Röster om litteraturstödet – Garanterat bra böcker

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Modigare barnböcker med litteraturstöd

Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget.

För Lilla Piratförlaget är det statliga litteraturstödet något av en förutsättning för att kunna ge ut litteratur med mångfald och kvalitet.

– Utan stödet skulle vi inte våga ta så många kreativa och ekonomiska risker och det skulle bli en tråkigare litteratur, säger Erik Titusson, förlagschef och förläggare.

När Lilla Piratförlaget startade 2011 var det med det uttalade syftet att ge ut böcker med hög kvalitet för barn och unga. Idag ger förlaget ut ungefär 45 böcker per år av såväl svenska som utländska författare. Bland författarna märks bland annat flera pristagare av Astrid Lindgren Memorial Award, nu senast Jean-Claude Mourlevat.

När Erik Titusson läser manus letar han efter texter som har någon slags språklig eller tematisk originalitet och som gärna får överraska.

– Det måste finnas en tonträff, en närvaro i texten. Sen går jag i gång på humor och sådant som är udda och sticker ut på det ena eller andra sättet, säger han.

När det gäller utländsk litteratur försöker förlaget hitta böcker även från andra länder än de anglosaxiska. Det handlar inte om att Erik Titusson känner ett särskilt ansvar att som förläggare ge ut böcker från andra delar av världen, utan mer om att det finns mycket intressant barnlitteratur i andra länder.

– Det händer mycket spännande i norsk och tysk barnlitteratur, men också i andra språkområden, där konkurrensen inte är lika stor i och med att färre bevakar den litteraturen.

Lilla Piratförlaget söker stöd för alla böcker de formellt kan söka för. Förlaget fyller i den information som krävs, men låter sedan boken tala för sig själv. Som förläggare vill Erik Titusson förstås gärna få stöd för mer, men i stort sett är han nöjd med den andel böcker som får stöd. Han ser det som avgörande för arbetsgruppens trovärdighet att den vågar utvärdera texter och bilder och stå för att det ena faktiskt är bättre än det andra.

– Jag upplever att det är en grupp kvalificerade läsare som gör bedömningen och jag har stort förtroende för den gruppen. I utfallen kan man se att de verkligen jobbar utifrån ett kvalitetsbegrepp, säger han.

– För oss som satsar på kvalitet för barn och unga är det ett otroligt viktigt stöd och nästan en ideologisk fråga – vill vi att barnen ska ha tillgång till den bästa litteraturen och vill vi att den ska nå ut i hela landet?

Litteraturstödet ger bredd i bibliotekets utbud

Helena Lindh intervjuar Lillemor Åkerman, bibliotekarie på Varbergs bibliotek.

Föreläsningar om kvalitetslitteratur, bokcirklar och utlottning av böcker bland låntagare – så jobbar biblioteken i Varberg med att lyfta fram de litteraturstödda böckerna. Ytterst handlar det om att bidra med kvalitetslitteratur till allmänheten.

– De här böckerna är otroligt viktiga för att behålla bredden av litteratur i våra bibliotek, säger Lillemor Åkerman, bibliotekarie på Varbergs bibliotek.

De mest lånade böckerna vid biblioteken i Varberg tillhör ofta genrerna feelgood och spänningslitteratur. Lillemor Åkerman har inget emot det, tvärtom kan det bidra till att fler läser. Däremot ser hon det som viktigt i sin roll som bibliotekarie att även värna om mångfald och kvalitet i litteraturen.

– Att läsa är inte bara att bli underhållen, utan också att ta del av andra människors erfarenheter, säger hon.

Biblioteken i Varberg har tagit emot böcker från Kulturrådet i många år, men har tidigare inte jobbat särskilt aktivt med dem. År 2018 startade biblioteket, efter initiativ från regionbibliotekarien, ett projekt som de kallar Garanterat bra böcker. Namnet hämtade de från en konferens som Kulturrådet hållit året dessförinnan. Syftet med Varbergs eget projekt är ungefär detsamma som det projekt med samma namn som Kulturrådet drev 2020 – att öka kunskapen hos personalen om litteraturstöd och kvalitetslitteratur och att arbeta mer aktivt gentemot låntagarna med de litteraturstödda böckerna.

Bokcirklar för både personal och allmänhet

Biblioteket har ordnat föreläsningar och bokcirklar för personalen. De har haft egna läsdagar, en bokblogg och diskussioner om kvalitetslitteratur. I bibliotekslokalen lyfts numera de litteraturstödda titlarna fram i stället för att gömmas i hyllorna. Böckerna från Kulturrådet har tagit plats i den årligen återkommande Sommarboken för vuxna, Vinternovellen och Vinterklassikern, där deltagarna själva läser noveller och böcker som fått litteraturstöd. Ett uppskattat inslag är utlottningen av böcker för dem som deltagit.

– Betydligt fler låntagare hittar till de litteraturstödda böckerna nu än före insatserna. Många är tacksamma för att vi visat vägen till böckerna, säger Lillemor Åkerman.

– Vad förlagen väljer att ge ut styr vårt bestånd. Jag är väldigt glad för de små förlag som kämpar för att ge ut litteratur från andra delar av världen, säger Lillemor Åkerman.

Den rosa hyllan lockar nya läsare till kvalitetsböcker

Helena Lindh intervjuar Madeleine Wallenius, bibliotekschef Kramfors kommun.

Under den knappa månad den rosa bokhyllan med ”Garanterat bra böcker” stod på Ica i ångermanländska Nyland fick biblioteket fylla på med böcker tre gånger. Samma effekt blev det när hyllan ställdes i gallerian i Kramfors.

– Det är ett otroligt sug efter böckerna, säger Madeleine Wallenius, bibliotekschef i Kramfors kommun.

På biblioteken i Kramfors står populärlitteraturen i fokus när det gäller förslag på inköp. Med böckerna från Kulturrådet följer också tillgången till ”smalare” litteratur med kvalitet och mångfald. Bibliotekschef Madeleine Wallenius menar att projektet Garanterat bra böcker fått åtminstone Kramfors bibliotek att lyfta både barn och vuxenlitteratur från Kulturrådets utskick på ett annat sätt än tidigare.

– Det är kul med en så enkel satsning som ger så stor effekt. Vi älskar sättet att dokumentera genom att bara använda en hashtag. Då kan vi även tipsa våra användare att följa den taggen, säger hon.

Biblioteken i Kramfors har länge arbetat med läsfrämjande, både på egen hand och med stöd av Kulturrådet. Madeleine Wallenius berättar om bokbilen de har för äldre som har svårt att ta sig till biblioteket eller till bokbussen och om samarbetet med hemtjänsten som tar med böcker till de äldre.

I kommunen bor även en hel del nyanlända. Många har inte har råd med busskort och har därför svårt att ta sig till ett bibliotek med sina barn. För både dem och andra småbarnsföräldrar betyder gåvoböcker och kapprumsbibliotek mycket. Kommunens 22 förskolor har sammanlagt 30 kapprumsbibliotek med i genomsnitt ett femtiotal böcker vardera. Kramfors bibliotek har i en enkät följt upp vad det betyder för föräldrarna och förskolepersonalen.

– Det är enbart positiva reaktioner. Vi har också fått önskemål om fler böcker på arabiska och tigrinja.

Biblioteket planerar att låta delar av de litteraturstödda böckerna ingå i kapprumsbiblioteken.

Föräldrar viktiga för att nå även äldre barn och ungdomar

Pandemin har gjort att biblioteket vänt sig mer än planerat till föräldrar i satsningen Garanterat bra böcker, även när det gäller läsfrämjande aktiviteter för äldre barn och ungdomar. Biblioteket har bland annat gjort boktrailers, som föräldrar sett och delat vidare till sina barn. Garanterat bra böcker har passat väl in i arbetet med att nå barn och unga. Utöver Ica i Nyland och gallerian i Kramfors har hyllan också gjort utflykter till idrottshallen i Nordingrå och till novelläsningar på torget i Kramfors. Närmast väntas hyllan vara med i Sommarboken, en årligt återkommande aktivitet för barn i mellanstadieåldern.

– Tidigare har vi känt att en del av böckerna från Kulturrådet inte kommit till nytta. Nu ser vi att allt faktiskt används. Den skrikiga färgen gör att man upptäcker hyllan. Folk fotar, tipsar och tycker att det är en bra service, säger Madeleine Wallenius.

Bokhandeln med norrländsk blick och hög kvalitet

Helena Lindh intervjuar Annika Edlund, Bokcafé Pilgatan.

Litteraturstödet är viktigt även för bokhandlare, trots att det endast indirekt kommer dem till godo. Bokcafé Pilgatan i Umeå har en uttalad kvalitetsdimension i sin bokhandel.

– Jag tror inte att förlagen skulle våga satsa på en bok med fin utformning och hög kvalitet om de inte visste att de eventuellt kan få litteraturstöd för boken, säger Annika Edlund, en av de drivande bakom bokhandeln.

Kulturföreningen Pilgatan i Umeå står på flera ben. Här finns kafé, bokhandel och programverksamhet med författarmöten, läsecirklar och litterära resor. Den vinstdrivande delen med bokhandel och kafé drivs av ett kooperativ som består av tolv personer. Annika Edlund är en av de tolv och dessutom ordförande för den ideella kulturföreningen.

– Vi har en kvalitetstanke i bokhandeln och säljer till exempel inte deckare som finns staplade nästan överallt. Däremot kan vi ta in vissa litterära deckare, till exempel Åsa Larsson eller Tove Alsterdal, säger hon.

Bokhandeln på Pilgatan har tre uttalade inriktningar – norrländsk blick, kvinnors utsikt och barnperspektiv. De tolv som utgör kooperativet läser och håller sig uppdaterade om de böcker som ges ut och gör bokhandelns inköp utifrån det. Annika Edlund arbetar själv som bibliotekarie och sitter också med i juryn för Astrid Lindgren Memorial Award. Det ger henne en god insikt i framför allt barnlitteratur med hög kvalitet.

– Det är svårt att diskutera kvalitet, men har man jobbat länge känner man igen vad det är. Det handlar mycket om språket, men även utförandet, till exempel papperskvaliteten. När det gäller barnböcker kan det också vara hur text och bild samspelar, säger hon.

Medlemmarna viktiga

I den ideella kulturföreningen bakom Pilgatan finns 600 medlemmar, merparten med starkt intresse för böcker och kultur. Här finns möjlighet att anordna boksläpp och författarkvällar eller att läsa och diskutera böcker i läsecirklar. Just nu planeras för en litterär salong, där författare som inte är tillräckligt etablerade för att hålla en egen kväll på bokkaféet i stället får gå ihop och läsa ur eller prata om sin bok under en del av kvällen.

Medlemmarna utgör en viktig bas och skapar en stämning i kulturföreningen och på bokhandeln, men Annika Edlund ser det också som viktigt att det inte blir alltför internt, utan att alla känner sig välkomna.

– Vi vill skapa ett vattenhål för den som söker en bok som ger något mer än bara förströelse. Samtidigt ska ingen behöva känna sig dum för att den kommer in och frågar efter en bok som vi inte skulle köpa in.

Annika Edlund känner väl till litteraturstödet och tycker att det är viktigt även för den verksamhet som Kulturföreningen Pilgatan driver och framför allt för de böcker de köper in till bokhandeln.

Övriga artiklar ur skriften