Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet
Grafik: Rebecca Risén

Öppen vetenskap i praktiken

Alltmer vetenskapliga resurser är idag öppet tillgängliga vilket skapar nya möjligheter för folkbibliotek att stötta sina besökare. Även resurser kring forskningsprocessen är också i allt högre utsträckning öppet tillgängliga, alltifrån att publikationer och forskningsdata inte längre ligger bakom betalvägg till att det finns möjlighet för allmänheten att på olika sätt engagera sig i forskningsprocessen.

När alltmer är öppet skapar det också nya möjligheter för folkbibliotek. Den här kursen riktar sig framförallt till folkbibliotekarier som i sin tjänst hanterar frågor om facklitteratur eller vill stärka sin medie- och informationskunnighet och, i andra hand, till deras chefer och andra intresserade.

Syfte

Denna kurs syftar till att ge en förståelse för öppen vetenskap ur ett biblioteksperspektiv och ge konkreta verktyg och angreppssätt som du kan använda i din profession som bibliotekarie på folkbibliotek.

Kunskapsmål

Du kommer efter genomgången kurs att:

  • ha en övergripande förståelse för öppen vetenskap och dess vanligaste komponenter
  • ha en övergripande förståelse för vad öppen vetenskap kan innebära i en bibliotekskontext
  • kunna relatera öppen vetenskap till andra begrepp som MIK, livslångt lärande och Agenda 2030
  • ha grundläggande kunskap om vetenskapliga publikationer, den vetenskapliga processen och publiceringsprocessen
  • ha kunskap om en rad verktyg som du som bibliotekarie kan behöva känna till eller använda dig av för att hjälpa besökare att hitta öppet tillgängliga publikationer
  • ha fått inspiration och tips om hur du kan arbeta med öppen vetenskap på ditt bibliotek.

Om kursen

Kursen är skapad av Johanna Nählinder. Kursen har tagits fram av en arbetsgrupp med deltagare från Digiteket, Linköpings universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket. Till sin hjälp har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av deltagare från folkbibliotek, skolbibliotek, universitetsbibliotek samt Skolverket. Kursen togs fram under perioden oktober 2023–maj 2024.

Om kursens skapare

Johanna Nählinder är koordinator för forskningsstöd vid Linköpings universitetsbibliotek och docent vid Linköpings universitet. Hon har under flera år engagerat sig i frågor som rör öppen vetenskap.

Johanna Nählinder (c)

Upplägg

Kursen består av sju lektioner samt en inledning. Till de flesta lektionerna finns avslutande frågor, verktygstips och olika typer av fördjupningsrutor.

  • Lektion ett fokuserar på begreppet öppen vetenskap och bryter ner det till ett antal komponenter.
  • Lektion två knyter begreppet öppen vetenskap till andra centrala begrepp inom biblioteksvärlden. Budskapet är att arbete med öppen vetenskap i många fall går hand i hand med andra processer vid svenska folkbibliotek.
  • Lektion tre använder begreppet forskningslitteracitet för att peka på kunskaper många besökare redan har, som gör det möjligt för dem att inte bara hitta utan även bedöma forskning. Här får man en möjlighet att fräscha upp sin egen forskningslitteracitet.
  • Lektion fyra fokuserar på hur man hittar och bedömer öppen information, i synnerhet vetenskapliga artiklar. Tre olika redskap för att hitta relevanta artiklar presenteras.
  • Lektion fem ger tre förslag som utgångspunkt för ett framtida arbete med öppen vetenskap. Genom att lyfta olika initiativ som redan finns inom biblioteksvärlden ger man konkreta exempel på hur en utåtriktad satsning på öppen vetenskap skulle kunna se ut.
  • Lektion sex presenterar fyra olika viktiga dokument och policyer som mycket arbete i Sverige kring öppen vetenskap baseras på.
  • Lektion sju, slutligen, vill öppna upp för en bredare syn på öppen vetenskap och vad det kan innebära för biblioteksvärlden.

Kommentarer

Lotta 31/10/2024

Jag gjorde kursen inför en workshop rörande vårt Sjukhusbiblioteks uppdrag och riktning. Kursen var bred och ser hela samhället. OpenScience är inte något vi diskuterar, men eftersom jag erfarenhet från Universitet och folkbibliotek ser jag möjligheterna/svårigheterna. Utvecklingen springer fram och vi har inte oändligt av ekonomiska resurser. Det är inte alla inom regionen som använder sig av våra betaldatabaser m.m. och många tycker det är jobbigt att läsa artiklar på engelska, och tid är verkligen en faktor att fundera över. AI-verktyg använder vi alltmer. Mycket att fundera över och många länkar att kolla upp, tack för det.

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt kursen.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.