa inför vår tredje bokfrukost, som vi således ska ägna åt samtal om barn- och ungdomslitteratur.

Så mycket vi kan tar vi del av de tillfällen som dyker upp för läsfrämjande fortbildning, exempelvis BTJ:s förlagsdagar, Kulturrådets frukostmöten och deras Läsfrämjandeträff om ungas läsning. Det är dock svårt att få med alla på allt då vi också har bibliotek att hålla öppna och andra möten, utbildningar och aktiviteter. På ett litet bibliotek jobbar var och en mycket med sitt eget och man hinner tyvärr inte alltid dela med sig så mycket. Biblioteksarbete är varierat och även fyllt av uppgifter som inte är omedelbart läsfrämjande; nytt bibliotekssystem, nya mediesamarbeten och så vidare. Därför är dessa bokfrukostar när vi får jämföra läsupplevelser, prata om läsfrämjande erfarenheter av olika sorters bokcirklar och även diverse sidospår väldigt värdefulla. Även om vi ganska ofta spontant tipsar varandra om böcker vi läst så är det bra att kunna gå djupare in i texter som alla har läst. Det är också ett bra sätt att lära känna varandra bättre och lära av varandra hur man pratar om böcker. Man kommer alltid in på tidigare erfarenheter och kan jämföra med tidigare läsning.

Vi har bara precis börjat med vårt Läsfrämjandelyft och det kommer att pågå på olika sätt under hela 2024. Förhoppningen är att detta blir starten på ett mer långsiktigt fortbildningsarbete. Metoden med bokfrukostar har hittills varit väldigt uppskattad och framöver skulle vi kunna tillämpa den inom andra områden också. Nu är vi i en fas av kunskapsinhämtning/kunskapsdelning och det är lite för tidigt för att urskilja några större effekter av vårt Läsfrämjandelyft eller förändringar i vårt sätt att arbeta kring boktips och bokcirklar.

Bokpåsarna är en del av en helhet

Redan från början ville jag att bokpåsarna skulle bli en del av en större helhet som knöt ihop flera delar av vår läsfrämjande verksamhet på Smedjebackens bibliotek. Vi kommer exempelvis ha två författarbesök för barn i februari där vi uppmuntrat all personal, framför allt vuxenbibliotekarierna, att delta. Vi kommer att fortsätta med våra bokfrukostar framöver och jag ser fram emot när vi ska diskutera facklitteraturen som jag vill genomföra i form av en tidskriftsklubb. Vi är också intresserade av att använda och inspireras av det läsfrämjande innehållet på Digiteket. 

Senare i vårt Läsfrämjandelyft ska vi lära oss mer om hur vi bättre kan nå ut via sociala medier med vårt läsfrämjande och kanske testa att göra en podd. Allt detta ska leda till en tydlig röd tråd i vårt läsfrämjande arbete, från hur vi fortbildar och lär oss om våra målgrupper om deras läsning till att på ett ännu bättre sätt nå ut till dem. Andra planer under fortbildningen är att vi barn- och ungdomsbibliotekarier erbjuder bilderboksfika för våra kollegor tillsammans med inbjuden förskolepersonal där vi presenterar nyare bilderböcker, en föreläsning av Björn Sundmark som bland annat är medlem i ALMA-juryn, och ett studiebesök på verksamheten Trampolin i Sandviken. 

---