Relationer viktigare än algoritmer – Nikolina forskar om ungas digitala läskultur

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

När Nikolina Nordin jobbade på ett ungdomsbibliotek för några år sedan kom det in unga med inköpsförslag på böcker hon aldrig hört talas om. Hon blev nyfiken och konstaterade ”Jaha, den här boken är jättestor på Tiktok”, efter att ha kollat upp titlarna. Nyfikenheten ledde till att hon sökte och blev antagen som doktorand inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tjänsten, som är delad mellan Södertörns högskola och Uppsala universitet, ingår i forskarskolan ReSource. Idag forskar hon om hur unga relaterar till digital läskultur i sitt avhandlingsprojekt som går under arbetsnamnet Paths to reading: exploring young people’s participation in digital reading communities.

Mer än bara Booktok

Digital läskultur, på engelska digital reading culture, är ett samlingsbegrepp för de olika sätt som litteratur och läsning kommer till uttryck på digitala plattformar och i sociala medier. Det kan handla om populära hashtags som #BookTok på Tiktok eller #BookTube på Youtube, men också om mer renodlade webbplatser som Goodreads, där man exempelvis kan logga sin läsning och sätta upp läsmål, eller Wattpad, där man kan dela egna texter, exempelvis fanfiction.

Berätta vad ditt forskningsprojekt handlar om!

– Jag är intresserad av på vilket sätt unga personer använder och förhåller sig till de här plattformarna och uttrycken i sin vardag. Vad och hur det har att göra med deras läsning och vad de läser. Och om det påverkar hur de väljer böcker och hur de får boktips, säger Nikolina.

Till skillnad från mycket av den tidigare forskningen som fokuserat på plattformarna i sig eller specifika hashtags, är Nikolina alltså intresserad av användarna och deras perspektiv.

– Det är ganska vanligt när jag försöker förklara för folk vad jag forskar om att de tänker att jag forskar om Booktok. Men jag försöker forska på hur unga förhåller sig till Booktok, förklarar hon.

Nikolina har därför valt en bred ansats för sin forskning som inte begränsar sig till en enda plattform. Många unga använder flera olika plattformar samtidigt, ofta till olika saker och i olika utsträckning. Att bara fokusera på Tiktok skulle därför bli alltför begränsande. 

En generation som växt upp med sociala medier

Valet att fokusera på just unga är inte en slump. Det är en generation som har vuxit upp med sociala medier som en del av sin vardag och sina liv. Därför är det inte så konstigt att de också blir en naturlig del av hur de unga förhåller sig till läsning och hur de kommer i kontakt med litteratur och böcker, menar Nikolina. Fenomen såsom Booktok är också en ganska ny företeelse som uppstod runt 2020.

Just begreppet unga kan innebära ett brett åldersspann. Vad är det för ålder på de unga du träffar?

– Jag har rekryterat unga i åldern 15–25. Det är framförallt personer som går i gymnasiet som är med, i praktiken så är det typ 16–19-åringar och sen är det några som är i tidiga 20-årsåldern.

I nyhetsmedier och debatter framställs Booktok ofta på ett förenklat sätt och som att det är en plattform som får unga att läsa och intressera sig för litteratur. Men Nikolinas forskning visar på en betydligt mer komplex verklighet.

Ett återkommande problem som de unga lyfter är att plattformarna är repetitiva.

– Jag har sett det förhållningssättet speglas lite grann när jag har intervjuat unga, att man har kommit in i läsningen genom just sociala medier. Till exempel att man läser fanfiction på Wattpad och att man genom det börjar upptäcka att man älskar att läsa eller att det underlättar, att det blir en lägre tröskel för läsning, säger hon.

Men där stannar inte berättelsen.

– Men sen ser jag också att det finns ett mer problematiserande perspektiv, det har framförallt framkommit i gruppintervjuer med unga. Där har jag fått syn på vad de tycker är intressant och vad de tycker är problematiskt och vad de är kritiska till på de olika plattformarna. 

Kommersialisering och skepsis

Ett återkommande problem som de unga lyfter är att plattformarna är repetitiva.  

– Det är många som säger att det är väldigt mycket samma böcker som rekommenderas hela tiden. Och det har att göra med en större diskussion om kommersialiseringen och marknadsföringen av böcker och litteratur, där det är kommersiell logik som styr. Så det kan göra unga väldigt mätta på Booktok till exempel, berättar Nikolina.

Detta kritiska och ambivalenta förhållningssätt är något hon tycker är viktigt att lyfta fram.

– Jag tror att man kan hitta väldigt mycket problem med Booktok som gör att man har ett ambivalent förhållningssätt till det. Och som gör att unga kanske blir lite mer skeptiska till plattformarna, säger hon. 

Ett exempel på detta är att unga i det äldre åldersspannet har berättat för Nikolina att de känner en oro kring att det finns så många yngre, och barn under 13 år, på plattformarna och att de exponeras för alldeles för explicit innehåll. 

– Jag uppfattar det inte som moralpanik utan mer utifrån en egen erfarenhet från när de själva var yngre och saknade någon form av vägledning. Att man inte visste vad man letade efter och mest mötte de böcker som blev virala. Böckerna presenteras inte alltid på ett sätt som korresponderar med innehållet, säger Nikolina. 

Boken Icebreaker av den engelska författaren Hannah Grace är ett sådant exempel. Den innehåller en väldigt detaljerad sexscen, som flera av de unga Nikolina intervjuat menar inte alls går att förutse utifrån det ganska oskyldiga omslaget och beskrivningen. 

– Det verkar vara något som upprör en del unga och som gör att de ställer sig skeptiska till innehållet de tar del av på plattformarna. Att det blir för mycket bara hajp och inte så mycket substans eller kontext kring böckerna. 

Att forska tillsammans med unga

För att fånga de ungas egna perspektiv använder Nikolina både semistrukturerade intervjuer med enskilda unga och metoder från deltagande forskning, där man i högre grad inkluderar forskningsdeltagare i forskningen. I det här fallet innebär det att hon träffar grupper av unga vid flera tillfällen under en längre tidsperiod, där de själva får vara med och bestämma vad de ska diskutera och göra.

– De har fått välja lite vad vi ska göra under träffarna. Till exempel har vi tittat på Booktokvideor tillsammans och diskuterat dem. Vi har pratat om olika fenomen som ”dark academia” eller “cottage core” – alltså estetiker som är populära på Booktok. Vi har också pratat om vad det innebär att vara en läsare och vilka identiteter som är kopplade till det, berättar hon.

Hur har du kommit i kontakt med de unga du intervjuar?

– Jag är bibliotekarie och jobbade som ungdomsbibliotekarie innan, så mitt naturliga sätt var att kontakta bibliotek och bibliotekarier genom olika nätverk jag kände till. Både folkbibliotek och skolor med bemannade skolbibliotek.

Nikolina betonar att bibliotekarierna har hjälpt henne jättemycket, och hon är väldigt tacksam för att de har hjälpt henne att få kontakt med unga personer. Ibland har hon blivit inbjuden till bokcirklar för att berätta om sitt projekt, ibland har bibliotekarier vidarebefordrat kontaktuppgifter till intresserade ungdomar. 

Vilken typ av frågor ställer du under dina intervjuer?

– Jag har börjat med att göra en kartläggning över vilka plattformar de använder. Vad som är relevant för dem, om det är Tiktok, Goodreads och så vidare. Sedan pratar vi om dem ganska fritt. Jag brukar inte ta upp något som de inte nämner för då är det inte relevant.

När hon träffar grupper av unga har det också blivit bredare samtal om läsning och litteratur i stort, där de har pratat om var de får boktips generellt och var de köper böcker. Nikolina är noga med att poängtera att de unga hon träffar är väldigt engagerade läsare.

Hönan och ägget

Alla unga är inte lika beroende av digitala plattformar för att hämta inspiration eller hitta gemenskap i sitt läsintresse. För vissa är de helt centrala, medan andra istället lyssnar på bokpoddar, pratar med engagerade föräldrar eller kompisar, deltar i bokklubbar, eller besöker bibliotek och bokhandlare.

Jag är nyfiken på om plattformarna ger unga mer läslust och läsmotivation. Kan du se något kring det i din forskning?

– Jag tänker att det är ganska svårt att säga, vad är hönan och vad är ägget? För om man är intresserad av läsning så söker man upp olika läsfokuserade “communities” på nätet. Så engagerar man sig i det och det ger också ens läsintresse något, säger Nikolina.

Hon betonar att inte alla hon har intervjuat är på de här plattformarna. Men något gemensamt finns ändå, för alla hon pratar med är väldigt öppna för läsning och har ett intresse som har drivit dem till läsning och litteratur på olika sätt.

Jag lyssnade ganska nyligen på Booktokprofilen Jasmine Darban, och hon pratar mycket om värdet av en social gemenskap på Booktok. Är det någonting som framträder i de samtal du har med unga?

– Ja lite grann, men jag skulle säga att det är mer en form av fragmenterad gemenskap. Där är en samling av massor av olika innehåll med olika inriktning, som är mer eller mindre nischade. Vissa kanske hittar vänner som är besatta av exakt samma bokserie som de själva medan andra har svårare att hitta bland allt det spretiga. Det finns också andra dimensioner som påverkar, svarar Nikolina.  

En sådan dimension handlar om hur gemenskapen som finns också villkoras utifrån de förutsättningar som ges av plattformarna. På Tiktok interagerar man framförallt via korta filmklipp i snabbt tempo till skillnad från Goodreads som är en mer statisk sida där interaktionen är begränsad till att följa vänner och ge kommentarer. 

Relationer viktigare än algoritmer

Som före detta ungdomsbibliotekarie reflekterar Nikolina också kring hur ungas digitala läskultur påverkar bibliotekariers läsfrämjande arbete. Hon ser hur många bibliotek försöker möta unga genom att skapa Tiktokkonton eller jobba enligt sociala mediers logik – något hon menar inte nödvändigtvis är rätt väg.

– Jag tänker att det är ganska lätt att känna att man som bibliotek, eller bibliotekarie, måste finnas där unga är på nätet. Många bibliotek kanske har Tiktokkonton till exempel för att de känner att det är så de når unga. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att man måste jobba på det viset.

Jag tänker att det är ganska lätt att känna att man som bibliotek, eller bibliotekarie, måste finnas där unga är på nätet.

Nikolina Nordin

Istället betonar Nikolina det unika värde som bibliotekarier kan erbjuda genom personliga relationer.

– Biblioteken och bibliotekarierna har ju möjligheten till relationsskapande på ett sätt som man inte får genom att bara vara på sociala medier. Flera deltagare ger uttryck för att ”mina skolbibliotekarier de ser mig och de kan ge mig tips och de köper in böcker till mig som jag önskar. Jag kanske ser en bok som är jättepopulär på Tiktok och så vill jag läsa den. Och så går jag direkt till skolbiblioteket och säger: ‘Hej kan ni köpa in den?’ Och så gör de det.”

Hon fortsätter:

– Just den relationen man kan skapa med en ungdom, den är jätteviktig och fyller en helt annan funktion än en algoritm gör. Det kan vara viktigt med både och, men biblioteket som plats och de möjligheter som finns att göra saker på den platsen är väldigt värdefulla för de unga jag träffar.

Lyfta ungas perspektiv

Nikolina hoppas att hennes forskning kan bidra till en mer nyanserad bild av unga läsare i en tid då det råder olika uppfattningar kring sociala medier och digitala plattformar, ifall dessa möjliggör eller snarare hämmar barns och ungas läsning. 

– Jag hoppas att det kan lyfta ungas perspektiv lite mer. Jag tycker att det är ganska sällan som man hör från de unga själva i den här frågan, så min forskning kan bidra med vad de tycker är viktigt men också vad de tycker är problematiskt, säger Nikolina.

Har du några tips ifall man vill veta mer om ditt forskningsämne?

– Man kan själv utforska Booktok och Bookstagram på sociala medier, om man är nyfiken på vad unga möter där. För den som vill fördjupa sig i forskningen rekommenderar jag antologin TikTok: Kulturella perspektiv från Lunds universitet.

Nikolina är ungefär halvvägs in i sin forskning, så det kommer att dröja innan hennes avhandling är färdig. Hon är även medförfattare till rapporten Att främja läsning för unga: Vad säger forskning om läsfrämjande för och med unga i områden med socioekonomiska utmaningar? tillsammans med Pamela Schultz Nybacka, som skrevs på uppdrag av Kulturrådet.