Agnes Török startar unga läsråd i Jokkmokk, Sandviken och Årjäng

Vid Kulturrådets läsfrämjandeträff i december presenterades Sveriges nya läsambassadör Agnes Török. Hen berättade då att tre unga läsråd ska etableras i olika delar av vårt avlånga land. Digiteket har träffat Agnes för att få veta mer om hur det går med läsråden och hur hen ser på sin roll som läsfrämjande förebild.

Den första läsambassadören i Sverige utsågs av Kulturrådet 2011 och valet landade då på författaren Johan Unenge. Sedan dess har sex personer haft uppdraget, alla med sina egna inriktningar och hjärtefrågor. Själva grunduppdraget för en läsambassadör är dock samma för alla – att sätta läsning och litteratur i fokus, särskilt för barn och unga, och att vara en läsande förebild.

I höstas lämnade den dåvarande läsambassadören, författaren Nioosha Shams, över stafettpinnen till Agnes Török som fick ta emot uppdraget på Göteborgs Bok- och biblioteksmässa. Livelitteratur, ungas psykiska hälsa och läsande bortom storstäderna är de tre kärnfrågor som Agnes framförallt kommer att fokusera på under sina två år som läsambassadör. Men vad innebär egentligen det? Digiteket har träffat Agnes Török för att få veta mer om vad hen planerar att göra under sina år som läsambassadör.

Hej Agnes! Hur kom det sig att du sökte uppdraget som läsambassadör?

– Det var väldigt nära att jag inte sökte det. Min första reaktion var “Gud vad kul, vad viktigt!” Jag hade följt vad Nioosha, min företrädare, hade gjort och var grymt imponerad. Jag tipsade olika kompisar och kollegor om tjänsten. Jag hade många andra uppdrag och tänkte att det skulle vara svårt att kombinera. Men efter lite pepp från olika håll “Men ska inte du också söka?” så gjorde jag det, säger Agnes Török.

Utöver att vara läsambassadör, ett uppdrag hen har på halvtid, är Agnes huvudlärare på det nystartade högskoleprogrammet Scenpoesi och berättande vid Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI). Hen titulerar sig även som författare, dramatiker, teaterregissör och spoken word-poet och har arbetat mycket med barns och ungas skrivande och skapande.

Redan innan tillträdet som ny läsambassadör hade Agnes bestämt sig för att vidareutveckla arbetet med unga läsråd, ett initiativ som föregångaren Nioosha Shams påbörjat. Agnes plan är att etablera tre läsråd på olika platser i Sverige, strategiskt placerade ”bortom storstäderna”. Som hen själv uttrycker det: ”Det går inte att arbeta med ungas läsande utanför storstadsområdena om man själv befinner sig i Stockholm.”

Vad har du för relation till platser bortom storstäderna?

– Jag har varit på turné ganska konstant i väldigt många år som scenpoet och besökt många platser runt om i Sverige och Sápmi. Därigenom har jag fått möjlighet att träffa många lokala läsfrämjare. Men det betyder att jag vet att det vore helt idiotiskt att tro att en ensam människa kan sitta på alla svar om en så komplex, varierad och segregerad plats som det här landet är. Här är det viktigt att slå sig samman med andra kloka människor som känner sin plats och sina förutsättningar och vet vad som är meningsfullt, värdefullt och nödvändigt för ungas läsande, säger Agnes.

Berätta lite mer om läsråden, hur ska de fungera rent konkret?

– Det blir tre läsråd på tre olika orter: i Årjäng, Jokkmokk och Sandviken. De har till uppgift att fortsätta den tradition som min företrädare Nioosha och hennes ungdomsråd har etablerat. Det kommer att vara åtta ungdomar i varje råd som ses en gång i månaden, i ungefär två–tre timmar. Deras uppgift och syfte är att utforska läsfrämjande metoder för unga.

Agnes berättar att varje läsråd leds av en läsrådsledare som håller samman arbetet. I Jokkmokk är det ungdomsboksförfattaren Moa Backe Åstot, i Årjäng litteraturforskaren Jakob Olsson och i Sandviken rapparen och poeten Nour Badra.

”Till en början kommer läsrådsledarna att planera ganska mycket vad som händer vid varje träff och successivt kommer makt, ansvar och initiativ att tas över av ungdomarna själva.”

– I alla tre fall finns ett lokalt expertråd av personer och verksamheter som stöttar läsrådsledaren i sitt arbete, och alla tre läsråden får ekonomiskt stöd i form av medfinansiering från regionen samt i Jokkmokk och Årjäng även från kommunen.

Tanken är att läsrådsledarna ska utbildas i ett antal läsfrämjande metoder, framförallt inom livelitteratur men också i olika högläsningsmetoder, och även få kunskap som rör ungas psykiska hälsa. Här nämner Agnes specifikt Shared Reading och biblioterapi.

– Det finns en tanke om att ungdomarnas delaktighet och medbestämmande gradvis ska öka. Till en början kommer läsrådsledarna att planera ganska mycket vad som händer vid varje träff och successivt kommer makt, ansvar och initiativ att tas över av ungdomarna själva. De får en större roll i att bestämma vad de tycker är viktigt att testa och utveckla och vad de skulle vilja se eller göra i sin roll som läsande förebilder för andra unga, säger Agnes.

Planen är att råden ska ha sina första möten i maj och just nu pågår rekryteringen av unga för fullt till respektive råd. De ungdomar som engagerar sig i läsråden får betalt för sitt deltagande, en viktig aspekt enligt Agnes.

– De är ju experter på sina egna erfarenheter och hur ungas förutsättningar för läsning ser ut.

Hur går rekryteringen av ungdomarna till?

– Med hjälp av den lokala expertpanelen har varje läsrådsledare tagit fram en egen strategi för detta. Det som är gemensamt är att de unga blir anställda med lön under ett års tid och uppdraget är att utforska förutsättningar och metoder för ungas läsande.

Vilken roll kommer du att ha vad gäller de unga läsråden?

– Jag är spindeln i nätet. Det jag gör är att se till att läsrådsledarna har rätt resurser för att kunna genomföra sitt uppdrag. Att de har tillgång till den kunskap och det nätverk som de behöver. Jag är också ett bollplank.

Förhoppningen, enligt Agnes, är sedan att de unga läsråden även ska ta över hens plattform som läsambassadör mer och mer. Att ungdomarna ska medverka i olika kultur-, litteratur- och bibliotekssammanhang och i media.

– Så jag samordnar för att avskaffa mig själv. Det ska bli som en yta för dem där de kan projicera sina röster.

Litteraturen som pysventil

Utöver att lyfta fram livelitteratur och att etablera och samordna de unga läsråden har Agnes ytterligare ett fokusområde: ungas psykiska (o)hälsa. Men det kommer hen att fokusera mer på under sitt andra år som läsambassadör.

Hur tänker du att psykisk hälsa och läsning och litteratur hänger ihop?

– Jag tänker att det finns massor av kopplingar. Men lite kort kan man säga att vi vet att litteratur och kultur är avgörande för många människors välmående. Det är betydelsefullt att få sina erfarenheter och identiteter speglade, att veta att man inte är ensam. Men det är också en uttrycksform som kan agera pysventil för allt det som kokar inom oss. Speciellt för de som mår dåligt tror jag att det kan vara extra värdefullt, säger Agnes.

Förutom att beskriva den hälsofrämjande effekten i att spegla sig i litteraturen menar Agnes också att det finns en läkande kraft i att möta litteraturen tillsammans genom livelitteratur. I Kulturrådets skrift om Agnes ambassadörskap ges ett urval av den forskning som finns inom detta område. Hen lyfter också fram metoden Shared Reading, som visat sig ha hälsofrämjande effekter på patienter.

– För många som tillhör en minoritet kan just gemenskapen vara extra viktig. För de som upplever att de blir förminskade eller demoniserade kan det vara absolut avgörande för att orka.

Du har pratat om att fördela makt och lyfta ungas röster. Vad ser du mer är viktigt i din roll som läsambassadör?

– Förutom läsråden och att skapa plats för ungas röster handlar det om att påminna om och se till att ungas läsning finns med på agendan hos olika beslutsfattare. Speciellt när vuxenvärlden skär ner i budgetar som gäller ungas fritid och lärande utanför skoltid. Här tänker jag att det finns en angelägen roll att ta.

Agnes lyfter även allt det fantastiska arbete som hen ser att folkbiblioteken gör kring ungas delaktighet och läsning. Att det också kan vara en del i läsambassadörens roll att visa på vad som görs och sprida goda metoder.

– Det finns många delar i uppdraget men mitt fokus blir att lyfta ungas röster, att validera vad som redan görs av vuxna läsfrämjare och att hålla vuxna beslutsfattare ansvariga.

Har du några planer vad gäller samarbeten med folkbibliotek?

– Jag får väldigt många förfrågningar, en del av dem från bibliotek, och jag tackar ja när jag har möjlighet. Vissa frågor handlar om att träffa unga i olika former, via skolor till exempel. Andra frågor handlar om att få fler att arbeta för ungas rätt till läsande på olika sätt. Eller att berätta om olika metoder för att arbeta med livelitteratur och öka kunskapen om ungas psykiska hälsa. Jag prioriterar framför allt förfrågningar som kommer från mindre orter.

Har du någon bok eller en litterär upplevelse som har varit särskilt betydelsefull för dig i ditt liv?

– Jag tänker på två böcker som har varit väldigt viktiga läsupplevelser för mig. Den ena är Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. En berättelse som handlar om unga människor och om livets stora frågor. Den berör så mycket: filosofi och vår plats i världen och vår historia! Jag tycker att den är en fantastisk guide till den bredd och det djup på vilket vi måste möta unga människor och deras liv, förutsättningar, frågor, tankar och känslor.

– Sen vill jag lyfta en diktsamling som fick mig att fullständigt falla handlöst för poesi, som ju har varit mitt livs kärlek sen dess. Det är diktsamlingen Hold Your Own av poeten Kae Tempest. Det var min introduktion till scenpoesi. Det finns en dikt i den samlingen som heter The old dogs who fought so well och som handlar om vad litteratur gör med oss, och som är helt fantastisk!