Virala trender väcker läslust hos ungdomar i norr

Med ambitionen att främja läsning och undersöka digitala verktyg har fyra norrbottniska kommuner samarbetat i ett projekt där VR blandas med Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb.

2022 ansökte Övertorneå kommun tillsammans med biblioteken i Kalix, Haparanda och Överkalix om Kulturrådets bidrag “Stärkta bibliotek”. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att höja personalens kompetens samt att utveckla och samordna det digitala läsfrämjandearbetet för barn och unga i östra Norrbotten. Den prioriterade målgruppen för projektet är barn från 12 år och uppåt.

Hösten 2022 blev Lotta Johansson projektanställd och började samarbeta med de olika biblioteken i ett digitalt läsfrämjandeprojekt.

– Projektet handlar om att hitta nya metoder för att arbeta läsfrämjande och där är det digitala ett måste för att nå målgruppen. Mitt arbete har till stor del handlat om att undersöka vilka digitala verktyg och digitala kanaler man kan använda sig av för att nå målgruppen. De läsfrämjande ambitionerna med projektet handlar om att skapa möjligheter för barnen och ungdomarna att bli läsare, att stimulera och inspirera till fortsatt läsning för att de så småningom ska läsa självmant för att det upplevs som roligt och viktigt, menar Lotta.

Större läsupplevelse genom virtual reality

Under projektets gång har Lotta samverkat och haft stort utbyte med Malin Lundbäck, skolbibliotekarie på högstadieskolan Manhemsskolan och gymnasieskolan Furuhedsskolan i Kalix kommun. När niondeklassarna på den högstadieskola som Malin arbetar på studerade andra världskriget tyckte både Malin och Lotta att det var ett ypperligt tillfälle att starta ett pilotprojekt som blandade läsning med virtual reality, också kallad VR. De hade nämligen hittat Anne Frank House VR – en gratis, interaktiv VR-upplevelse som låter spelaren gå runt i gårdshuset där den unga Anne Frank levde gömd en tid under andra världskriget. 

– Just den specifika VR-upplevelsen är både gratis och av suverän kvalité. Om man däremot vill maxa VR-upplevelsen kan man komplettera med exempelvis en tv eller datorskärm, tipsar Malin.

Efter att ha köpt in den fristående [utan behov av en dator eller fristående enheter, reds. anm.] VR-utrustningen Quest 2, som inte kräver några kablar, skärmar eller konsoler, gick Malin ut till niondeklassarna på skolan och frågade vilka som var intresserade av att delta i projektet. Eleverna som medverkade skulle läsa Anne Franks dagbok i valfritt medieformat och sedan få gå omkring i hennes hus i VR-upplevelsen. Det togs även fram en handlingsplan som beskrev hur läsprojektet kunde kopplas till läroplanen. När både läsningen och VR-upplevelsen var utförd, bjöd Malin deltagarna på fika medan hon ledde ett boksamtal.

– Eleverna deltog i läsprojektet på frivillig basis och jag blev positivt överraskad av hur många som kom till testtillfället. Det är en mäktig upplevelse att gå omkring i huset och man märkte att ungdomarna verkligen gick in för det. Jag kommer speciellt ihåg en kille som sa ”det här är så bra för jag lärde mig saker genom boken och nu fick jag uppleva dem”. Och det är ju precis det vi är ute efter, en större läsupplevelse genom att använda flera sinnen, säger Malin. 

Upplägget och handlingsplanen för läsprojektet låg till grund för framtida arbete tillsammans med VR-teknik och Anne Franks berättelse. Lotta, tillsammans med kollegor på biblioteken i andra kommuner, utförde samma läsprojekt med ett liknande upplägg. Både Lotta, Malin och övriga kollegor som deltog uppfattade att läsningen och VR-tekniken tillsammans ledde till en fördjupad förståelse av Anne Franks berättelse. 

Booktok och analogt pyssel

I ett annat av Malins initiativ tog hon inspiration från trenden med Booktok. Namnet Booktok är en sammansättning av det engelska ordet för bok och den andra halvan i namnet Tiktok, den sociala medier-plattform där trenden startade och som är populär bland barn och ungdomar. Booktok kan beskrivas som en virtuell bokklubb där användare tipsar varandra om läsvärda böcker. De deltagande biblioteken bestämde sig för att köpa in titlar som var populära på Booktok och ordnade speciella hyllor där böckerna skyltades.

– I storstäder har Booktok använts som en läsfrämjande insats ett tag redan men uppe i våra små kommuner i Tornedalen var det nytt. Framgången med Booktok-hyllorna har varit olika för olika bibliotek. I vissa kommuner har hyllorna varit väldigt uppskattade och böckerna är hela tiden utlånade, i andra inte. Men det kan också bero på att böckerna inte kommit in och inte synts i bibliotekets katalogsystem, menar Lotta.

– På min högstadieskola i Kalix har det varit väldigt populärt, speciellt de engelskspråkiga böckerna eftersom det är de versionerna som trendar på internationella Booktok. Det är speciellt fem böcker som det har varit ett väldigt tryck på, som jag har behövt köpa in flera exemplar av och som varit konstant utlånade i cirka två år: It ends with us av Colleen Hoover, The Spanish Love Deception av Elena Armas, Icebreaker av Hannah Grace, A Good Girl’s Guide to Murder av Holly Jackson och Shatter Me av Tahereh Mafi, berättar Malin.

Ungdomar lever i en sådan digital värld. Därför är det extra roligt att de vill sitta och pyssla med något ”analogt”.

Lotta Johansson

Både Malin och Lotta har, som en del i projektet, anordnat flera workshoppar där ungdomar kunnat tillverka miniatyrböcker. Även det är en del av Booktok-trenden, som innebär att man samlar på miniatyrversioner av de böcker man har läst eller vill läsa.

– Då har ungdomarna skickat in listor till mig innan med de böcker de vill tillverka miniatyrer av och jag har använt mig av en mall i Canva för att kunna skriva ut bokomslagen i rätt storlek. Under workshoppen får de klippa ut och sedan klistra fast omslagen på en kartongskiva. I samband med de här workshopparna fikar vi lite och diskuterar böckerna. Den senaste gången vi hade det deltog två tjejer som sedan januari, fem månader tidigare, läst 22 respektive 50 böcker, och dessutom på engelska, berättar Malin.

– Ungdomar lever i en sådan digital värld. Därför är det extra roligt att de vill sitta och pyssla med något ”analogt”. Men det är ju tack vare det digitala, så det är ett bra exempel på hur de två kan samspela, menar Lotta.

Tiktok – resurs eller hot?

Användandet av Tiktok i bibliotekssammanhang har varit omdebatterat. Tiktok ägs av det kinesiska företaget ByteDance, och säkerhetsexperter har varnat för att landets regim kan utnyttja appen för att få tillgång till privatpersoners data. Säpo kategoriserar appen som en säkerhetsrisk och både SR, SVT och Regeringskansliet har uppmanat sina medarbetare att inte ha appen installerad på sina jobbtelefoner. Lotta betonar att hon har haft säkerhetsriskerna i åtanke i sitt arbete.


– Jag har bland annat öppnat ett separat Google-konto för att Tiktok-kontot inte ska vara kopplat till kommunens system, och jag har använt min privata telefon, säger hon.

Vi har alltid ett säkerhetstänk när det gäller sociala medier. Vi har aldrig visat deltagarnas ansikten eller namn.

Malin Lundbäck

– Tiktok är den mest populära appen bland unga. Precis som med alla former av sociala medier ser jag både positiva och negativa egenskaper med plattformen. Det sprids falska nyheter där och det kan förekomma mobbning. Äger man ett sociala medier-konto så är det viktigt att kontrollera vilka inställningar man har på sin profil, man kan välja vilka som kan se ens eget innehåll och vilka som kan kommentera osv. Om det förekommer mobbning på ens egen profil anser jag att det är kontoägarens uppgift att se till att sådana kommentarer raderas, menar Lotta.

Men säkerhetsriskerna är inte den enda utmaningen med appen. Plattformen har även kopplats till en ökning av mobbning och trakasserier, särskilt bland unga flickor. Trots detta ser hon och Malin också stora fördelar med att hålla koll på vad som händer på Tiktok, särskilt när man arbetar med ungdomar.

– Tiktok erbjuder mycket lärorikt innehåll, såsom nyheter och politik, och det är en fantastisk plattform för marknadsföring och påverkan. När man jobbar med ungas läsfrämjande behöver man hänga med i vad som är relevant för dem. På Tiktok finns de senaste trenderna, från mode och spel till filmer och böcker. Men jag vill poängtera att man inte behöver ha ett eget Tiktok-konto för att hålla sig uppdaterad om vad som händer. Mycket av innehållet sprids också på andra plattformar som Youtube och Instagram, säger Lotta och får medhåll av Malin.

– Vi har följt rapporteringen om Tiktok. Trender som startat i appen har ju vuxit utanför dem, därför hänvisar vi i första hand till hashtaggen booktok, i stället för Tiktok, menar hon.

Malin har många års erfarenhet av sociala medier och har varit med och skapat riktlinjer när det uppdagades att Instagram förekom på en förskola i kommunen. 

– Vi har alltid ett säkerhetstänk när det gäller sociala medier. Vi har aldrig visat deltagarnas ansikten eller namn. Anonymitet har varit viktigt. De gångerna vi har visar någon så använder vi våra egna telefoner. I Kalix kommun har vi strikta linjer för hur vi hanterar sociala medier, berättar hon.

Representation i epa-litteratur

Booktok är en trend som väckt stort intresse hos tjejer och därför försökte Lotta och Malin hitta en motvikt till detta i den så kallade epa-litteraturen. De senaste åren har det nämligen publicerats flera böcker och bokserier där epa-traktorer står i centrum. Lotta använde sig av boken Epa book club – Metoder för en lyckad bokcirkel som specialläraren Kristina Göransson och bibliotekarien Britt-Inger Rörborn skrivit efter att framgångsrikt ha startat en bokklubb för epa-ungdomar. Boken beskriver hur författarna fick ungdomar att börja läsa.

– Det som är lite speciellt är att de i boken tipsar om att jobba med mutor, så när jag försökte mig på en epa-bokklubb i Övertorneå så mutade jag ungdomarna med pizza, berättar hon.

Innan träffen funderade jag på om det var mest för pizzan de kom, men när vi satt och pratade märkte jag att de hade läst böckerna.

Lotta Johansson

Lotta började med att lägga tid på att lära känna ungdomarna på ungdomsgården i Övertorneå. Redan första dagen fick hon åka med på en epa-tur och hon anordnade kreativa aktiviteter som att pyssla med 3D-pennor, pärlplattor och blackout poetry, samt att spela VR-spel tillsammans för att bygga relationer med ungdomarna. Därefter försökte hon väcka intresse för en bokklubb med epa-tema och tog fram en enkät där ungdomarna bland annat fick svara på vad de ville läsa, och hur många träffar de ville ha. Efter att ha läst böckerna på egen hand samlades de på ungdomsgården för att äta pizza och diskutera innehållet tillsammans.

– Deltagarna var fem ungdomar som alla var mellan 17 och 18 år gamla. Innan träffen funderade jag på om det var mest för pizzan de kom, men när vi satt och pratade märkte jag att de hade läst böckerna. För att undvika en stel stämning när jag satt och pratade med dem så fokuserade jag i stället mer på mina egna tankar om boken. Ungdomarna hängde på och det blev ett naturligt samtal där de reflekterade över likheter mellan bokens handling och sina egna liv, berättar Lotta och fortsätter:

– Kristina Göransson och Britt-Inger Rörborn framhåller i sin bok att man inte ska tro att de här ungdomarna börjar låna jättemycket böcker bara för att de är med i en bokklubb. Det handlar om att ungdomarna ska inse att de har förmågan att läsa, att det finns litteratur som intresserar dem och där deras liv är representerade.

Även i detta projekt valde Lotta att låta det analoga möta det digitala genom att köpa in en skärplotter, en digital stansmaskin som gjorde det möjligt för ungdomarna skapa dekaler för att fästa på sina fordon.

– De var först lite skeptiska till idén med att pyssla, men när det väl var dags tillverkade de hur många dekaler som helst, berättar hon.

Deckargåta med hjälp av AI

I början av höstterminen 2023 fick elever på högstadieskolan Manhemsskolan i Kalix välja genre till en bok i klassuppsättning. Deckare visade sig vara en populär genre som årskurs åtta sedan kom att arbeta flitigt med. Malin Lundbäck kom tillsammans med skolans svensklärare överens om att skapa en interaktiv deckargåta som skulle avsluta elevernas arbete med genren. Deckargåtan var planerad att utspela sig i skolbiblioteket och ha ett öppet slut. Typiska element från pusseldeckare skulle finnas med, bland annat tre misstänkta gärningspersoner, ledtrådar och falska ledtrådar, så kallade red herrings.

– Först funderade jag på att köpa in en färdig deckargåta, för det går ju att göra. Men eftersom jag ville ha vissa kriterier, till exempel att den skulle ha ett öppet slut så passade det inte riktigt med en färdigskriven gåta. Jag hade ganska nyss deltagit i ett seminarium om ChatGPT så jag testade att låta AI-verktyget skriva en deckargåta och insåg ganska snabbt att den skulle kunna göra det bra. Det behövdes bara några mindre korrigeringar, sedan fanns det ett färdigt mysterium. En magisk, värdefull bok hade försvunnit från skolbiblioteket och tre personer var misstänkta för bokens försvinnande, berättar Malin.

När mordgåtan väl var på plats tog Malin hjälp av Lotta för att söka fram vilka andra digitala verktyg som kunde användas för att engagera eleverna. Med hjälp av sociala medier-apparna Snapchat och Tiktok skapade de filmer från förhören av de tre misstänkta i mordgåtan. Malin, Lotta och en kollega på skolan skådespelade och olika filter från Snapchat samt röstförvrängare från Tiktok användes för att passa de misstänktas karaktärer och ge mer inlevelse till deckarmysteriet. De korta filmerna spelades upp för eleverna i början av arbetet.

– De blev riktigt nyfikna och skrattade gott när de insåg de misstänktas riktiga identiteter, berättar Malin.

Eleverna kom till skolbiblioteket i mindre grupper för att undersöka deckargåtans brottsplats. Där fanns både rekvisita, ledtrådar och red herrings. Tillbaka i klassrummet fick eleverna beskriva brottsplatsen, de tre misstänkta och sedan berätta vem de misstänkte hade begått brottet och motivera varför. Arbetet avslutades med en omröstning där gruppen med den bästa motiveringen fick ett pris.

– Det var så roligt att se deras inlevelse när de motiverade. De la märke till små detaljer och drog slutsatser som vi själva inte ens tänkt på. Vi märkte återigen att ungdomarna tillämpar de kunskaper de fått genom litteraturen – från teori till praktik. De hade fått lära sig om red herrings under lektionerna och kunde känna igen de falska ledtrådarna när de dök upp i mordgåtan, berättar Lotta.

Digitala hjälpmedel avdramatiserar

I skolan har läroplanerna de senaste åren genomgått betydande förändringar för att bättre rusta eleverna för det digitaliserade samhället. Digital kompetens har blivit en central del av undervisningen, med fokus på att integrera digitala verktyg och teknologier i alla ämnen. Malin och Lotta menar att biblioteken måste följa samma utveckling.

Om du inte har upplevt ett bibliotek eller läst böcker när du var yngre kan det kännas överväldigande att komma in på ett bibliotek.

Malin Lundbäck

– Dagens barn och ungdomar lever i en digital värld. För att föra biblioteken närmare deras värld måste även biblioteken bli mer digitala. Vi kan inte tro att det som har fungerat förr fortfarande gör det. För att överbrygga gapet mellan det digitala och det analoga behöver vi använda flera olika digitala hjälpmedel. Det är viktigt att uppmuntra ungdomar att läsa böcker, men också testa en VR-utmaning, kolla vad de kan hitta på Booktok eller kanske testa att skriva en egen bok med hjälp av AI. Det ska vara kompensatoriskt, det ska inte ta över, men det ska finnas där, menar Malin och fortsätter:

– Om du inte har upplevt ett bibliotek eller läst böcker när du var yngre kan det kännas överväldigande att komma in på ett bibliotek. Alla de här insatserna, VR, Booktok och deckargåtor hjälper till att avdramatisera litteraturen och visa att det finns böcker som kan intressera just dig.

Utmaningar och fortsatt utveckling

Hösten 2024 tar Lottas projekttjänst slut men arbetet hon lagt ner lever vidare. Hon och Malin har delat med sig av sina erfarenheter på flera konferenser och många av de lärare och bibliotekarier som varit involverade i projekten menar att de kommer fortsätta att anordna aktiviteterna årligen. Framgångarna märks inte bara i ungdomarnas engagemang utan är också kvantitativa. Kalix folkbibliotek har noterat att efter Malins läsfrämjande arbete har skolbiblioteken fått fler besök, ökade utlån och haft tätare samarbete med skolans pedagoger och rektorer.

Det handlar ju egentligen inte om några svåra grejer utan om tid. Bibliotekarier har en massa annat att göra i sitt yrke och det kan vara svårt att hitta tiden att sätta sig in i nya, digitala hjälpmedel.

Lotta Johansson

– Jag och Lotta har jobbat väldigt bra tillsammans och jag har lärt mig väldigt mycket av henne. Exempelvis Booktok hade jag aldrig använt mig av om inte Lotta hade föreslagit det, menar Malin och Lotta fyller i:

– Det handlar ju egentligen inte om några svåra grejer utan om tid. Bibliotekarier har en massa annat att göra i sitt yrke och det kan vara svårt att hitta tiden att sätta sig in i nya, digitala hjälpmedel. Mitt jobb har varit att undersöka och testa för att bibliotekarier sedan ska kunna implementera det.

Men projektet har inte varit utan utmaningar. Lotta berättar att en av de största svårigheterna har varit att olika kommuner har haft olika behov och förutsättningar, vilket ibland har gjort det svårt att nå gemensamma mål.

– Ibland delade vi inte alltid samma syn på projektets syfte, och det har känts som en utmaning att påverka på samma sätt överallt. Jag har också stött på viss kritik angående användningen av sociala medier men har bemött den och förklarat vilka förhållningssätt vi har haft, säger Lotta.

Erfarenheterna från projektet visar på vikten av att fortsätta anpassa sig till ungdomars digitala vardag för att stärka deras läslust och delaktighet.

– Lottas arbete har verkligen visat att digitala hjälpmedel och nya teknologier varken är svårt eller farligt, utan något vi måste använda för att nå ungdomarna, avslutar Malin.

---

Fotnot: Artikeln är skriven av copywritern Erika Almqvist på Yours Kommunikationsbyrå på uppdrag av Regionbibliotek Norrbotten.