Lär känna forskarna – del ett
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om just nu och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.
Forskning om biblioteken och deras verksamhet kan verkligen se ut på många olika sätt – och den kan också ske inom många olika ämnen. Biblioteks- och informationsvetenskap är ett viktigt sådant.
Vad forskar du om just nu? Varför har du valt att forska om just det? Hur kan detta vara intressant för landets folkbibliotek och deras medarbetare? Det är frågor som Digiteket har ställt till forskare inom ämnet i Sverige och bett dem att kortfattat och skriftligen svara på.
I den här artikeln får du lära känna några av dessa forskare lite grann – och liknande artiklar med fler forskare kommer att publiceras framöver.
Följande forskare svarar på frågorna:
- Sara Ahlryd, Linnéuniversitetet
- Shirley Chan, Lunds universitet
- Björn Ekström, Högskolan i Borås
- Isto Huvila, Uppsala universitet
- Arwid Lund, Södertörns högskola
- Ola Pilerot, Högskolan i Borås
- Emma Román, Högskolan i Borås
- Olof Risberg, Lunds universitet
- Bo Skøtt, Linnéuniversitetet
- Sofia Lindström Sol, Högskolan i Borås
Sara Ahlryd
Din titel: Universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Linneuniversitetet
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag forskar om sjukhusbibliotek och medicinska bibliotekarier – om den professionella yrkesrollen och deras samverkan med vårdpersonal. Sedan tidigare har jag forskat om studenters övergång mellan akademisk utbildning och arbetslivet och hur studenter överbryggar det berömda gapet mellan utbildning och yrkespraktik, samt de informationspraktiker som uppstår i det här glappet.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Vi behöver mer kunskap om sjukhusbibliotek och medicinska bibliotek för att det finns väldigt få vetenskapliga studier om just sjukhusbibliotek och medicinska bibliotekariers viktiga roll för vårdens informationsförsörjning. Just nu ser vi ett oroande läge i flera regioner där sjukhusbibliotek bortprioriteras och läggs ner, samtidigt som kraven på evidensbaserad vård ökar.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag och min kollega Fredrik Hanell har gjort en studie om hur sjukhusbiblioteken bidrog till att utveckla resiliens i sjukvården under pandemin och hur biblioteken agerade under en krissituation. Resultaten från den studien tror jag kan appliceras och vara intressanta även för folkbiblioteken.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Artikeln som nämns ovan om sjukhusbiblioteken under pandemin: Ahlryd, S., & Hanell, F. (2024). Mitigating the infodemic of the pandemic: Hospital librarians’ enactment and development of information resilience in healthcare organisations, Journal of Documentation, 80(7), 267-286.
Något mer lästips?
Då vill jag tipsa om en artikel av den danska forskaren Nanna Kann-Rasmussen som handlar om bibliotekariers engagemang i centrala demokratiska frågor: Kann-Rasmussen, N. (2023). When librarians speak up: justifications for and legitimacy implications of librarians’ engagement in social movements Journal of documentation, 79(1), 36-51.
I dagens samhällsklimat och inte minst polariseringen i politiken behövs allt engagemang i lika rättighetsfrågor, och den här artikeln ger förståelse för hur bibliotekariers engagemang legitimeras.
Mer om Saras forskning vid lärosätet
Shirley Chan
Din titel: Forskare, Lunds universitet
Vilken forskning bedriver du just nu?
Mitt forskningsfokus är arkivutmaningar kopplade till digital kultur och vår utbredda användning av teknologier som webben, sociala medier och numera AI. Jag har tidigare utforskat dessa frågor i relation till onlinegemenskaper av fans, och kommer att gå vidare med att undersöka dessa utmaningar kopplat till krig och konflikt.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Det är viktigt att undersöka hur digital teknologi påverkar skapande och bevarande av minne och kultur, eftersom den har blivit en central del av både vår vardag och vårt samhälle. Särskilt viktigt är det att förstå vilka möjligheter och utmaningar som digital teknologi medför när det gäller vem som får möjlighet att skapa arkiv, på vilka sätt det sker och vad som inkluderas i dem.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning kan vara relevant för folkbiblioteken eftersom den tar upp hur digital teknologi påverkar arkivskapande och minnesbevarande, särskilt i relation till material och röster som ofta förbises i den digitala sfären. Det kan ge insikter i hur bibliotek kan arbeta mer inkluderande och mångfacetterat i sina digitala samlingar.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Min avhandling om bevarande av fankultur på sociala medier: Preserving Marvels of Fandom: Constructing the Context of Marvel Cinematic Universe Fandom on Reddit and Tumblr.
Något mer lästips?
Nanna Bonde Thylstrups bok The Politics of Mass Digitization som handlar om hur storskaliga digitiseringsprojekt, som Google Books och Europeana, är mer än tekniska initiativ. Hon lyfter fram hur sådana projekt framförallt är politiska processer som påverkar hur kunskap och kultur bevaras, tillgängliggörs och kontrolleras.
Björn Ekström
Din titel: Doktor, universitetsadjunkt, Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås
Vilken forskning bedriver du just nu?
Min forskning fokuserar just nu på hur förståelser av natur- och miljöfrågor formas genom digitala teknologier. Jag undersöker hur generativ artificiell intelligens förmedlar natur- och miljöproblem, hur naturen visuellt representeras i storskaliga informationssystem och hur maskininlärning influerar ideell artobservation och hur klimatmotstånd sprids över nätet.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Natur- och kulturfrågor är, tillsammans med den teknologiska utvecklingen, tätt sammankopplade. I en tid där lösningar på komplexa sakfrågor reduceras till enkla, handfasta svar, ibland helt missvisande sådana, är det betydelsefullt att hörsamma tvärvetenskapens kraft att sammanfoga problemområden som har bäring på både natur och kultur.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Boksamtal, litteraturförmedling, utställningar, studiecirklar och föreläsningar är exempel på aktiviteter som kan beröra dessa teman.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Ekström, B., Engström, L., & Haider, J. (2025). Foundation models’ acceptable use policies disregard the environment and nature, Nature Machine Intelligence.
Något mer lästips?
Jonna Bornemarks “De levande” är en fin gestaltning och problematisering av relationen mellan människor, andra arter och naturen. Den får mig att reflexivt betänka mina egna vardagliga praktiker. Kanske kan den göra det för andra läsare också.
Mer om Björns forskning hos lärosätet
Isto Huvila
Din titel: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet
Vilken forskning bedriver du just nu?
En stor del av min pågående forskning handlar om vikten av att förstå, i en datafierad värld, varifrån all data som människor använder kommer, hur den skapas och varför det är viktigt att förstå detta för att kunna analysera vilka konsekvenser datan får när den används i olika sammanhang – i vardagen, beslutsfattande och i till exempel forskning. Detsamma gäller användningen av olika verktyg, som i dagens läge allt oftare är AI-baserade. Vi behöver veta hur de används för att förstå det som kommer ut. Det handlar delvis om att användningen av teknologier, dataskapandet och dataanvändningen dokumenteras – att det finns inte bara metadata utan också paradata – men också om nödvändiga (para)datakompetenser. Jag arbetar också med forskning om delaktighet i arkiv-, biblioteks- och museisammanhang samt hantering av personlig hälsoinformation.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Dagens informationssamhälle blir mer och mer komplicerat och ogenomskinligt, samtidigt som behovet av transparens och kompetens att hantera och förstå data blir allt tydligare. Samtidigt handlar det inte enbart om nya praktiska färdigheter, utan också om nya sätt att tänka kring och förstå data.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Både folkbiblioteken och allmänheten fungerar i en allt mer datafierad kontext.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
En tillgänglig text om paradata, tyvärr endast på engelska är Huvila, Isto. 2025. ‘Do You Know How Your Data Was Made? You Should’. In Keynote at Euro Science Open Forum 2024. Katowice: University of Silesia in Katowice.
Något mer lästips?
Edquist, Samuel, Isto Huvila, and Anna-Sara Lind, eds. 2022. Makten över information: en brevbok Uppsala: Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala Universitet.
Jag vill tipsa om en något mindre akademisk bok jag skrev tillsammans med kollegor med olika perspektiv om vem som har makten över information och vad det innebär i vårt samhälle – också för biblioteken och bibliotekarieyrket.
Arwid Lund
Din titel: Universitetslektor och ämnessamordnare i biblioteks- och informationsvetenskap, Södertörns högskola
Vilken forskning bedriver du just nu?
1) Historisk forskning om Tekniska Litteratursällskapet. Den svenska delen av den internationella dokumentaliströrelsen och föregångare till Svensk Förening för Informationsspecialister.
2) Praktiker och processer bakom öppen tillgång-publicering av vetenskap inom ramen för ett diverse economies perspective.
3) Öppen vetenskap.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
1) Historisk forskning om kunskapsorganisation och förmedling ger perspektiv på samtiden och ger i detta specifika fall även insikter om informationsvetenskapens disciplinära utveckling.
2) Forskningen om konkreta och ekonomiskt inriktade ÖT-publiceringspraktiker (Öppen Tillgång: Open Access) har potentialen att ge insikter om hur vi kan skala upp och utveckla alternativ till dagens ÖT-publicering.
3) Öppen vetenskap påverkar alla stora forskningsprojekt numera, det är därför dags att kritiskt granska den öppna vetenskapens karaktär. För folkbiblioteken kan det handla om att få idéer om hur man kan stödja medborgarnas aktiva del i forskningsprojekt som verkar inom ramen för den öppna vetenskapen.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
1) Den historiska forskningen om Tekniska Litteratursällskapet och de tekniska bibliotekens informationsförmedling sätter skillnader och likheter med folkbiblioteksinstitutionen i kreativ belysning. Den har potential att bidra till en bättre förståelse av biblioteksväsendets historia.
2) Öppen tillgång och användningen av licenser som lättar upp upphovsrätten (Creative Commons) är viktiga även för andra områden av kulturutbyte än inom den vetenskapliga kommunikationen.
3) En viktig del av satsningen på öppen vetenskap är betonandet av medborgarvetenskapen. Folkbiblioteken har potential att bli en bidragande kraft inom medborgarvetenskapen om de vill.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
“An alternative open science framework” i Journal of documentation.
Något mer lästips?
Min avhandling om svenskspråkiga Wikipedia. Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen. Den programvara som ligger bakom Wikipeda, MediaWiki, kan användas för många olika syften om folkbibliotek till exempel vill engagera och samarbeta med lokalsamhället.
Mer om Arwids forskning hos lärosätet
Ola Pilerot
Din titel: Professor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag deltar i en studie tillsammans med en kollega där vi intervjuar bibliotekariestudenter och nyutbildade bibliotekarier i Chile för att förstå hur deras yrkesidentitet formas och vilka utmaningar och möjligheter de möter. Studien knyter an till ett forskningsspår jag har ägnat mig åt under flera år, ofta med min kollega Jenny Lindberg: biblioteksarbete och hur bibliotekarier håller sig uppdaterade och söker information för att göra ett bra jobb – det som ofta kallas omvärldsbevakning.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Omvärldsbevakning är en central men ofta osynlig del av bibliotekariers arbete, som pågår nästan ständigt, även utanför arbetstid. Våra studier visar att denna aktivitet är grundläggande för biblioteksverksamheten, men också att den präglas av ideal om att vara systematisk, metodisk och kollektiv – ofta kopplade till föreställningar om evidensbaserat arbete eller den lärande organisationen. I praktiken sker dock bevakningen ofta individuellt och spontant, vilket ibland väcker känslor av skuld hos bibliotekarier som upplever att de inte ”gör rätt”.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Vår forskning kan hjälpa bibliotekarier att reflektera över sina arbetssätt, synliggöra det värdefulla i den omvärldsbevakning som redan sker, och visa att det inte finns ett enda rätt sätt att arbeta på.
Något lästips till alla som jobbar på bibliotek?
Lindberg, J. & Pilerot, O. (2023). Steget före i folkbiblioteket: En studie om omvärldsbevakning på svenska folkbibliotek. Region Uppsala.
Mer om Olas forskning hos lärosätet
Emma Román
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag skriver en avhandling om hur svenska folkbibliotek arbetar med miljöfrågor samt vilka förväntningar och föreställningar som finns kring bibliotekets institutionella roll i ljuset av de krav på samhällsomställning som omfattande miljöproblem medför.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Folkbiblioteket har alltid fascinerat mig som en av samhällets mest centrala välfärdsinstitutioner, tätt sammanlänkad med samhällets utveckling. I takt med att miljö- och klimatfrågor blir alltmer akuta engagerar sig bibliotek i ökande grad i dessa frågor. Sambandet mellan miljö och bibliotek är långt ifrån självklart, men i en enkät jag genomförde 2024 med 195 kommunala biblioteksansvariga ansåg alla att biblioteken har en roll i samhällets omställning. Det visar för mig att detta är ett aktuellt område att utforska.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag vill komma nära inpå hur bibliotek, genom olika former av verksamhet, möter utmaningen med samhällets omställning. Förhoppningen är att resultaten kan ge nya perspektiv på bibliotekens roll och möjligheter, och kanske inspirera.
Tipsa om något som du skrivit och som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag har inte publicerat något än. Förhoppningsvis kan jag snart dela med mig av enkätresultaten!
Något mer lästips?
Sverker Sörlins Till bildningens försvar är en insiktsfull skildring av hur bildning som gemensamt vetande förlorat sin kraft i vår tid – en utveckling som indirekt berör bibliotekens roll.
Mer om Emmas forskning hos lärosätet
Olof Risberg
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
Vilken forskning bedriver du just nu och varför tycker du att den är intressant/viktig?
Mina intresseområden sträcker sig främst över kulturpolitisk forskning och bibliotekshistoria, men jag är även intresserad av hur arbetet på våra folkbibliotek rent konkret organiseras. I min avhandling analyserar jag folkbibliotekens arbete med arbetsplatsbibliotek i Malmö från 1968 till mitten av 1990-talet. Jag försöker här svara på frågor om varför arbetsplatsbibliotek upplevdes som en passande lösning på sociala problem under 1960- och 1970-talen, men sedan blev alltmer omöjliga som läspolitisk åtgärd under 1980- och tidigt 1990-tal. Hur förpassades denna inledningsvis mycket populära biblioteksform till en tillvaro i skymundan? Vilken form av problem var arbetsplatsbiblioteken tänkta att lösa, och hur skulle tillgången till bibliotek på arbetsplatserna utgöra en lösning på dessa problem? Hur ska vi generellt förstå folkbibliotekens uppsökande arbete?
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag har en förhoppning om att min forskning ska kunna inspirera bibliotekens uppsökande och läsfrämjande arbete, samtidigt som det historiska perspektivet erbjuder lärdomar om hur vi sett på sociala problem, bibliotek och läsningens roll genom tiderna.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Några av mina inledande perspektiv på läspolitik som både emanciperande och kontrollerande presenteras i rapporten Uppdrag demokrati
Mer om Olofs forskning vid lärosätet
Bo Skøtt
Din titel: Universitetslektor, Linnéuniversitetet
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu sätter jag ihop en forskargrupp som ska analysera ABM-institutionernas förmedlingsarbete. Till skillnad från andra, relaterade områden har förmedling aldrig erkänts eller etablerats som ett självständigt fält med egna teorier och metoder. Projektet går ut på att kartlägga och systematisera de sporadiska studier som finns och sedan låta denna kartläggning ligga till grund för en teori- och metodutveckling. Utöver detta forskar och skriver jag då och då om folkbibliotekens deltagande i integrationsarbetet och de olika möjligheter och utmaningar detta innebär.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Jag är intresserad av kulturinstitutioners samhälleliga roll som förmedlare av olika sätt att vara i samhället med varandra. Därför spelar dessa institutioner en oerhört stor roll i de förändringar som vi för närvarande kan observera, till exempel i samband med teknologisk, politisk och social utveckling, där det senmoderna samhället till synes har gått in i sin nästa fas. Samtidigt är min utgångspunkt att denna roll kan studeras och analyseras, varigenom kulturinstitutioner spelar en roll som indikatorer på samhällsutveckling.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
För all praktik är det av stor vikt att det finns ett fortlöpande vetenskapligt intresse och en systematisk vidareutveckling av området. Jag studerar några av de fenomen som inte har varit av stort intresse och jag studerar dessa över traditionella disciplinära gränser.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Om du är intresserad av hur folkbibliotek arbetar med integration i Danmark finns det tre artiklar från 2019–2021 som jag kan hänvisa till. Om det däremot är förmedlingsarbetet i danska folkbibliotek som är av intresse, är det artiklarna från 2018 och 2021–2023 som är intressanta. Bo Skøtts publikationer i Diva
Mer om Bos forskning hos lärosätet
Sofia Lindström Sol
Din titel: Docent, PhD i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Vilken forskning bedriver du just nu?
Ett projekt om folkbibliotek och socialtjänst i samverkan för att möta social utsatthet, tillsammans med Jenny Johannisson, Högskolan i Borås, och John Brauer, Örebro universitet. Jag har också tillsammans med Jenny ett projekt om studieförbundens betydelse på kulturområdet.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Forskningen om socialtjänst och folkbibliotek i samverkan handlar på mikroplanet om hur professionsöverskridande arbete tar sig uttryck, på mesonivå handlar det om hur biblioteket som organisation förändras och utvecklas, på makronivå handlar det om att förstå biblioteket som ett case för att studera förändringar i välfärdssamhället.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Folkbiblioteken kan få en bättre överblick av förändringar i biblioteksväsendet, hur man möter olika utmaningar i andra kommuner och regioner, samt använda forskningen som underlag i en interprofessionell diskussion om bibliotekens samhällsroll. Forskningen kan också sätta perspektiv på medianarrativ om biblioteket som kan vara tillspetsade. Den kan också få effekter på bibliotekarieutbildningen i form av nya kurser.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Snart kommer en artikel om just folkbibliotekens arbete för att möta social utsatthet, men innan dess kan man läsa ett antologikapitel om delaktighet som kulturpolitiskt mål i Göteborgs stad: Delaktighet som kulturpolitisk strategi i det lokala: kultur och välfärd i omvandling
Något mer lästips?
Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld går i boken Den frivilliga läsaren: läsningens politik i Sverige efter 1945 igenom litteraturpolitikens moderna historia. I boken kan man lära sig hur och varför politiken vill att folket ska läsa, samt hur detta har förändrats över tid. En riktig folkupplysningspärla till bok.
Mer om Sofias forskning hos lärosätet
Fler forskare
Den här artikeln kommer att följas upp av liknande artiklar tills många av de forskare i landet som på något sätt ägnar sig åt biblioteks- och informationsvetenskap, och som haft möjlighet att svara på frågorna, har presenterat sig.
Är du själv forskare inom ämnet och inte har fått frågorna skickade till dig? Eller forskar du inom ett annat ämnesområde och har forskning med relevans för folkbiblioteken? Hör gärna av dig till Digiteket.
