Vetenskapliga lärresurser på Digiteket

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur.

Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och i rollen som läsfrämjare och stärka bibliotekens chefer och medarbetare i att arbeta strategiskt med det läsfrämjande uppdraget.

Läsfrämjandelyftet och forskning

En del i läsfrämjandelyftet handlar om att bidra till att folkbibliotekens läsfrämjande arbete präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning såväl som beprövad erfarenhet. Läsfrämjandelyftet ska bidra till ökad användning av den forskning som finns och stärka professionen i dess roll som läsfrämjare genom att utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt. En viktig beståndsdel i läsfrämjandelyftet är därför att ge kommuner och regioner tillgång till såväl lokalt och regionalt material som vetenskapligt grundade resurser.

Olika discipliner och perspektiv

I arbetet med att främja läsning, väcka läslust och förmedla litteratur till barn och unga behövs ett brett spektrum av kunskaper och kompetenser från ett flertal discipliner. De sex lärosätena för biblioteks- och informationsvetenskap står för mycket av den forskning som är angelägen för bibliotekssektorn. Även angränsande ämnen som exempelvis litteraturvetenskap, sociologi, pedagogik, psykologi och idéhistoria kan ge värdefull kunskap om forskningsresultat inom läsning och litteratur ur olika perspektiv, men också analytiska och kritiska perspektiv.

Använda forskning i praktiken

Under år 2023 kommer det att publiceras en rad lärresurser som tar sin utgångspunkt i forskning och teoretiska perspektiv. Med vetenskapliga lärresurser menas texter och inspelningar som producerats av forskare för att presentera egna forskningsresultat, eller för att sammanfatta forskning genomförd av andra forskare. Lärresurserna kan användas av enskilda medarbetare på folkbibliotek eller tillsammans i en grupp genom kollegialt lärande. Det kollegiala lärandet förstärks när vi använder kunskap både utifrån, exempelvis från vetenskapliga artiklar och praktiknära exempel från andra biblioteksverksamheter, och från den egna verksamheten. Att utgå från ett teoretiskt underlag minskar dessutom risken att samtalen hamnar i alltför vardagliga frågor och problem. När vi tar avstamp i ett teoretiskt material, texter eller inspelningar, skapar vi också en gemensam referensram och förståelse för begrepp att utgå från i utvecklingsarbete på bibliotek.

Lärresurser på gång

Under året publiceras löpande olika lärresurser av forskare från flera olika lärosäten runt om i Sverige. Resurserna handlar om språkutveckling, läsförmåga, läslust, lässtimulans samt litteratur och litteraturförmedling utifrån olika perspektiv. Några smakprov på frågor som utforskas i kommande lärresurser finns nedan:

• Hur har samhällets syn på läsning vuxit fram? Vilka förväntningar finns från politiskt håll på vad som ska hända när människor läser? Är läsning lösningen på samhällets problem?
• Vad vet vi om ungas läsupplevelser? När uppstår läslust? Vad hindrar respektive möjliggör ungas möjligheter att försjunka i litteratur och uppleva lust att läsa?
• Vilken syn på läsning har barn och unga enligt forskningen? Vilka förväntningar har barn och unga på folkbiblioteken när det gäller läsning? Vad kan forskningsresultaten innebära för folkbibliotekens verksamhet?
• Hur arbetar biblioteken för att stimulera barns och ungas läsning på andra språk än svenska? Vilken forskning finns på området och vilken forskning saknas?
• Vad finns det för forskning om folkbibliotekens arbete för att tillgängliggöra läsning för alla barn och unga? Vad betyder “att läsa på olika sätt” när barn själva beskriver sin läsning?
• Vad karakteriserar bibliotekens relation med unga användare? Vilka arbetssätt och metoder tillämpar bibliotek för att öka ungas engagemang och inflytande över verksamheter i biblioteket?
• Hur förhåller sig biblioteken till allsidighet och kvalitet? Hur benämns begreppen i medieplaner och i relation till olika genrer? Vem har egentligen makten över bibliotekens medieurval?
• Hur kan folkbiblioteken komplettera det språk-, läs- och skrivfrämjande arbete som sker i skolan? Vad kan folkbiblioteken lära av skolbibliotekens läsfrämjande metoder?
• Vilka kunskaper och kompetenser behöver biblioteken för att kunna arbeta kvalitativt, analytiskt, brett och utåtriktat med det läsfrämjande uppdraget? Vad är att betrakta som bred kunskap som alla på folkbiblioteken “borde ha”? 
• Vilka aktörer finns i Sverige inom det läsfrämjande området, på nationell, regional och lokal nivå? Hur ser deras uppdrag, ansvar och roller ut?
• Vilken forskning och andra studier finns om kvalitetslitteratur i offentliga rum såsom bibliotek? Hur ser folkbibliotekens förhållande till kvalitetslitteratur ut – i Sverige och internationellt?
• Vilken forskning finns om hälsofrämjande metoder riktade mot barn och unga? Vilka eventuella utmaningar möter folkbibliotek som vill arbeta med hälsofrämjande metoder?
• Hur påverkar ljudboken litteraturen och läsarna? Vilka konsekvenser har den samtida utvecklingen för biblioteken, bibliotekarierna och litteraturens roll i samhället?
• Hur har vi i Sverige läst genom historien? Vilka skeenden har påverkat läsning, och vilka har egentligen haft möjlighet att läsa? Vad och hur har vi läst?
  

Förhoppningsvis väcker de korta beskrivningarna intresse och ger en inblick i vad som är på gång under året. Den här artikeln kommer att uppdateras allt eftersom nya lärresurser tillkommer, så håll utkik! Om du vill veta mer om hur forskning kan användas i bibliotekspraktiken, ta gärna del av det inspelade samtalet Om forskning och omvärldsbevakning på folkbibliotek.

Samtalet sändes live den 15 december 2021 på Digiteket, som en del i serien Angelägen forskning, Kungliga biblioteket och Kulturrådets forskarforum.

Har du frågor om vetenskapliga lärresurser inom Läsfrämjandelyft för folkbibliotek 2021–2023, kontakta Cecilia Gärdén.