Skillnader mellan litteraturstöden i Norden – Garanterat bra böcker

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de olika litteraturstöden i Norden kunna sammanfattas. Samtidigt bidrar stöden på olika sätt till att nå ut med kvalitetslitteratur till såväl unga som vuxna läsare. Sverige ägnar förhållandevis mer medel åt att stötta förlagens utgivning av kvalitetslitteratur, Norge och Finland är mer inriktade på att stötta bibliotekens bokinköp och Danmark på direkt stöd till författarna.

Trots att de nordiska länderna valt delvis olika sätt för att stötta kvalitetslitteratur finns ambitionen att nå ut med kvalitetslitteratur till läsare i hela landet som en grundläggande förutsättning i samtliga fyra länder.

Norge

I Norge finns Tilskuddsordningen for litteraturproduksjon som ska bidra till att litteratur som ges ut på norska har hög kvalitet och tillför en större bredd i norsk litteratur. Stödet ges till litteraturproduktion inom tre olika genrer: bilderböcker, sakprosa för barn och unga samt tecknade serier. Oavsett kategori gäller att originalutgåvan ska vara på norska. Utgivare ansöker om litteraturstöd från den norska kulturfonden.

Norge har också fyra olika inköpsstöd för litteratur, något som delvis liknar det svenska distributionsstödet. Syftet med de norska inköpsstöden är att skapa, publicera, sprida och läsa ny norsk skönlitteratur som bedöms hålla god kvalitet. De böcker som köps in distribueras via Biblioteksentralen, på uppdrag av Norsk kulturråd, till norska folkbibliotek för utlåning. Folkbiblioteken ska i sin tur tillhandahålla de inköpta böckerna i minst fem år. Kulturrådet betalar förlagen och beloppet fördelas mellan förläggare och författare utifrån en genrespecifik betalningsmodell. Det finns både automatiska inköpsstöd, som riktar sig till etablerade förlag och selektiva inköpsstöd, som är riktade till utgivare som inte varit verksamma i mer än fem år.

Danmark

I Danmark delar Statens Kunstfond ut projektstöd och stipendier till författare. Det finns två kommittéer som hanterar stöden. Projektstøtteudvalget for litteratur påminner i viss mån om det svenska stödet, det fördelar stöd till aktiviteter som sprider dansk litteratur och tillgången till litterära upplevelser. Inom ramen för projektstøtteudvalget kan förlag ansöka om bidrag för produktion av böcker som anses vara «synnerligen kostsamma» och även för att ge ut debutanter eller ny dansk dramatik. Kommittén för Legautvalget for litteratur delar ut stöd till författare, översättare, serietecknare, illustratörer och andra som skapar litterära verk. Totalt delar Statens Kunstfond ut drygt 50 miljoner danska kronor per år genom de två olika kommittéerna. Danmark har även världens mest omfattande biblioteksavgift med ett årligt anslag på omkring 140 miljoner danska kronor. För många författare är biblioteksavgiften avgörande för att fortsätta författarverksamheten. För att nå ut till fler med borgare med ett större utbud av litteratur har Danmark ett system med sex centralbibliotek som har i uppdrag att värdera och köpa in den litteratur som kommunerna själva inte kan förväntas köpa till sina bibliotek. Det handlar om både dansk och utländsk litteratur, om vetenskaplig litteratur eller litteratur från ”smala” genrer. Centralbiblioteken lånar i sin tur ut böckerna till folkbiblioteken och genom dem vidare till låntagare.

Finland

Inte heller i Finland finns stöd som direkt motsvarar det svenska litteraturstödet. Däremot finns ett slags inköpsstöd till de allmänna biblioteken så att de ska kunna köpa in litteratur med liten upplaga. Syftet med det finska inköpsstödet är att stärka mångfalden i bibliotekens samlingar. Alla kommuner utom Åland är berättigade till stödet, som beviljas utifrån deras invånarantal. Med anslaget kan biblioteken själva beställa litteratur från en förteckning med mellan 500 och 600 titlar som har tagits fram utifrån förslag från Statens litteraturkommission. Utan inköpsstödet skulle bibliotek i små kommuner inte ha möjlighet att skaffa viss kvalitetslitteratur. Till viss del underlättar stödet också för förlag inom kommersiellt smalare genrer, som poesi, fotolitteratur, samisk eller teckenspråkig litteratur, något som ytterst också kommer författarna till godo.

Övriga artiklar ur skriften