Spexar folkbibliotekarien? En kartläggning av digital litteraturförmedling på Tiktok

I uppsatsen undersöks ett antal bibliotekariers digitala litteraturförmedlande arbete på Tiktok och vilka förmedlingsroller som kommer till uttryck där. Detta görs genom att både analysera bibliotekariernas videor på Tiktok och ta del av deras tankar genom intervjuer. Syftet är att se om bibliotekariernas reflektioner och intentioner med arbetet överensstämmer med innehållet som visas på bibliotekens Tiktok-konton samt att se om man kan hitta mönster i inläggen.

Många svenska bibliotek är aktiva på sociala medier i hög utsträckning. Att förmedla litteratur är ett av folkbibliotekets uppdrag och när litteraturförmedlingen sker digitalt uppkommer nya möjligheter, men också utmaningar i förmedlingsarbetet. Den ökade användningen av Tiktok i Sverige och hashtaggen BookToks framväxt gör det relevant att försöka förstå hur bibliotekarier förhåller sig till litteraturförmedling där. Tiktok är en sociala medier-plattform som gör det möjligt för användare att skapa, dela och direktsända korta videor som vanligtvis är 15–60 sekunder långa och som ofta innehåller musik och bildtexter. Helena Olsson undersöker i sin uppsats vilka uttryck förmedlarrollen tar sig bland bibliotekarierna på några svenska folkbiblioteks Tiktok-konton. Vilka digitala verktyg och funktioner använder de på plattformen, vilket slags innehåll förmedlas och på vilket sätt?

Bibliotek, digital kompetens och sociala medier

I fackförbundet DIK:s Rapport från arbetsgruppen om bibliotekariens framtida yrkeskompetens görs en koppling mellan den nya deltagarkulturen på sociala medier och bibliotekets gamla klassiska folkbildningsideal. I rapporten skriver man att det finns många faktorer som knyter de båda samman: demokratisering, det fria ordet och kunskapsutbyte. I rapporten beskrivs även hur folkbiblioteken söker olika former för deltagande på både internet och på det fysiska biblioteket. Deltagarkulturen och användardrivna sociala medieplattformar kan upplevas som en förminskning av bibliotekariens roll och kan komma att utmana professionens legitimitet. Slutligen konstateras att bibliotekens närvaro på sociala medieplattformar ställer höga krav på entreprenörsegenskaper och social, kreativ och kommunikativ kompetens  för att kunna nå ut på plattformarna. 

Tiktok, Booktok och nya läskulturer

I Sverige är majoriteten av alla internetanvändare också användare av sociala medier, detta är också något som framkommer i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Rapporten visar att svenskarnas användning av sociala medier ökade under pandemin och att de populäraste sociala medieplattformarna är Facebook och Instagram. Enligt rapporten är Tiktok en av de plattformar som i jämförelse ökade mest i popularitet och plattformen har nu över 2,7 miljoner månatliga aktiva användare i Sverige. 

Tiktok

Tiktok startade i Kina 2016 under namnet Bytedance och bytte sedan namn till Tiktok när den 2017 lanserades på den internationella marknaden. Från början var innehållet på Tiktok främst musik, dans, humor och läppsynkvideor men med tiden har innehållet breddats. Tiktok är mest populär bland dem som räknas in under generation Zoomers (generation Z), som brukar beskrivas som personer födda mellan 1995 och 2012. Enligt Jerasa & Boffone beror Tiktoks stora framgång mycket på att plattformen främjar autenticitet, egenart och självironisk humor samt att plattformens estetik upplevs som äkta och mer relaterbar än det konventionella, vuxna, internet. 

Tiktoks nuvarande struktur delar upp innehåll i två flöden. En algoritm genererar flödet av videor som visas på ”För dig” (For You Page och förkortas Fyp) som är standardvyn, detta baseras på videor som användaren har tittat på tidigare. Det andra flödet, som heter ”Följer” (Following) visar videor som publicerats av personer eller hashtags som användaren följer. 

Det innebär att ett konto inte behöver ha många följare för att en video ska bli viral utan algoritmen fokuserar på att rikta videor till användare med liknande intressen. 

Tiktok har ett enkelt redigeringsverktyg som ger användaren möjlighet att redigera videoklipp på olika sätt, som att ändra hastighet i både bild och ljud, använda effekter som förvränger bildens utseende och filter som gör det möjligt att ändra ljusexponering och korrigera bildens färgton. Det går även att lägga till text i videoklippet som kan placeras ut var som helst i bilden och sedan justeras med olika färger, typsnitt och storlek. Även dekaler såsom emojis, giffar och digitala” klistermärken” kan användas för att förmedla eller förstärka känsloyttringar. Det går också att lägga till hashtaggar och en beskrivande bildtext till videon. Med hashtaggarna organiseras och grupperas liknande videoklipp. 

Det är lättare att hitta en gemenskap på Tiktok än på Twitter, det ligger inte lika mycket fokus på det estetiskt bildsköna som på Instagram och plattformens videor inte är långa som de på Youtube.

Booktok och läskulturer

BookTok är en hashtag och en gemenskap inom Tiktok för läsare och bokälskare som samlar korta videoklipp där användare berättar om sin favoritbok, favoritförfattare, favoritgenre, rekommenderar titlar och skämtar om böcker och litteratur.

Booktok-inläggen består ibland av reaktioner på en specifik boks tema med figurer från böckerna kombinerat med stämningsfulla bilder och dramatiska ljudspår eller bokutmaningar, en sorts virala “tävlingar”. Till exempel kan man återanvända någon annans videoklipp och skapa en remix på den genom att lägga sitt eget perspektiv och egna idéer.  

Booktok kan ses som en digital bokklubb där användare kan bjuda in andra användare att läsa en specifik bok och uppmana till boksamtal genom att kommentera med sina tankar. Detta kan resultera i att vissa populära videors kommentarsfält är fyllda med användare som diskuterar olika aspekter av en bok. Booktok verkar ha uppkommit ur ett behov av att personer som vill diskutera litteratur och dela sin läsning med ska kunna hitta varandra.

Subkulturen Booktok, där videor med litterärt innehåll och där unga boktipsar, har haft så stor effekt att den har påverkar böckers försäljningssiffror. Boktipsen är ofta mycket känslomässiga och det upplevt autentiska tilltalet verkar ha lyckats skapa ett stort engagemang. Booktoks stora genombrott beror på att det funnits mer tid att läsa på grund av restriktioner som förekommit under coronapandemin. Restriktionerna har i många länder inneburit en begränsad fysisk kontakt med andra människor och många har spenderat mer tid i hemmet. Folk i många länder uppmanades att undvika affärer och offentliga lokaler vilket gjorde det svårt att välja bland de fysiska böckerna. 

Denna bild speglas även forskning gjord av SOM-institutet om bokläsning under 2021. Den visar bland andra att den tryckta boken växt i popularitet. Enligt Tattersall Wallin et al. kan populariteten vara en konsekvens av isoleringen i samband med coronapandemin, när människor letade efter nya tidsfördriv vilket i sin tur ledde till vad som benämns som Tiktok-effekten på böcker och läsning. 

Läskulturen har de senaste åren genomgått en stor förändring genom att digitala läskulturer skapar nya sociala värden av läsning. Likasinnade läsare kan mötas digitalt och utbyta läsupplevelser och konstruera individuella och kollektiva identiteter. Användare tillåts att konsumera, producera och redigera innehåll och det skapar en känsla av gemenskap.

En förändrad bibliotekarieidentitet

En förändring av läs- och deltagarkulturen skapar nya möjligheter för biblioteken att kommunicera med sina användare, en faktor som under de senaste decennierna blivit viktig för folkbibliotekets kvalitet och existensberättigande, enligt Grøn och Balling. Bibliotekariens kulturförmedlaridentitet bestod tidigare av institutionellt sanktionerad kunskap medan dagens användare önskar bibliotekariernas personliga erfarenheter som läsare. Denna utveckling kan sägas innebära en ökad demokratisering av den litterära kulturen och skapa en positiv effekt på det litterära samtalet i det offentliga rummet. Men det innebär även nya utmaningar för bibliotekarien som avkrävs en annan typ av förmedlingsroll. Bibliotekarierollen kan ses som att ha förskjutits från en identitet som kulturell kommunikatör till att ha en upplevelseförmedlande identitet. Vad innebär det för bibliotekariens yrkesroll när litteraturförmedlingen utvecklas mot besökarnas krav på att få en mer personlig erfarenhetskontext? Dessa förändringar leder också till intressanta frågor kring bibliotekariens yrkesroll när gränserna mellan institutionell och privat kommunikation samt mellan kommunikatör och mottagare suddas ut.

Biblioteken och BookTok

Merga menar i sin artikel How can BookTok on Tiktok inform readers’ advisory services for young people? att det är viktigt för biblioteken att förstå och utforska BookTok-gemenskapen i relation till bibliotekets boktips för unga, och har tittat på användningen av hashtags för att få insikt i hur användare av online-gemenskapen hittar och följer varandra för att förstå läsengagemanget och byggandet av läsgemenskaper på Tiktok.

För att undersöka vilka olika förmedlingsroller som speglas på bibliotekens Tiktok-konton har den här uppsatsen utgått från Jofrid Karner Smidts fem olika förmedlingsroller: 

• bibliotekarien som kritiker och litteraturkännare 
• bibliotekarien som socialantropolog 
• bibliotekarien som pedagog 
• bibliotekarien som marknadsförare 
• bibliotekarien som vanlig människa. 

De sju bibliotekskonton som undersökts och där bibliotekarier deltagit i intervjuer är 

Bibliotekenihalmstad, Bibliotekenitrollhattan, Filipstadsbibliotek, Flensbibliotek, Oxiebiblioteket (Malmö), Tiotretton (Stockholm) och vadstenabibliotek. Sammanlagt har 159 inlägg studerats.

Resultatet av analysen av inläggen på bibliotekens Tiktok-konton visar att det mest förekommande innehållet kretsar kring litteratur på olika sätt. Främst genom att bokomslag framvisas i en bokhylla, mot bakgrunder och hålls upp mot kameran. I intervjuerna uttrycker bibliotekarierna att de försöker anpassa svårighetsgraden efter användarna och att de arbetar med att visa litteratur utifrån speciella teman för att skapa igenkänning. Syftet är att motivera till läsning. Genom att välja böcker som är välkända vill man också kunna presentera ny litteratur. Genom att visa upp (trendig) litteratur från BookTok vill man visa att böcker som trendar på den sociala plattformen också finns på bibliotek, och att förmedla att bibliotekarien förstår användarnas preferenser och signalerar bibliotekets relevans. Detta sätt att välja litteratur i inläggen kan relateras till tidigare forskning från Kann-Rasmussen och Gitte Ballings studie som visar att bibliotekarierna försöker upprätthålla en jämvikt mellan strävan att bygga upp läslust och att bredda användarnas litteraturval.

Målgrupp

Hur använder bibliotekarier plattformen för att nå de användare de önskar? Vilken litteratur lyfts fram och varför? De mönster som framkommer när det gäller bibliotekens val av litteratur i inlägg på Tiktok visar att åldern som litteraturen riktar sig mot är främst 12–25 år (33,6 %). Det är också många inlägg som innehåller litteratur som riktar sig mot en äldre målgrupp, 25 år och uppåt (28,6 %) och lika många av inläggen riktar sig mot 9–12 år (24,4 %). Det stämmer till viss del överens med bibliotekariernas intervjusvar som säger att de väljer litteratur som är riktad mot deras tänkta målgrupp som är barn och unga från 9 år och uppåt. Samtidigt visar resultatet att en stor del av inläggen innehåller litteratur som är riktad mot målgruppen 25 år och uppåt, vilket enligt bibliotekarierna inte är deras tilltänkta målgrupp. Resultatet kan tolkas som att bibliotekarierna till viss del försöker anpassa innehållet efter målgruppen, men det kan också tolkas som att bibliotekarierna till viss del missar den tilltänkta målgruppen. En bakomliggande orsak till detta kan vara att bibliotekarierna tipsar om den litteratur de själva tycker om, även om den inte passar den tilltänkta målgruppen. Bibliotekariernas intervjusvar visar att de känner väl till tidigare forskning, som visar att de boktips som kommer från någon man känner eller litar på väger tungt i valet av litteratur hos användaren, och att BookToks stora genomslagskraft bland annat beror på att unga ger boktips till unga. Slutsatsen blir att det spelar stor roll hur bibliotekarierna framställer sig själva på Tiktok, och att det krävs ett speciellt tilltal för att lyckas ge ett boktips som väcker intresse på Tiktok. En bibliotekarie förklarar hur hen resonerar om målgruppen och innehållet:

“Kanske ännu större krav på lyhördhet för kontexten, att vi har en bra kännedom om den plattformen och det tilltalet, och den målgrupp som man riktar sig mot. Så att man tänker ett extra steg, ska vi göra det här roliga klippet? Är det vi som tycker att vi är väldigt roliga i det här klippet, eller kommer våra målgrupper också tycka att det är kul? Man bör väl ha koll på var man publicerar och se hur man kan förpacka om så att det funkar.”

Resultatet visar att bibliotekarierna tycker att det kan vara svårt med autenticitetsaspekten på plattformen:

”På Tiktok kan inte jag låtsas vara något annat än en 44-årig gubbe som jobbar på bibliotek. Jag kan ju inte låtsas att jag tycker att det är intressant med viss sorts litteratur som jag inte tycker är intressant, nästan tvärtom. Jag kan nästan känna att jag då hellre borde prata om någon litteratur som jag själv gillar, för att förmedla hur det är att gilla litteratur, alltså hur det är att ha lust för litteraturen […].”

Andra typer av inlägg

Efter inlägg som handlar om litteratur är den vanligaste typen av innehåll inlägg där bibliotekarien förekommer på olika sätt: som ger lästips, som försöker skapa dialog med användaren eller visar vad en bibliotekarie gör på jobbet. I intervjuerna framgår det att kommunikation med användare är ett av syftena med att finnas på Tiktok och enligt bibliotekarierna försöker de skapa dialog med användarna genom att exempelvis rikta frågor i inläggen. Men resultatet av analysen av inläggen visar att bibliotekariernas intention endast stämmer överens med ett fåtal av inläggen som består av frågor riktade till användarna. De flesta inlägg som innehåller någon slags kommunikation består till största delen av uppmaningar till användaren, som exempelvis att delta i något eller att läsa. 

Jobbrelaterade inlägg innehåller ofta ”bakom kulisserna”-innehåll där det ofta visas upp misstag som gjorts i samband med inspelningar och visar på hur bibliotekarierna bjuder på sig själva. Men det är också inlägg som driver med stereotypen av bibliotekarien som stram och tråkig. Dessa inlägg är enligt bibliotekarierna i intervjuerna de mest populära inläggen på bibliotekets Tiktok-konto och har som syfte att skapa låga trösklar till biblioteket och visa bibliotekarien på ett okonventionellt sätt. 

Bibliotekarien är även framträdande i inlägg med läs- och bokutmaningar, exempelvis när hen försöker synliggöra sig själv som förmedlare. I intervjumaterialet framgår det att bibliotekarierna försöker använda sig av trender som finns på Tiktok när de skapar sina inlägg och exempelvis deltar i läs- och bokutmaningar för att visa att de ”är ett bibliotek som hänger med”. Att bibliotekarierna använder sig av läsutmaningar eller bokutmaningar kan även tolkas som ett sätt att försöka bygga en identitetskänsla kring yrkesrollen på Tiktok.

Bibliotekariens roller på Tiktok

Att synliggöra sig som förmedlare, förutom att synliggöra biblioteket och litteraturen, är av största vikt i förmedlingsarbetet, enligt Smidt i artikeln Bibliotekaren som litteraturformidler (1994). Resultatet från analysen av inläggen visar att den typen av inlägg där bibliotekarien är synlig men inte använder sin egen röst, utan exempelvis mimar, är den vanligaste typen, och består av 20,1 % av alla inlägg. Inlägg där bibliotekarien endast kommunicerar med text och inte förekommer med röst eller ansikte tillhör majoriteten av alla inlägg, 58,5 procent. Det betyder att bibliotekarien inte är synlig som förmedlare men ändå har en närvaro i inläggen och kommunicerar genom text.

Det framkommer i intervjumaterialet att bibliotekarierna noga överväger vad de ska visa i inläggen och förhålla sig till på plattformen och i tilltalet för att kunna tilltala målgruppen när de själva inte tillhör målgruppen och inte har samma referensramar. Bibliotekarierna har lättare att precisera hur de inte vill framställa sig själva på Tiktok, dvs som töntiga vuxna som tror att de är coola. En bibliotekarie beskriver det på följande sätt:

“Det vi kommit fram till är att vi inte vill börja spexa eller göra oss till på något sätt. Vi vill ha någon slags ganska så lättsam, inte för flamsig framtoning. Så vi tänker att de som är intresserade är intresserade, så vi behöver kanske inte spexa runt eller så. Vi bestämde att vi inte skulle dansa eller sådär till exempel utan fokusera på böckerna, läsning och vad som händer på biblioteket.“

Liknande resonemang förs av flera bibliotekarier som reflekterar kring hur de vill förhålla sig till plattformen i sin professionalitet och tycker det är viktigt att inte försöka vara på samma sätt som målgruppen. De tycker det är viktigt att inte ”äldre bibliotekarier går in och rappar” eller använder samma jargong som målgruppen, och säger att barn och unga direkt känner av när någon är konstlad. Detta leder till den aktuella studiens resultat som kan tolkas som att det är svårt att förmedla litteratur till barn och unga trovärdigt som vuxen på Tiktok.

Utöver förekomsten av litteratur eller att bibliotekarien förekommer på olika sätt, består  innehållet i inläggen även av information om programverksamhet och aktiviteter på biblioteket. 

Resultatet av analysen av innehållet i inläggen visar att bibliotekarierna i stor utsträckning använder sig av de digitala verktyg som finns på plattformen: videor tillsammans med ljud, text och hashtags används i stor utsträckning, medan dekaler och filter inte används i lika hög grad. 

Sammanfattningsvis

I analysen av vilka uttryck och förmedlingsroller som blir synliga framkommer det tydligt att förmedlingsrollerna konstant överlappar varandra. Intervjumaterialet visar att det på många bibliotek är ett gemensamt ansvar att sköta kontot, och det betyder att vissa roller är mer uppdelade och andra mer integrerade. Förmedlingsrollen på Tiktok blir således mer gemensam än enskild. Av de uttryck och förmedlingsroller som blir synliga gällande litteratur och vem man försöker nå framkommer det att bibliotekarierollen som “pedagog” och som “socialantropolog” blir mest tydlig. I de rollerna försöker bibliotekarierna anpassa litteraturen efter tema och användarnas nivå och presentera välbekant litteratur, samtidigt som ny litteratur förekommer. Bibliotekarierollen som ”marknadsförare” och som ”vanlig människa” förekommer också när det gäller bibliotekariens närvaro på olika sätt i inläggen. I de rollerna är bibliotekarien personlig och försöker skapa läslust genom humor och delta på olika sätt i läsgemenskapen och hashtaggen BookTok.

Hur förhåller sig bibliotekarierna till läskulturen BookTok? Samtliga bibliotekarier i intervjuerna relaterar till BookTok på olika sätt. De flesta försöker  välja litteratur i inläggen som de uppfattat som trendig på BookTok, så kallade ”BookTokböcker”, vilket innefattar både svenska och engelska titlar. Vissa bibliotek har speciella hyllor eller gör bokuppställningar i biblioteket med böcker som är populära på BookTok och skyltar det som ”BookTokböcker”. Att ha utgångspunkt i titlar som är trendiga på BookTok för att presentera annan litteratur är också en strategi som vissa bibliotekarier använder sig av för fånga läsarens intresse. Att hashtaggen BookTok används återspeglas både i intervjuerna och i analysen av inläggen. BookTok förekommer i nästan hälften av alla inlägg och tyder på att bibliotekarierna använder sig av hashtaggen för att kunna vara sökbara för användare och visa på en tillhörighet med läsgemenskapen. Detta stämmer väl överens med Mergas studieresultat av förekomsten av hashtaggen BookTok som visar att användandet av populära hashtags bygger på gemenskaper, och att BookTok är en del i att etablera positiva läsidentiteter och locka läsare. Analysen av inläggen på bibliotekens konton visar även att själva tillämpandet av hashtags är stort, och ganska få inlägg är helt utan hashtags. Det kan kopplas till Mergas (2021) resonemang om att användandet av flera olika hashtags är en metod för att framkalla ett gemensamt språk och skapa maximal inkludering snarare än uteslutning. Den aktuella studiens resultat kan ses som att bibliotekarierna utnyttjar olika aspekter av BookTok som inte bara är titlar, bokserie eller författare utan hashtaggen blir en del av en kontext. 

#Bibliotekets namn och #BookTok är de hashtaggar som är mest förekommande på bibliotekens Tiktok-konton och kan tolkas som att biblioteken i första hand har som syfte med det att göra sitt bibliotek synligt i relation till BookTok. Hashtaggarna #Library, #Librarytok och #Bibliotek förekommer frekvent, och det kan tolkas som att man vill visa på sin identitet som bibliotek på TikTok. Detta speglas i resultatet genom att biblioteken använder sig av specifika hashtags som visar att de försöker vara en del av läsgemenskapen och locka följare till biblioteket.

Flera av bibliotekarierna förklarar att de hämtar inspiration från andra på BookTok för att skapa inlägg och för att visa att de ”hänger med”. Tidigare forskning visar att den nuvarande roll som folkbibliotekarien har är förankrad i individuella erfarenheter och att ett utbytet mellan bibliotekarien och användaren kan betraktas som att de är likställda läsare där fokus ligger på läsupplevelsen. Kann-Rasmussen och Balling  menar att det är frestande att dra slutsatsen att dagens bibliotekarier ser sig själva mer som läsare än professionella litteraturförmedlare, men att det snarare ska ses som att den professionella rollen har förändrats. Vidare menar Kann-Rasmussen och Balling att bibliotekariernas uppmärksamhet har flyttats från samlingen till relationen med användarna, vilket också den aktuella studiens resultat visar genom att belysa det stora fokus som finns på bibliotekarien som är personlig och delar sin med sig av sin läsning.