Lär känna forskarna – del tre
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
Forskning om folkbiblioteken och deras verksamhet kan se ut på många olika sätt – och den kan också ske inom många olika ämnen. Biblioteks- och informationsvetenskap är ett av dessa ämnen, och det finns på ett antal lärosäten i Sverige. I den här artikeln får du lite grann lära känna några av de som forskar i ämnet – fler forskare finns presenterade i liknande artiklar.
Vad forskar du om just nu? Varför har du valt att forska om just det? Hur kan detta vara intressant för landets folkbibliotek och deras medarbetare? Det är frågor som Digiteket har ställt till forskare inom ämnet i Sverige och bett dem att kortfattat och skriftligen svara på.
I den här artikeln svarar följande personer på frågorna:
Claes Dahlqvist, Linnéuniversitetet
Lisa Engström, Lunds universitet
Katarina Hagberg, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Fredrik Hanell, Linnéuniversitetet
Erik Joelsson, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Linnéa Lindsköld, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Anna Lundh, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Nikolina Nordin, Södertörns högskola och Uppsala universitet
Pamela Schultz Nybacka, Södertörns högskola
Birgitta Wallin, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Claes Dahlqvist
Din titel: Universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag har precis börjat studera bibliotekariers och studenters arbete med och upplevelser av användningen av generativa AI-verktyg för informationssökning i lärandeprocesser. Specifikt utforskas kritiska AI-litteraciteter och de känslor studenter erfar i lärandet.
Varför tycker du att den är intressant/viktig? Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Vi alla behöver förstå hur generativ AI fungerar och förhålla oss kritiskt till verktygen och dess användning. Frågor som rör etik, makt, social rättvisa, personlig integritet och klimat behöver adresseras och förstås för ansvarsfull användning. Inte bara inom utbildning och lärande, utan i alla typer av sammanhang och det berör biblioteksanvändare i alla åldrar.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Som relativt nydisputerad har jag inte hunnit med så mycket mer än min avhandling: Dahlqvist, C. (2024). The emotional learning journey: cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions of Swedish primary teacher students. Den har tydlig praktisk bäring och jag tänker att bibliotekspersonal som arbetar med MIK och människors lärande i någon form kan få ut något av den. I alla fall valda delar. Vi alla som jobbat med biblioteksanvändare kan säkert intyga hur känslostyrda informationssökningsprocesser är och avhandlingen ger svar på vilka typer av känslor som kan upplevas i dem.
Något mer lästips?
Just nu läser jag in mig på Källkritik av Olof Sundin. Vikten av ett kritiskt förhållningssätt till källor och informationsinfrastrukturer, inte minst generativ AI, presenteras på ett läsvärt och lättillgängligt vis. En angelägen bok för alla bibliotekarier på alla typer av bibliotek.
Läs mer om Claes forskning vid lärosätet.
Lisa Engström
Din titel: Docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet
Vilken forskning bedriver du just nu?
Mitt forskningsintresse är brett. Tillsammans med kollegor arbetar jag i ett projekt där vi undersöker konsekvenserna av att medie- och informationskunnighet ses som ett individuellt ansvar. Denna utveckling har förstärkts av en ökad kris- och krigsberedskap, samt av algoritmer och AI-verktyg som underblåser konflikter. Framförallt är vi intresserade av hur personer, som saknar de kompetenser eller verktyg som krävs för att fullt ut delta i det digitala informationssamhället, påverkas av och upplever utvecklingen. Ett annat område som intresserar mig är miljökommunikation och jag medverkar i forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication. Här undersöker jag hur datafieringen och digitaliseringen, inte minst i form av UV-indexet, påverkar vår förståelse av solen och vårt beteende i solljus. Dessutom utvecklar jag, tillsammans med kollegor, material kring hur bibliotek kan arbeta med miljöfrågor och det kommer att publiceras på Digiteket.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Frågor om beredskap präglar samhället idag och biblioteken tar plats i beredskapspolitiken. Jag menar att diskussionen ibland saknar en kritisk analys. Hur påverkas informationsfriheten om nationell säkerhet prioriteras? Det är också tydligt att beredskapspolitik ofta utgår från normfungerande personer som görs ansvariga för sin egen och nationens säkerhet. Det är viktigt att analysera de antaganden och föreställningar som detta bygger på och synliggöra dem som exkluderas.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Tillsammans med kollegor, MTM och Biblioteken i Malmö driver jag projektet ”Kris- och krigsberedskap för alla? Bibliotek som arenor för samtalscirklar om beredskap”. Vi utvecklar bland annat en metod för att arbeta med beredskapsfrågor med personer med intellektuell funktionsnedsättning på bibliotek.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Engström, L., Carlsson, H. & Hanell, F. (2024). Drag story hour at public libraries: the reading child and the construction of fear and othering in Swedish cultural policy debate. Journal of Documentation, 80(7), s. 226–245.
Något mer lästips?
Linda Stjernholms forskning belyser vikten av en beredskapspolitik som innefattar alla.
Stjernholm, L. (2024). Inclusive preparedness: Intellectual disability and disaster risk reduction. Licentiatavhandling, Certec – Rehabiliteringsteknik och Design. Lunds universitet/Lunds Tekniska Högskola.
Mer om Lisas forskning vid lärosätet.
Katarina Hagberg
Din titel: Doktorand vid Bibliotekshögskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag är del av forskarskolan ReSource, Läsningen och källkritikens omvandling i digitala kulturer, som finansieras av Vetenskapsrådet. I mitt projekt undersöker jag hur ungdomar med dyslexi beskriver sin skolrelaterade läsning. Utöver ungdomars egna beskrivningar utforskar jag också samhällsdebatten om barns och ungdomars läsning där slagord som ”läskris”, ”riktiga böcker” och ”från skärm till pärm” förekommer flitigt och diskuteras av politiker, yrkesverksamma inom skola och andra aktörer intresserade av barns och ungas läsning. I denna debatt fokuserar jag särskilt på lyssningsläsning och hur den förstås, diskuteras och framställs.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Den här forskningen är viktig av flera anledningar. Tillgänglig läsning, vilket innebär att kunna tillgodogöra sig text och information på olika sätt, är en mänsklig rättighet och högst relevant för yrkesverksamma inom både biblioteks- och skolväsendet. Många människor lever med någon form av läsnedsättning och det påverkar fler delar av livet än läsning av tryckt text, till exempel arbetsminne och koncentrationsförmåga men också självbild.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Mycket av den forskning som finns kring dyslexi fokuserar på tekniska verktyg. När det gäller forskning om barns läsning och funktionshinder ligger ofta fokus på de vuxnas perspektiv genom att föräldrar, bibliotekarier och pedagoger tillfrågas i stället för att det är barnen själva som får komma till tals.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
The reading practices of people with neuropsychiatric disabilities: a review of library and information science literature och Tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning – en kunskapsöversikt.
Mer om Katarinas forskning vid lärosätet.
Fredrik Hanell
Din titel: Universitetslektor och docent i biblioteks- och informationsvetenskap.
Vilken forskning bedriver du just nu?
I min forskning fokuserar jag främst på folkbibliotekens roll som aktörer i ett demokratiskt samhälle och hur bibliotekens demokratifrämjande uppdrag kan förstås, både i teori och praktik. På detta tema har jag tillsammans med flera kollegor undersökt och analyserat förekomsten av politisk påverkan vid folkbibliotek, hur biblioteksanställda förhåller sig till och hanterar olika typer av professionella dilemman och hur vi kan förstå ytterhögerns hot och hat som riktas mot bibliotek (och andra kulturinstitutioner) via digitala kanaler.
Jag har också beforskat sjukhusbibliotek sedan flera år, och mer nyligen har jag börjat intressera mig för skolbibliotekspolitik. Medie- och informationskunnighet och digitalisering är också forskningsområden som jag gärna återkommer till.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Jag är fascinerad av biblioteket – som idé, institution och samhällsföreteelse. Folkbibliotekets demokratiska funktion tycker jag är särskilt intressant och viktig att studera i en tid då den liberala demokratin i ökande grad ifrågasätts och utmanas. Digitaliseringens betydelse i sammanhanget är också något som behöver förstås bättre.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Forskning som rör folkbibliotekens demokratifrämjande funktion och de möjligheter och utmaningar som bibliotekarier möter i dagens samhälle tror jag intresserar och engagerar många inom bibliotekssektorn.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Hanell, F., Carlsson, H., Engström, L. & Hansson, J. (2024). Canaries of Democracy: The Role of Public Libraries in Times of Political Turmoil. Public Library Quarterly, 44(2), s. 198–222.
Något mer lästips?
En bok som hjälper oss att förstå demokratins utmaningar och möjligheter idag är Chantal Mouffes Agonistik: texter om att tänka världen politiskt.
Mer om Fredriks forskning hos lärosätet.
Ben Hogan
Din titel: Doktorand inom biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur transpersoner och ickebinära personer navigerar visuell generativ AI. Forskning visar att en stor utmaning för samhället är att AI-modeller replikerar och förstärker samhälleliga fördomar, och i takt med att användningen av generativ AI ökar blir sätten som dessa tekniker influerar världen allt större. Detta påverkar ofta marginaliserade grupper negativt vars representationer förvrängs, blir stereotyper, osynliggörs eller helt enkelt modereras bort från resultat.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Min studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur interaktionen mellan människor och generativa AI-system kan förstås som ett samskapande av världen.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag tror att folkbiblioteken kan ha nytta av denna forskning då den kan bidra till en större förståelse för vilken typ av kunskap som reproduceras med hjälp av AI. I takt med att generativ AI får en allt större plats i vår digitala infrastruktur så blir det allt viktigare att personer lär sig att kritiskt navigera i dessa nya teknologier.
Tipsa gärna om något som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
För mer läsning om visuell generativ AI och dess representationer så rekommenderar jag Intersectional analysis of visual generative AI: the case of stable diffusion av Jääskeläinen, et al. Jag tycker texten är intressant då den tydligt visar stereotyperna som förstärks genom den data som AI-systemen tränas på och som synliggörs genom dess output.
Mer om Bens forskning vid lärosätet.
Erik Joelsson
Din titel: Universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Tillsammans med min kollega Jenny Lindberg forskar jag om uppsökande biblioteksarbete för äldre.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Gruppen 80+ kommer att få större teknisk vana när det gäller att ta del av läsning och litteratur, vilket kan innebära att digitala format vinner terräng. Samtidigt präglas tjänsten Boken kommer ofta av en slags ”långsamhet” med en stark social komponent, där biblioteksmedarbetare gör hembesök hos användaren, kanske över en kopp kaffe. Vad händer när verksamheter rationaliseras, minskar på hembesöken och standardiserar litteraturutbudet medan digitala lösningar pockar på uppmärksamheten? Det tycker jag är en intressant fråga. För att tala med sociologen Hartmut Rosa, så kan vi se en motsättning mellan samhällets acceleration och det mänskliga behovet av att finna mening i tillvaron.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
En ökad förståelse för den uppsökande biblioteksverksamhetens villkor och behov, ur såväl ett verksamhets- som användarperspektiv.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Ett fenomen i rörelse: En undersökning om uppsökande biblioteksverksamhet i kommunerna i Västra Götaland. Författad tillsammans med Sirpa Bark och Emma Berge Kleber.
Något mer lästips?
Jag skulle rekommendera att läsa något om ämnet bildning. Att vara (allmän)bildad är en värdefull egenskap i alla sammanhang, men särskilt viktigt för bibliotekarier. En titel att nämna i sammanhanget är Till bildningens försvar av idéhistorikern Sverker Sörlin.
Mer om Eriks forskning vid lärosätet.
Linnéa Lindsköld
Din titel: Docent i biblioteks- och informationsvetenskap och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning, Bibliotekshögskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag arbetar i projektet ”Lilla livets läsning”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, tillsammans med Åse Hedemark och Anna Lundh. Det är en historisk studie där vi analyserar råd och instruktioner under hundra år för hur läsning i hemmet mellan vuxna och barn skulle gå till.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
För att det handlar om styrning. Styrning av litteratur, läsning och kultur formar ideal och ”sanningar” som forskningen behöver granska.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning ger folkbibliotekarier en historisk överblick av vilken funktion läsning har i samhället. I den historien har inte minst bibliotekarierna en viktig roll.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Den frivilliga läsaren: läsningens politik i Sverige efter 1945 av Åse Hedemark och undertecknad (2025).
Något mer lästips?
Om läsning som vapen i kulturkriget: Kristin Johanssons avhandling Förädling och förgiftning: Läsning som medborgarfostran hos Svenska riksförbundet för sedlig kultur 1909–1930 och om läsning för läsandets skull: Roland Barthes Textasen: Om textens njutningar (2015).
Mer om Linnéas forskning vid lärosätet.
Anna Lundh
Din titel: Universitetslektor och docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Min forskning har två sammanflätade spår: ett som gäller läsandets och läsfrämjandets historia i Sverige, och ett som gäller tillgänglig läsning. Jag koordinerar också en forskarskola, ReSource, med tolv doktorander som alla skriver avhandlingar om källkritik, läsning och/eller vetenskaplig publicering.
Varför tycker du att den är intressant/viktig? Och vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
När det gäller den läsforskning jag ägnar mig åt är jag särskilt intresserad av varför vi pratar om läsning som vi gör, och vad det innebär för de faktiska läsarna. Det tänker jag är viktiga frågor för folkbiblioteken.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Den här artikeln om vad lyssningsläsningskompetens kan innebära: Developing expertise and managing inaccessibility: a study of reading by listening practices among students with blindness or vision impairment. Inom det närmaste året kommer jag förhoppningsvis publicera mer på det här temat, så håll gärna utkik på min forskarprofil.
Något mer lästips?
För den som är intresserad av läsfrämjandets politiska historia i Sverige vill jag rekommendera Åse Hedemarks och Linnéa Lindskölds Den frivilliga läsaren: Läsningens politik i Sverige efter 1945. Den som är intresserad av läsfrämjande arbete för de allra minsta bör läsa Röra vid böcker: Diskursiva och materiella arrangemang kring bebisars boksamvaro av Sara Andersson.
Mer om Annas forskning vid lärosätet.
Nikolina Nordin
Din titel: Doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag skriver min avhandling om unga personers relationer till digital läskultur. Det kan handla om hur intresse för läsning tar sig uttryck på sociala medier, som BookTok, eller hur möjligheter att organisera sin läsning genom digitala plattformar, som Goodreads, formar relationen till läsning.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
För många som har vuxit upp med sociala medier och digitala plattformar, är det inte konstigt att detta också påverkar ens relation till läsning och litteratur. Men vi vet inte tillräckligt om hur dessa relationer ser ut, dels för att fenomen som BookTok har funnits mindre än ett decennium, dels för att unga personers perspektiv sällan inkluderas i forskning. Jag tycker det är viktigt att belysa dessa synvinklar, eftersom de då kan vara med och forma samtida diskussioner, föreställningar, problem och lösningar kring läsningens och litteraturens roll för unga människor.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Jag hoppas att min forskning kan bidra med nyanserade perspektiv på exempelvis varför unga vänder sig till sociala medier och digitala plattformar för boktips, men även när dessa källor kan vara otillräckliga.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag och Pamela Schultz Nybacka (som är huvudförfattare), har tillsammans på uppdrag av Kulturrådet skrivit forskningsöversikten Att främja läsning för unga: vad säger forskning om läsfrämjande för och med unga i områden med socioekonomiska utmaningar?
Något mer lästips?
De kanadensiska läsforskarna Danielle Fuller och DeNel Rehberg Sedo har skrivit Reading bestsellers: recommendation culture and the multimodal reader. Cambridge: Cambridge University Press ISBN: 9781108812931.. Deras sätt att levandegöra sin forskning är spännande, och gör det relevant för fler än bara akademiker, till exempel skapar de tre fiktiva karaktärer utifrån sin forskningsdata. De gör också en gruppchatt på Instagram för unga vuxna läsare, som en typ av fokusgrupp, vilket jag tycker speglar en medvetenhet om hur man engagerar en ung målgrupp i forskning.
Mer om Nikolinas forskning vid lärosäten.
Pamela Schultz Nybacka
Din titel: Docent i biblioteks- och informationsvetenskap, universitetslektor, fil.dr i företagsekonomi, fil.mag. och fil.kand. i företagsekonomi och fil.kand. i litteraturvetenskap.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Just nu slutför jag forskning om den svenska bokbranschens transformation i samband med sociala medier och framväxten av ljudboken. Fokus i boken Storyselling ligger på åren 2015–2019 och framväxten av vad jag kallar ”dramaturgiskt kapital” och nya logiker som styr hur bokbranschens aktörer agerar. Ytterst handlar det om tendensen att den kommersiella modellen tycks ha blivit för stark för sitt eget bästa.
Varför tycker du att den är intressant/viktig?
Bibliotekarier behöver hålla sig à jour med hur det ser ut i den övriga bokvärlden: på förlagen och i bokhandeln. Alla aktörer kompletterar varandra på olika sätt och är viktiga för att litteraturens ekosystem ska kunna fungera. När villkoren förändras är det viktigt att vara vaksam på utvecklingen. Det som sker just nu får konsekvenser för biblioteken på ett eller annat sätt.
Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Min forskning handlar om olika slags bibliotekstyper – folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, arbetsplatsbibliotek och till och med Digiteket självt (tillsammans med Arwid Lund). Varje studie bidrar med poänger om bildning med hjälp av relationer. Det som förenar studierna är att de tar upp hur biblioteksväsendet kan utvecklas och stärkas på ett mer helhetsinriktat sätt.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag vill tipsa om två rapportböcker som mynnat ur mina fruktbara samarbeten med Region Uppsala respektive Region Stockholm. Den ena är Samhälle och litteratur på regional nivå, som handlar om litteraturen som konstform på biblioteken och om bildning som relationer. Bland annat skriver jag om mentorskap som en gynnsam modell. Boken är lite av en hörnsten i min forskning (och inte lika svårläst som titeln antyder). Den andra rapportboken var den som lockade in mig på biblioteksforskning. Numera kallar jag den Projekt Kompetensen. Här skriver jag om betydelsen av bibliotekariens omdöme och klokskap i en roll som är motstridig (vilket sedan Eva Schwarz och Stina Bäckström på Södertörns högskola också uppmärksammade i sina antologier).
När skolbiblioteksfrågan också är uppe på agendan så vill jag puffa för Värdet av skolbiblioteket för utbildning och bildning, eftersom den också bygger på skolforskning om vad som gör vissa skolor framgångsrika och varför andra skolor inte blir det. Helt central kunskap för bibliotekarier.
De empiriska kapitlen i min avhandling Bookonomy innehåller en massa roliga saker om vuxnas fritidsläsning och hur de blev läsare. Metoden jag använder – läsarnas egna teckningar av sitt läsande – är en metod jag rekommenderar till bibliotekarier. Den ger så många insikter och är dessutom rolig!
Något mer lästips?
Alla som sysslar med kunskap både i praktiken och i teorin borde ställa sig frågan om huruvida synen på kunskap är särskilt rättvisande, och särskilt för tiden vi lever i nu. I Minna Salamis bok Andra sidan berget betraktas vår samlade kunskap som ett stort berg, som ännu bara har utforskats på den ena sidan. Det finns mer kunskap att hämta och njuta av om vi också betraktar konst, musik, poesi, naturen och skönhet som källor till kunskap. Minna Salami kallar detta ”sensuös kunskap”.
Mer om Pamelas forskning vid lärosätet.
Birgitta Wallin
Din titel: Universitetslektor, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
Vilken forskning bedriver du just nu?
Jag forskar om bibliotekens roll i det demokratiska samhället och ingår i ett pilotprojekt som heter ”Demokrati i rörelse” med Lindholmen Science park, Länsmuseet och skolbibliotek i Jönköpings län samt folkbibliotek i Västerbotten. Mitt stora forskningsfokus ligger annars på den digitala bokmarknaden och folkbibliotekens arbete med digitala samlingar.
Varför tycker du att den är intressant/viktig? Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?
Det finns fortsatt en osäkerhet kring utlån av digitala böcker på folkbibliotek vad gäller avtal med leverantörer, kostnader per utlån i relation till en för liten mediebudget. Bibliotekens arbete kring demokrati är fortsatt en av de viktigaste frågorna att arbeta med på grund av de snabba förändringarna i vår omvärld.
Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Wallin, Birgitta, Takala, Anna-Stina & Gunnarsson Lorentzen, David (2025). För vem är biblioteken viktiga? I Björn Rönnerstrand, Anders Carlander, Patrik Öhberg & Annika Bergström (red.), I rörelse. SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Mer om Birgittas forskning vid lärosätet.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Bilderna är licensierade i enlighet med vad som anges i under respektive bild.
