Vägar till läslust: Reflektioner från en läsambassadör

Nioosha Shams, Sveriges läsambassadör, belyser vikten av ungdomsböcker och modersmål i litteraturens värld. Med erfarenheter som författare och lärare på skrivarskola lyfter hon utmaningarna kring ungdomsbokens erkännande och betydelsen av modersmål i skapandet av den egna identiteten. Shams initierade ett ungdomsråd för att stärka läsidentiteten bland flerspråkiga ungdomar. Genom rådets arbete syftar hon till att dessa ungdomar blir läsambassadörer som inspirerar andra.

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen en välbesökt inspirationsdag under namnet Vägar till läslust. Konferensen planerades utifrån en av biblioteksprojektet Sommarbokens grundidéer – att främja den kravlösa fritidsläsningen. Reflektioner från en läsambassadör är en av de föreläsningar som genomfördes under inspirationsdagen.

Reflektioner från en läsambassadör from VGR Kulturutveckling on Vimeo.

Sammanfattning

Nedan följer en kort sammanfattning av huvuddragen i föreläsningen.

Nioosha Shams är 26 år, författare och Sveriges yngsta läsambassadör. Under föreläsningen delar hon med sig av sin passion för litteraturens värld, och då speciellt ungdomsboken. Trots att hon är hälften så gammal som tidigare läsambassadörer ser hon sin ungdom som en styrka, eftersom uppdraget primärt riktar sig till barn och unga. Hennes bakgrund inom skrivande sträcker sig från att ha publicerat en ungdomsbok och en kommande diktsamling till att ha jobbat som lärare på skrivarskola i både Göteborg och Stockholm. 

Hon belyser utmaningen med att få ungdomsböcker att erkännas i större litterära sammanhang. För Nioosha ligger ett starkt fokus på ungdomarna, i motsats till yngre barn, eftersom hon tror att ungdomar inte är den omöjliga målgrupp som många framställer dem som. 

Jag har skrivit kulturdebatt på Aftonbladet, försökt få in ungdomsboken där, men det har varit väldigt, väldigt svårt. De få gånger jag fått skriva om ungdomsböcker har varit svep med julklappstips, till exempel. Det är väldigt sällan ungdomsboken får ta plats.

Ett annat viktigt område för henne är frågan om modersmål och flerspråkighet, speciellt när det kommer till att inkludera barn och ungdomar från den globala majoriteten. När hon konfronterades med skolprotester i Iran samtidigt som hon själv befann sig i Sverige med ett uppdrag som läsambassadör för ungdomar här kämpade hon med att hitta motivationen i sitt arbete. Hon fann styrka genom att reflektera över modersmålets betydelse i bildandet av en identitet. Nioosha Shams diskuterar vikten av modersmålsundervisning i Sverige och nämner att trots att barn har rätt till detta finns det krafter som vill avskaffa denna rättighet. Hon menar att det krävs dagligt arbete för att försvara rättigheter och för att stärka barnens identiteter och kulturer. 

Och vad är min plats i bokvärlden och biblioteksvärlden? Och hur ska jag kunna motivera mitt arbete med att få barn i Sverige att läsa mer böcker när barn i samma ålder i Iran inte kan gå i skolan för att de måste demonstrera för sina rättigheter?

Det kommer rapporter som menar att ungdomar läser mindre nu än tidigare. När Nioosha undersökte detta genom att besöka skolor, märkte hon dock att många ungdomar inte såg sig själva som läsare trots att de läste, särskilt på sina modersmål. Många av dessa ungdomar har föräldrar som kommit till Sverige som vuxna och som inte ser sig själva som del av den svenska läskulturen, trots att de kanske har en rik litterär bakgrund från sina hemländer. Denna självbild överförs ofta till barnen, som inte räknar sitt läsande på sitt modersmål som “riktigt läsande”. 

Men en annan fråga som jag ställde var om ni ser er själva som läsande personer. Läser ni? Och det var många som svarade: “Nej, jag läser bara i skolan. Jag läser när det är en skoluppgift och när jag måste läsa en bok för att jag ska skriva en bokrecension.” Och sedan frågade jag dem: ”Okej, men läser du på ditt modersmål?” “Ja, det gör jag.” “Men på modersmålsundervisningen då?” “Ja, och hemma och med mina föräldrar och så.” Och jag sa “okej, men då läser du ju utanför skolan också. Hur kan du inte vara en läsande person?” Och så ryckte de lite på axlarna.

För att adressera detta och stärka ungdomarnas läsidentitet skapade Nioosha ett ungdomsråd bestående av niondeklassare i Stockholm med andra modersmål än svenska. Rådets syfte är att arbeta med läsfrämjande initiativ. Medlemmarna valdes inte enbart utifrån akademisk prestation, utan även för att representera en blandning av röster. Nioosha betonar vikten av att inkludera ungdomar i demokratiska processer.

Om vi ser oss omkring i det här rummet så förstår vi väldigt snabbt att det inte är en representation av hur vårt land ser ut i dag, vilka som sitter här. Hur engagerade och kompetenta och brinnande ni än är som sitter här så kommer ni inte kunna inspirera alla ungdomar till att läsa, utan det handlar väldigt mycket om att möta någon som förstår och som vet hur det är att gå igenom samma saker som de har gått igenom.

Nioosha Shams beskriver hur hon och ungdomsrådet möts månatligen för att utforska poesi genom att läsa, lyssna och skriva tillsammans. Deras arbete har utvidgats till att inkludera projekt som att skapa en litteraturpodd, medverka på bibliotekskonferenser och hålla författarsamtal. Målet är att dessa ungdomar blir läsambassadörer, som i sin tur inspirerar andra ungdomar. Shams poängterar vikten av att ungdomar har förebilder som de kan identifiera sig med, och understryker att det råder en brist på mångfald och representation i kultursektorn, särskilt inom biblioteksbranschen. Hon uppmanar alla att verka för en mer inkluderande bransch och adressera detta problem, istället för att känna hjälplöshet. Slutligen betonas vikten av proaktiva åtgärder för att öka representationen, som att tänka igenom urvalsprocessen när man väljer ut ungdomar eller praktikanter.

Om deltagarna

Nioosha Shams är Sveriges läsambassadör och har också publicerat boken Om det regnar i Ahvaz.

Vägar till läslust  

Katarina Larson, Malin Carlsson och Therese Ytter från Förvaltningen för kulturutveckling VGR berättar mer om konferensen.  

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling en välbesökt inspirationsdag med titeln Vägar till läslust. Namnet på konferensen speglade vår avsikt som var att visa på det smörgåsbord av möjligheter som det arbetas med runt om i Sverige för att främja läsning och läslust på bibliotek. Inspirationskälla var biblioteksprojektet Sommarboken och en av dess grundpelare – den kravlösa fritidsläsningen.

Konferensen hade även som målsättning att ta avstamp i olika aspekter som visat sig påverka läsningen och på så sätt lyfta vikten av att möta upp och intressera sig för den miljö där den blivande läsaren befinner sig. Läsaren kan finnas i skolan, i en epa-traktor eller i en jakt på Sommarskuggan. Vi ville även synliggöra tankegångar och fungerande praktiska metoder som arbetats fram på bibliotek utifrån olika behov och situationer, exempelvis klasstillhörighet, språkkunskaper, fysiska avstånd eller olika funktionsvariationer.

Det var även viktigt att inspirera och uppmuntra publiken till att faktiskt pröva någon eller alla dessa vägar till läslust hemma, på sina egna bibliotek. Detta för att berika det lokala arbetet med böcker och läsning med målgruppen barn och ungdomar.

Detta resulterade i att konferensens program innehöll allt från bokgympa till tips på hur man får ungdomar delaktiga på biblioteket genom att låta dem bilda ett referensråd. Detta visar på vikten av att låta läslusten och inte läskraven styra!

Alla föreläsningar från konferensen finns samlade här.