Litteraturstödet: Mångfald och kvalitet – Garanterat bra böcker

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Mångfald och kvalitet

Kulturrådet fördelar sedan snart 50 år det statliga litteraturstödet. Syftet är att värna om mångfald och kvalitet i utgivningen och att se till att litteraturen når ut i hela landet.

Det statliga litteraturstödet har funnits sedan 1975. Alla bokförlag, från små till stora, kan söka litteraturstöd för sina nyutgivna titlar. Även nyutgivningar av klassiker kan få stöd. Litteraturstödet gör det enklare för förlagen att våga ge ut annan litteratur än enbart den som är kommersiellt gångbar, till exempel poesi.

53 miljoner kronor per år

Stödet beviljas i efterhand, för redan publicerade titlar. Det fördelas inom fyra kategorier – skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker, bildverk och serier samt facklitteratur. Deckare, kokböcker och feelgoodböcker är exempel på genrer som normalt sett inte får stöd.

Förlagen ansöker och skickar böckerna de söker stöd för till Kulturrådet, men bedömningen görs av fristående arbetsgrupper, en för varje kategori. I arbetsgruppen för skönlitteratur sitter bland annat författare, forskare, översättare, kulturjournalister och bibliotekarier. Arbetsgruppens ledamöter läser, diskuterar och bedömer varje bok för sig. När de sedan beslutar vilka böcker som ska få stöd tittar de inte enbart på den litterära kvaliteten, utan även på hur trycket ser ut, om boken är slarvigt översatt eller om det finns många korrekturfel. Trots kvalitetskriterier och ledamöter med olika kompetenser kan det ändå vara svårt för arbetsgruppen att avgöra vilka böcker som ska få stöd.

Varje år blir mellan 750 och 800 titlar beviljade litteraturstöd. Det motsvarar knappt 40 procent av alla som sökt om stöd. Stödbeloppet baseras på förlagspriset och på hur många sidor boken har. Som mest kan en utgivare få 70 000 kronor för en bok. Totalt betalas ungefär 53 miljoner kronor per år ut i litteraturstöd.

De minsta förlagen söker stöd för en eller några få titlar per år, de största för ungefär 150 titlar per år. De fyra största förlagen står för drygt en fjärdedel av de beviljade titlarna.

Böcker till biblioteken

Distributionsstödet innebär att samtliga titlar som beviljas litteraturstöd skickas till landets alla kommunbibliotek. Kulturrådet ersätter förlagen och skickar även ut böckerna. Ett krav för att ett förlag ska få litteraturstöd är alltså att förlaget kan sälja 288 exemplar av boken till Kulturrådet för vidare distribution till biblioteken.

Biblioteken väljer själva vad de vill göra med de litteraturstödda titlarna. De kan välja att införliva böckerna i sitt ordinarie bokbestånd eller att sälja eller skänka bort dem. Kulturrådet ställer inga krav på motprestation, men ser gärna att biblioteken jobbar läsfrämjande med böckerna, något som många bibliotek gör genom exempelvis bokcirklar, skyltning och författarkvällar.

För några år sedan gjorde Kulturrådet en översyn av distributionsstödet. Den visade att biblioteken tycker att de litteraturstödda böckerna breddar och fördjupar det egna bokbeståndet. Samtidigt upplevde biblioteken vissa genrer och titlar som alltför smala för den vanliga låntagaren. Däremot ses böcker på andra språk än svenska av många bibliotek som särskilt viktiga, liksom böcker som är översatta från andra språk än engelska.

Arbetsgruppen ofta överens om vilka böcker som ska få stöd

Helena Lindh intervjuar Margareta Flygt, ordförande i arbetsgruppen för skönlitteratur

Arbetsgruppen för skönlitteratur läser och bedömer mellan 600 och 700 titlar per år.

– Bland det svåraste är när man tycker väldigt mycket om en bok, till exempel i originalspråket, men ser att översättningen inte uppfyller kriterierna för att få litteraturstöd, säger Margareta Flygt, gruppens ordförande.

Arbetsgruppen för skönlitteratur består av nio personer med olika erfarenheter och kunskaper inom litteraturområdet. De sammanträder totalt sju hela dagar per år. Inför varje möte läser en ledamot cirka 20 böcker.

När arbetsgruppen bedömer vilka böcker som ska få litteraturstöd utgår de från begreppet kvalitet. I det ryms bland annat språklig gestaltning, originalitet och förnyelse, komplexitet och självständighet i litterära tekniker och förhållningssätt till litterära traditioner.

– Vi tittar även på sådant som tryck och korrekturfel. Det händer att översättningar ibland är slarvigt gjorda och då blir det en avvägningsfråga om boken ska få stöd eller inte, säger Margareta Flygt.

Alla böcker som skickas in blir lästa och bedömda. För varje titel utses en första och en andra läsare. Första läsaren är den som vid sammanträdet berättar för resten av gruppen om boken, vad den handlar om, dess konstnärliga kvalitet och utförande, på vilket sätt och om den är förnyande eller om något hindrar att den ska få stöd.

– Det är mycket formalia. Om det till exempel gäller nyutgivning av klassisk litteratur och den saknar förord kan den inte få stöd.

Om andra läsaren håller med den första beslutar gruppen i enlighet med det. Är de två inte eniga diskuterar arbetsgruppen vidare och ibland utses en tredje läsare inför följande möte.

– Ofta är vi eniga, men vid varje sammanträde är det några få titlar som får en tredje läsare, säger Margareta Flygt.

Vissa genrer får i stort sett aldrig litteraturstöd

Ungefär 40 procent av de titlar som kommer till arbetsgruppen för skönlitteratur beviljas litteraturstöd. Eftersom varje bok bedöms för sig händer det att titlar skrivna av uppburna författare får avslag, medan en debutroman kan få stöd. Margareta Flygt uppskattar att åtminstone en femtedel av de böcker som arbetsgruppen läser aldrig kommer i fråga för att få stöd. Dit hör bland annat genrelitteratur som deckare eller feelgood. En bok i de genrerna kan endast få stöd om den håller mycket hög kvalitet eller på något sätt förnyar genren.

Arbetsgruppen och Kulturrådet möter ibland kritik om att de stora förlagen oftare får sina titlar godkända för stöd än de små förlagen. Margareta Flygt menar att det finns en förklaring till det.

– Författare väljer hellre att bli utgivna av ett etablerat förlag än av ett okänt mindre förlag eller att själva ge ut sin bok. De stora förlagen erbjuder också redaktörskap och korrekturstöd, något som små förlag ofta inte kan, säger hon.

Samtidigt ser hon en glädjande trend att fler mindre förlag specialiserar sig på högkvalitativa titlar. Ofta kan litteraturstödet vara en förutsättning för att förlag ska våga ge ut litteratur som inte är en garanterad försäljningsframgång.

– Litteraturstödet är jätteviktigt för att vi som tillhör ett så litet språkområde kan ha en så mångfacetterad utgivning, säger Margareta Flygt.

Övriga artiklar ur skriften