AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Bildkunnighet och beredskap: En forskningsöversikt

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem.

I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan.

Om forskningsöversikten

Bild har på kort tid tagit allt större utrymme i mediebevakningen och i och med AI-utvecklingen blir det allt svårare att verifiera bilders äkthet. I tider av hybridkrigföring är detta ett allvarligt hot mot vår demokrati.

Rapporten Bildkunnighet och beredskap är framtagen av Bildkonst Sverige och innehåller en forskningsöversikt om bildkunnighet och desinformation. Rapporten innehåller utöver forskningsöversikten en kartläggning av existerande strukturer för utveckling av bildkunnighet i Sverige samt rekommendationer för förmågehöjning inom ämnet. I denna artikel återpubliceras bara forskningsöversikten, men läs gärna rapporten i sin helhet!

Rapporten är beställd av Myndigheten för psykologiskt försvar och skriven av Isabell Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Magdalena Malm och Hedvig Ördén.

Förord till rapporten

Desinformation utpekades som ett av de största hoten i världen av Världsekonomiskt Forum (WEF) i Davos 2025. Samtidigt pågår ett stort skifte vad gäller information och desinformation. Utan att vi riktigt lagt märke till det har bilder kommit att dominera våra medieflöden och därmed blivit ett viktigt verktyg för spridning av desinformation. Med utvecklingen av generativ artificiell intelligens (AI) kommer nya möjligheter att skapa mycket realistiska bilder och videomaterial, och frågan om visuell desinformation har blivit akut. I en svensk kontext visar detta sig i den senaste tidens händelser där tv-bolag av misstag publicerat AI-genererat innehåll. Trots den oroande utvecklingen ligger fokus i debatten idag på den tekniska utvecklingen snarare än på den kunskap som människor behöver för att hantera bildflödet. För att möta utvecklingen diskuteras lagstiftning och begränsning av digitala plattformar i skolan, medan åtgärder för ökad bildkunnighet lyser med sin frånvaro.

Visuellt material är effektivt i kommunikation eftersom vi konsumerar bilder snabbare än text och minns bilder bättre än det vi läst. Bilder fyller flera funktioner. Exempelvis har nyhetsbilder länge betraktats som en verifiering av händelser. Men bilder och videomaterial associeras också med nöje, underhållning och kultur. Därför når kommunikation i form av memes eller genom humor oss när vi är mindre uppmärksamma och därmed sårbara.

Bilder har alltid varit ett medel för att illustrera berättelser och förmedla känslor. Nationer har i propaganda utvecklat en estetik som stärker deras budskap och förhärligar ledare, och aktörer såsom Islamiska staten använde redan för tio år sedan dataspel för att rekrytera nya medlemmar. I vår tids sociala medieflöden är bild och rörlig bild bärande element i desinformation.

I Sverige har källkritik länge varit ett viktigt fokus. På senare år har vi dock sett hur ensidig betoning av källkritik också kan leda till misstro mot information. Ironiskt nog är denna upplevelse av uppgivenhet, känslan att man inte kan tro på något, ett av de primära målen för desinformation från utländska aktörer. Av denna anledning har diskussionen om källkritik styrts om till ett större fokus på källtillit, men ofta betonas varken bilden som källa till desinformation eller den praktiska kunskapens betydelse. Aktiv kunskap i att uttrycka sig i bild bidrar till analysförmåga, agens och motståndskraft. För att uppnå denna kunskap krävs både träning i teoretisk analys och aktivt övande.

Inom bildkonsten och filmen ryms både teoretisk kunskap om bildanalys och praktisk kunskap i att uttrycka sig i bild. Analys av bilder, vinklar, ursprung och skillnaden mellan dokumentära och iscensatta bilder har länge varit centrala frågor för konstnärer i pedagogisk och konstnärlig forskning. Detta fångas i begreppet gestaltning som beskriver hur en idé eller ett koncept uttrycks i till exempel bild eller film. Inom konsten finns således en djup kunskap om hur bilders komposition, färgval, utsnitt, klippning och redigering kan användas för att skapa olika budskap och aktivera olika känslor. I bildundervisningen övas denna förmåga att gestalta, vilket utgör en central kunskap i dagens samhälle: att själv kunna uttrycka sig i bild höjer analysförmågan och skapar agens, och kunskap om att uttrycka sig i bild ger möjlighet att vara med i det visuella samtalet. Bildkunnighet och beredskap

Det nya digitala landskapet där bild dominerar utmanar oss som demokratiska medborgare. Frågan är svår att lösa endast med lagstiftning och kräver därför mer och fördjupad kunskap. Denna studie visar att kunskap finns inom bildpedagogik och hos bildkonstens och filmens organisationer. Med ökade resurser och samordning går det att skala upp arbetet och rusta Sveriges medborgare för att kunna hantera visuell desinformation.

Den här studien sammanför forskning om otillbörlig informationspåverkan och visuell desinformation, samt kopplar dessa till forskning inom bildpedagogik och konst. Vår förhoppning är att materialet som presenteras kan utgöra ett användbart underlag för att stärka Sveriges motståndskraft mot visuell desinformation, öka medborgarnas bildkunnighet och på så sätt bidra till ett mer robust psykologiskt försvar. Magdalena Malm Generalsekreterare Bildkonst Sverige

Bildkonst Sverige är en ideell branschorganisation för arrangörer inom bildkonstområdet. Den omfattar allt från större konstinstitutioner, kommersiella gallerier, till konsthallar, fria konstaktörer och självorganiserade verksamheter i hela landet.

Digiteket har i denna återpublicering med tillstånd av upphovspersonerna bildsatt och skrivit bildtexter samt bytt form för notapparaten för att underlätta digital läsning.

Översikten tar avstamp i aktuell forskning kring desinformation och otillbörlig påverkan i en digital miljö och behandlar i mindre grad den omfattande forskning som existerar om propaganda. I andra delen introduceras visuell litteracitet som en potentiell väg framåt för att höja motståndskraften mot visuell desinformation på samhällsnivå. Här presenteras forskning kring olika centrala dimensioner av visuell litteracitet. I tredje delen beskrivs kunskapshöjande åtgärder och pedagogiska metoder för ökade förmågor i källkritik, tolkning av bild- och videomaterial såväl som självständig produktion av visuellt material. Kapitlet avslutas med en sammanfattning med fokus på identifierade kunskapsluckor och nödvändig framtida forskning.

Informationspåverkan, demokrati och medborgare

Fotorealistisk skrattande man med stråhatt, vita solglasögon och grönmönstrad skjorta mot klarblå bakgrund. — AI-verktygen kan idag skapa bilder som är i princip omöjliga att särskilja från verkligheten med blotta ögat. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Informationspåverkan kan betraktas som ett problem nära sammankopplat med utvecklingar i medie- och informationsmiljön. Under stora delar av 1900-talet fungerade de etablerade medierna som den offentliga sfärens ”grindvakter”.¹ Etablerade medieaktörer hade stor makt att sätta agendan för den offentliga diskussionen genom sin nyhetsförmedling. Under de senaste decennierna har emellertid medielandskapet genomgått stora förändringar. Den offentliga sfärens grindvakter har fått konkurrens av sociala medier² Plattformarna ger större möjligheter till direktkommunikation för både politiker och medborgare, men introducerar också en ny teknologisk arkitektur där viss information, och budskap från enskilda aktörer, kan få stor spridning. Samtidigt blir avsändaren och den underliggande teknologin svårare att granska för användare. Graden av icke-autentisk kommunikation i form av botnätverk ökar och utvecklingen inom GenAI skapar möjligheter att producera text, verklighetstrogna bilder och videomaterial snabbt och till en låg kostnad.

Tillgång till stora mängder användardata gör det också lättare att rikta och anpassa budskap till olika målgrupper. Ett samhälles demokratiska motståndskraft i förhållande till informationspåverkan är delvis kopplad till medborgarnas nyhetskonsumtion.³ En studie från SOM-institutet visar ett tydligt samband mellan nyhetskonsumtion, politisk kunskap och samhällsengagemang.⁴ Regelbunden nyhetskonsumtion skapar en ökad förståelse för politiken och bidrar till en känsla av att den går att påverka. Relationen mellan nyhetskonsumtion och politiskt intresse är särskilt stark hos yngre medborgare.⁵ Idag visar dock globala studier att konsumtionsmönster förändras i takt med medielandskapet.⁶ Särskilt för yngre medborgare (18–24 år) har sociala medier blivit en allt viktigare nyhetskälla.⁷ Samtidigt uppvisar denna åldersgrupp den lägsta konsumtionen av nyhetssidor och nyhetsappar.⁸ Dessa förändrade konsumtionsmönster kan göra det svårare för etablerade nyhetsmedier att nå yngre målgrupper. Själva formatet för de nyheter som konsumeras håller också på att förändras. Yngre användare är mer inriktade på videomaterial än textmaterial.⁹ Den videobaserade appen TikTok är populär, med en majoritet av användare under 30 år.¹⁰

Animerad figur med gröna dreadlocks, lysande turkosa ögon och svart spetsig krage, med play-symbol över bilden. — Stillbild från den AI-genererade rapparen FNMekas TikTok. FNMeka har närmare 10 miljoner följare, och hans mest sedda video har 223 miljoner visningar – ett tecken på hur AI-skapade figurer kan nå massiv spridning på videobaserade plattformar. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Konsumtion av politiska nyheter via sociala medier tycks dock inte bidra till ny kunskap om politik på samma sätt som traditionell nyhetskonsumtion.¹¹ En orsak kan vara att sociala medier präglas av en särskild logik för innehållsproduktion som påverkar hur material presenteras och konsumeras.¹² Till skillnad från nyhetssidor och appar struktureras innehållet på sociala medier av algoritmer, utvecklade för att maximera kommersiella intressen.¹³ Denna teknologiska arkitektur belönar via känslomässigt präglad information som fångar användarens uppmärksamhet.¹⁴ Det nya medielandskapet ställer också nya krav på medborgarnas förmåga att kunna identifiera tvivelaktig information. Spridningen av desinformation – felaktig information som sprids med syfte att vilseleda – har tilltagit under det senaste decenniet.¹⁵ Påverkansaktörer kan ha både politiska¹⁶ och ekonomiska¹⁷ drivkrafter. Globala studier visar en hög grad av oro (58 procent) bland tillfrågade i fråga om tilltro till den egna förmågan att kunna skilja äkta nyhetsmaterial från desinformation.¹⁸ Den videobaserade plattformen TikTok utgör den största källan till oro.¹⁹ Även om tillfrågade i Västeuropa uppvisar en större tilltro än det globala genomsnittet²⁰,pekar studier på skillnader i faktisk förmåga mellan olika samhällsgrupper.²¹ Den situation som medborgare ställs inför idag kan betraktas som en växande demokratisk utmaning. På det globala planet finns en tendens till demokratisk tillbakagång, nära kopplad till spridningen av desinformation.²² Den största utmaningen för liberala demokratier är en ökad spridning av desinformation från politiska eliter och regeringsföreträdare.²³ Denna globala tendens understryker ytterligare vikten av kunniga, aktiva och välinformerade medborgare för stärkt demokratisk motståndskraft.²⁴

Informationspåverkan som ett säkerhetspolitiskt problem

Informationspåverkan från främmande makt kan ses som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem, och en utmaning som får ökad aktualitet i en tid av tilltagande geopolitisk rivalitet och säkerhetspolitiska spänningar. Informationspåverkan utgör idag en komponent i en bredare hybridstrategi där statliga eller icke-statliga hotaktörer använder manipulativa tekniker för att öka splittringen inom ett land.²⁵ Fokus ligger på att kartlägga sårbarheter i befolkningen, för att sedan exploatera dessa för sin egen strategiska vinning. Aktörer kan använda riktade budskap för att underblåsa motsättningar mellan grupper och öka konfliktnivån i samhället; det kan exempelvis handla om att förstärka politiska, ideologiska, ekonomiska eller sociala motsättningar.²⁶

Skärmdump av X-inlägg från Elon Musk med texten "AfD is the only hope for Germany", flankerad av två tyska flaggor. — Skärmdump från X där Elon Musk uttalar stöd för det tyska partiet AfD. Detta kan ses som ett exempel på en aktör som använder algoritmiska verktyg på en plattform de själva äger för att förstärka polariserande politiska narrativ över nationsgränser.

Sådana motsättningar kan bidra till minskad tillit mellan medborgare och påverka allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner. I förlängningen kan denna form av påverkan också underminera möjligheten till en meningsfull pluralistisk offentlig dialog.²⁷ Således är informationspåverkan ett säkerhetspolitiskt verktyg som riktar sig mot de grundläggande principer som den liberala demokratiska ordningen vilar på.²⁸ I en kriskontext utgör vidare otillbörlig informationspåverkan ett särskilt problem. En krissituation, med en hög grad av osäkerhet, är en tacksam grogrund för spridning av felaktig information och rykten.²⁹ Ofta finns mindre tillförlitlig information att tillgå samtidigt som medborgarna upplever ett ökat informationsbehov.³⁰ Osäkerheten skapar i sin tur förutsättningar för aktörer som vill utnyttja det informationsvakuum som uppstår för att utöva påverkan.

Skärmdump av Google-sökning på "how to get in touch with the illuminati" med en blå varningstriangel och texten "It looks like there aren't many great results for this search". — Skärmdump från Google med en varningsbanner som tidigare visades vid sökningar där sökresultaten kunde vara otillförlitliga. Ett försök att komma till rätta med ”data voids” som ofta uppstår efter omvälvande händelser – en funktion som Google numera har tagit bort.

Forskning inom kriskommunikation visar på vikten av kommunikation från trovärdiga aktörer i kris.³¹ I ljuset av detta blir det uppenbart att otillbörlig informationspåverkan, om den framgångsrikt lyckas undergräva tilliten till information och demokratiska aktörer, också minskar förutsättningarna för exempelvis myndighetsaktörer att agera i kris.³² Otillbörlig informationspåverkan i krig är ett välkänt fenomen inom propagandaforskning.³³ Ytterst vilar ett effektivt försvar i krigstid på medborgarnas försvarsvilja. Samtidigt har aktörer ett intresse av att sprida budskap som underminerar motpartens motståndskraft. Detta innebär att krig tenderar att åtföljas av ett parallellt informationskrig.

Så kallad ”psykologisk krigföring” riktas både mot befolkningen som helhet och trupper vid fronten³⁴ och ett strategiskt nyckelmål för statligt sponsrad propaganda är att sprida cynism och en känsla av uppgivenhet.³⁵ Studier visar att de nordiska länderna har jämförelsevis hög försvarsvilja.³⁶ I en svensk kontext har detta delvis förklarats med nivån av tillit hos befolkningen.³⁷ Både tillit mellan individer och tillit till politiska aktörer har visat sig vara viktiga komponenter i försvarsvilja.³⁸

Lego-animerad figur av Donald Trump som hoppar på en säng omgiven av Irans flagga, amerikanska flaggan, hamburgare och en TV med texten "NEWS IRAN TENSIONS!". — Stillbild från en iransk AI-genererad propagandafilm som använder Lego-bildspråket för att förlöjliga Donald Trump. Ett exempel på hur statliga aktörer anpassar propaganda till populärkulturella uttryck för att sprida budskap på sociala medier. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Detta innebär att den informationspåverkan som i fredstid syftar till att underminera tilliten till demokratiska institutioner även riskerar att ha implikationer för befolkningens motståndskraft i krig. Medborgare är emellertid inte bara utsatta för informationspåverkan. Det nya medielandskapet erbjuder också nya möjligheter för medborgare att aktivt bemöta påverkansförsök. Kearns³⁹ beskriver hur medborgare kan agera som ”fotsoldater” i hybridkrig som bedrivs på sociala medier. Studier av informationsspridningen efter Rysslands nedskjutning av passagerarplanet MH17 i Ukraina visar exempelvis hur statliga aktörer spelade en marginell roll i spridningen av budskap.⁴⁰

Twitter-inlägg från kontot "Bonanza Media" med en bild på ett stridsflygplan mot en ljusblå himmel med kondensstrimma, och en länkad artikel med rubriken "MH17 trial: Fighter jet witnesses out of the picture". — Exempel på pro-rysk desinformation på Twitter (nuvarande X) kring Rysslands nedskjutning av passagerarplanet MH17.

I stället var medborgare aktiva, både i spridningen av desinformation och i att korrigera felaktig information.⁴¹ Forskning med fokus på sociala medier under terrorattacker visar liknande resultat. Exempelvis är användare engagerade i att posta och amplifiera underhållningsmaterial för att leda bort fokus från bilder av traumatiserade individer.⁴² Detta understryker hur aktiva samhällsmedborgare, med rätt kunskap och förmåga att använda kommunikativa verktyg, kan spela en central roll i att skapa motståndskraft mot informationspåverkan i såväl krig som kris.

Brittisk propagandaaffisch från andra världskriget, ”Women of Britain – Arm Him”. Denna kan exemplifiera den centrala roll som bildkonstnärer historiskt haft i produktionen av visuell propaganda i form av exempelvis affischer. Licens: Public domain

Visuell desinformation

Litteraturen om informationspåverkan fokuserar primärt på textbaserad påverkan, samtidigt som några av de mest populära sociala medie-plattformarna idag är bild- och videobaserade. Enligt en rapport från Reuters Institute innebär förändrade strategier hos de stora sociala medie-plattformarna att videobaserat material spelar en allt större roll som en källa till nyhete.⁴³ Visuellt material på sociala medier delas också i högre grad än textbaserat material.⁴⁴ Visuell påverkan har använts som ett propagandaverktyg mycket länge⁴⁵. Johnson⁴⁶ beskriver exempelvis hur propaganda under andra världskriget omfattade såväl textbaserade budskap, såsom flygblad, och visuell media i form av fotografier och filmer.

På senare år har visuell propaganda använts exempelvis av terroristgrupper.⁴⁷ Även dataspel har fungerat som en kanal för att sprida desinformation, samtidigt som bilder och videomaterial från spelvärlden används som visuell desinformation på andra plattformar.⁴⁸

Skärmdump av ett Twitter-inlägg som delar en video märkt "Russian Mig (?) Vs. Stinger missile" – videon visar ett stridsflygplan ovanifrån och har 1,1 miljoner visningar. — Så kallad cheap fake där en bild från det verklighetstrogna krigsspelet Arma 2 presenteras som autentiskt krigsmaterial. Ett exempel på rekontextualisering – ett gammalt och resurssnålt sätt att skapa visuell desinformation utan avancerad teknik.

I grunden handlar propaganda om manipulation av meningsfulla symboler⁴⁹, vilket kan åstadkommas genom användningen av en rad olika medier. Inom visuell propaganda har konsten och konstnärer länge haft en central roll.⁵⁰ Historiskt har bildkonstnärer varit viktiga för produktion av exempelvis propagandaaffischer.⁵¹ Vid sidan av nationella medier har konstnärer också spelat en roll i att skapa en nationell medvetenhet hos befolkningen genom en produktion av nationella symboler, från frimärken till sedlar.⁵²

Filmmakare har vidare varit centrala i att skapa både rena propagandafilmer och underhållningsfilm.⁵³ Propaganda i form av underhållning har också möjliggjort en förankring av vissa politiska budskap hos en bredare befolkning på ett mer indirekt sätt. ⁵⁴

El Lissitzkys ikoniska bolsjevikiska propagandaaffisch ”Beat the Whites with the Red Wedge” från 1919. Bilden kan visa hur konstnärer under 1900-talet använde abstrakta visuella uttryck för att förmedla politiska och ideologiska budskap. Licens: Public domain

Metoder för propagandaproduktion har ständigt anpassats till den tillgängliga teknologin. Det som särskiljer dagens situation är hur nya teknologier skapar en möjlighet att producera allt mer verklighetstroget artificiellt visuellt material. Studier visar exempelvis att bilder av ansikten skapade med hjälp av artificiell intelligens kan vara omöjliga att skilja från autentiska bilder, och i vissa fall också upplevs som mer trovärdiga.⁵⁵ De tekniska möjligheterna till artificiell bildproduktion utvecklas också snabbt.⁵⁶

Ung kvinna med långt mörkt hår håller upp en blå mobiltelefon med texten "THIS IS AI" på skalet intill sitt ansikte. — AI-genererad bild som uppvisar detaljer som hudporer och små imperfektioner – egenskaper som tidigare ofta avslöjat AI-bilder. Bilden kan illustrera hur den tekniska utvecklingen gör det allt svårare att skilja syntetiska bilder från fotografier. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Detta understryker vikten av att ta i beaktande de potentiella effekterna också av visuell desinformation, och hur vilseledande material i form av bild- och videomaterial kan samspela med text. I samtida forskning definieras visuell desinformation som ”användningen av bilder av desinformationsaktörer för att, med avsikt, presentera en vilseledande eller fabricerad bild av verkligheten”.⁵⁷ Exempel är så kallade deepfakes – icke-autentiskt eller manipulerat videomaterial⁵⁸ – som kan påverka medborgares informationsinhämtning, kunskapsproduktion och omdömesförmåga.⁵⁹.Nya studier antyder att visuell desinformation skiljer sig från textbaserad informationspåverkan i flera avseenden. Skillnader ses exempelvis i hur visuellt material produceras av aktörer och hur det bearbetas av den mänskliga hjärnan.⁶⁰ I fråga om produktion kan kvaliteten på visuell desinformation variera beroende på tillgång till teknik och kostnad. Ett välkänt och gammalt problem är användningen av autentiskt bildmaterial för att stödja falska påståenden eller för att uppmuntra missvisande slutsatser.⁶¹

X-inlägg från som påstår att Israels Eden Golan eskorteras av 100 polisbilar i Malmö, illustrerat med två bilder: en med kravaller n och en med artisten under texten "VOTE FOR ISRAEL". — Skärmdump på en enkel form av desinformation där en äldre bild felaktigt används för att illustrera en dagsaktuell händelse.

I fråga om resurser är det också relativt enkelt att ta en existerande bild eller video ur sitt sammanhang, eller att beskära fotografier för att skapa en missvisande effekt. Det har länge varit svårare, och mer kostsamt, att till exempel använda artificiell intelligens för att skapa deepfakes eller manipulera datavisualiseringar. Weikmann och Lecheler⁶² drar därför slutsatsen att ju mer sofistikerad den visuella desinformationen är, desto mer sannolikt är det att en statlig aktör ligger bakom manipulationen. Mycket tyder dock på att detta snabbt håller på att förändras med utvecklingen av mer sofistikerade och billiga AI-baserade verktyg. I fråga om bearbetning, så har visuellt material potentialen att påverka genom att rikta uppmärksamheten mot ett meddelande, eller genom att erbjuda en tolkningskontext.⁶³ Kognitionsforskare visar att människor lättare minns bilder, och att visuellt material bearbetas mer effektivt av hjärnan.⁶⁴ Bilder tenderar att fungera som ”mentala genvägar” och som ett ”bevis” för det som rapporteras. Studier visar exempelvis hur förekomsten av en bild tillsammans med ett budskap tenderar att öka budskapets upplevda sanningshalt.⁶⁵ Vidare finns en utbredd uppfattning om att visuellt material påverkar människor på ett mer effektivt sätt genom att väcka känslor och därför ha starkare och mer långvariga effekter på individers beteenden och attityder.⁶⁶ Detta bygger i sin tur på ett antagande om att känslor – såsom empati – påverkar människor på ett direkt och oreflekterat plan.⁶⁷ Psykologiska studier antyder dock att känslors roll i påverkan är kontextberoende.⁶⁸ Människor känner exempelvis ofta empati för individer som upplevs tillhöra den egna gruppen, men inte nödvändigtvis för andra grupper.⁶⁹ Studier som dessa understryker att den känslomässiga bearbetningen av visuellt material inte sker i ett vakuum, utan måste förstås i en individuell såväl som en bredare sociokulturell kontext.⁷⁰

Hur effektiv är informationspåverkan och visuell påverkan?

Det är generellt svårt att mäta effekten av informationspåverkan, och betydligt lättare att peka på problemets utbredning och förekomst. De metodologiska utmaningarna som existerar kring att mäta effekt kan också göra att effekten av informationspåverkan överskattas.⁷¹ En potentiellt överskattad effekt innebär dock inte att informationspåverkan inte utgör ett problem. Tillgänglig forskning pekar på ett antal faktorer som kan vara kopplade till en ökad mottaglighet för påverkan. En central litteratur på området bygger på kognitionsforskning och psykologi. Utgångspunkten är att människans grundläggande kognitiva förutsättningar i vissa fall kan skapa problem i relation till en ny mediemiljö. En utmaning är exempelvis dynamiken i de digitala arkitekturerna; hur information kan skapas och förändras på kort tid.⁷² En sådan informationsmiljö gör det svårare för hjärnan att behålla fokus. Studier visar exempelvis att delningen av felaktig information av användare på sociala medier ofta har sin grund i ouppmärksamhet, snarare än djupare övertygelse.⁷³ Kognitionsforskare beskriver vidare hur så kallade ”kognitiva bias” – en slags mentala genvägar för beslutsfattande – kan skapa problem i informationsmiljön. Människor har en tendens att lättare acceptera information som går i linje med existerande synsätt och uppfattningar, så kallat bekräftelsebias.⁷⁴ Detta gäller också information som sprids av aktörer som uppfattas tillhöra den egna gruppen, så kallat ingruppsbias.⁷⁵

Skärmdump av Facebook-tråd där en fejkad nyhet om "Alva, 9, som fått kvarsittning för att ha haft svenska flaggan på mobilskalet" delas, med kommentarer som "Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå". — Skärmdump från Jack Werners sida Kwasbeb där kommentarer visar hur användare fortsätter sprida en fejkad nyhet trots att den uppmärksammats som felaktigt. Detta kan illustrerar så kallad *ingruppsbias* – hur överensstämmelse med den egna världsbilden ibland väger tyngre än faktisk sanningshalt.

Påverkansaktörer kan använda dessa kognitiva begränsningar till sin egen fördel i en digital miljö. Stora mängder användardata från sociala medier underlättar exempelvis produktionen av målgruppsanpassade budskap.⁷⁶ Den digitala miljön ger också möjlighet att anpassa konton för att skapa skräddarsydda användare som kan signalera en viss politisk, nationell, etnisk eller religiös identitet, för att förstärka ingruppsbias.

Två bilder sida vid sida: till vänster en blond ung kvinna med texten "No more white guilt", till höger TikTok-profilen "thindraolofsson" med 15,9 tusen följare och ett rutnät av liknande videor med hundratusentals visningar. — Skärmdump från P4 Upplands granskning av AI-genererade TikTok-konton föreställande unga kvinnor som sprider högerextrem propaganda. Fenomenet kan visa hur AI-teknik används för att skapa trovärdiga påverkanskonton med stor räckvidd. AI-genererade bilder, troligtvis ingen upphovsrätt.

Effekten av påverkan som använder sig av ingruppsbias kan möjligen förstärkas genom att anspela på ett yttre existentiellt hot. En hypotes som framförs av Wallenius och Nilsson⁷⁷ är att påverkanskampanjer som etablerar en stark identifikation med en ingrupp och kopplar samman denna med en hotfull utgrupp kan vara mer framgångsrika.

Överstruken videostillbild av en person i militärliknande uniform märkt "ICE" som hålls fast av en polisofficer, med texten "ICE under Arrest" längst ner. — Stillbild från en AI-genererad video där en ICE-agent påstås bli arresterad, markerad med rött kryss som indikation på att materialet är falskt. Ett exempel på visuell desinformation kopplad till politiskt laddade samhällsfrågor i USA. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Detta har en särskild relevans för att förstå otillbörlig påverkan i en säkerhetspolitisk kontext. Studier av påverkanseffekter har idag framför allt fokus på textbaserad påverkan. Dessa tycks bekräfta hypotesen om att påverkan sker genom ett samspel med redan existerande åsikter. Människor med starka politiska åsikter är mer sårbara för desinformation som överensstämmer med deras etablerade ideologiska ståndpunkter⁷⁸ och ett emotionellt-moraliskt språkbruk tenderar att öka spridningen av budskap inom den egna politiska gruppen på sociala medier.⁷⁹ Studier visar vidare hur budskap som sammanfaller med politiska åsikter i en polariserad miljö kan skapa ideologiska asymmetrier i hur främmande makt påverkar en befolkning.⁸⁰ Detta överensstämmer med hur exempelvis ryska propagandakanaler tenderar att amplifiera nyheter om interna splittringar i målgruppsländer.⁸¹

webbsida med rubriken "It's Bloody Serious: Swedish Armed Forces Launch Free Period Products for Conscripts" och en bild på tre beväpnade svenska soldater. — Forskare vid Försvarshögskolan har granskat bilden av de nordiska länderna i den ryska nyhetsorganisationen Sputniks webbaserade kanaler. Sverige framställs som ett land i förfall. Här en en artikel om svenska militärens mensskydd för värnpliktiga.

På individnivå har flera faktorer kopplats till ökad motståndskraft mot desinformation i textform. Hög socioekonomisk status och utbildningsnivå⁸² såväl som goda grundläggande ämneskunskaper⁸³ är exempelvis relaterade till en utvecklad förmåga att identifiera felaktig information. Lägre digitala färdigheter, lägre utbildning, starka ideologiska övertygelser och misstro mot media⁸⁴ kopplas till en högre mottaglighet för påverkan. I fråga om den mätbara effekten av visuell desinformation är forskningen mycket begränsad.⁸⁵ Vissa studier visar ingen skillnad i effekt mellan textbaserad och visuell desinformation⁸⁶, medan andra pekar på att deepfakes som sprids med hjälp av tekniker för politisk mikromålgruppering kan vara effektivt på mindre subgrupper.⁸⁷ Studier som fokuserar på effekten av så kallad ”multimodal desinformation”, där text kombineras med bilder, visar vidare att detta format upplevs som lite mer trovärdigt än textbaserad desinformation.⁸⁸

Kort X-inlägg med texten "En AI bild. Har du blivit helt knäpp Carl?" som svar på ett inlägg från Carl Bildt. — Skärmdump från X där Carl Bildt anklagas för att ha delat en AI-bild – trots att bilden i själva verket var autentisk. Detta kan Illustrera hur den ökande osäkerheten kring bilders äkthet kan underminera tilltron även till verkligt nyhetsmaterial.

Trovärdigheten kan öka om deepfakes används av till synes trovärdiga avsändare.⁸⁹ Den potentiella effekten av visuell desinformation har förklarats genom att bilder i högre grad än text upplevs som en realistisk avporträttering av verkligheten.⁹⁰ Den status som bildmediet åtnjuter i form av trovärdighet skulle dock kunna omförhandlas med den teknologiska utvecklingen. Newman och Schwartz⁹¹ varnar exempelvis för ökad skepsis kring bilder och videomaterial i framtiden. Detta får stöd av experimentella studier som visar att politiska deepfakes inte vilseledde deltagare, men i stället genererade en osäkerhet kring bilders äkthet.⁹² En ökad osäkerhet kan i sin tur leda till minskad tilltro till nyhetsmaterial i visuell form. ⁹³

Ung blond kvinna i tajt militärgrön t-shirt med amerikansk flagga på ärmen står leende bredvid Donald Trump som ger tummen upp, i vad som ser ut att vara Ovala rummet. — Den AI-genererade MAGA-influencern ”Jessica Foster” poserar med Donald Trump i Ovala rummet. Ett exempel på hur AI-genererade personligheter används för att sprida politiska budskap och bygga parasociala relationer med följare. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Detta fokus på trovärdigheten i visuellt material fångar dock endast en dimension av problemet. Bild- och videomaterial är också del av en bredare underhållningsvärld. I en spelmiljö exempelvis kan visuellt material erbjuda deltagare en social plattform för identitetsskapande och en känsla av representation.⁹⁴ I den mån aktiv manipulation sker, erbjuder sådana plattformar en möjlighet att visuellt omforma historiska skeenden, att urskilja målgrupper och att använda dynamiker i form av in- och utgruppsbias till sin egen fördel.⁹⁵ Detta sker i en underhållningssituation där användare eventuellt är mindre uppmärksamma på påverkan. Tillgång till användardata från spelplattformar avgörs dock ytterst av spelbolag, vilket kan göra forskning på eventuella effekter av visuell påverkan i en spelmiljö utmanande. Sammantaget visar dagens utveckling på ett behov av större kunskap bland medborgare om hur de ska navigera i en värld av visuell påverkan. Studier antyder att klassisk faktagranskning inte fungerar lika väl på icke-autentiskt videomaterial⁹⁶, men forskningen kring vilka eventuella faktorer som ökar motståndskraften på individnivå är i nuläget begränsad. Det krävs mer interdisciplinär forskning, både om hur visuell desinformation används för otillbörlig påverkan, och hur dess effekter skiljer sig från textbaserad påverkan. Givet det vi vet om skillnaden mellan visuell och textbaserad påverkan är det troligt att visuell desinformation kräver en bredare palett av åtgärder och en utveckling av särskilda visuella kompetenser.

Visuell litteracitet: överblick

Ett sätt att adressera problemet på individnivå är utveckling av kompetenser i så kallad visuell litteracitet. Termen visuell litteracitet myntades av John Debes redan 1969.⁹⁷ Debes menade att det som karaktäriserar visuell litteracitet är en synkronisering av seendet med andra sinnen (sensoriska förmågor) som gör det möjligt för människan att urskilja och tolka artefakter, symboler, handlingar som denne möter i sin omgivning. Kunskapen att urskilja visuellt material, att identifiera vad som är äkta eller fabricerat, och att förstå hur detta påverkar oss, samt förmågan att själv uttrycka sig visuellt är idag centrala komponenter i medborgares dagliga liv.

Definitioner av visuell litteracitet

Visuell litteracitet, eller visuell läskunnighet, är ett paraplybegrepp för en uppsättning kompetenser som har att göra med avläsning av bilder.⁹⁸ Tidiga definitioner av visuell litteracitet lade framför allt tonvikt på visuell kognition och perception, och forskare lyfte fram de processer som är involverade i att förstå och tolka visuell representation. Färdigheter i att skapa eller manipulera bilder diskuterades i allmänhet inte, eftersom det visuella ansågs vara en konstnärlig och hantverksmässig domän.⁹⁹ Den digitala teknikutvecklingen ökade emellertid relevansen av visuell litteracitet, och begreppet började användas för att beskriva även förmågor inom bildproduktion och visuella kommunikationsverktyg. Förskjutningen mot att förstå visuell litteracitet som ett flerdimensionellt begrepp har varit dominerande i forskningslitteraturen sedan slutet av 2000- talet.¹⁰⁰ Stokes¹⁰¹ definierar exempelvis visuell litteracitet som en förmåga att tolka och generera bilder för att kommunicera idéer och begrepp. Denna kompetens innefattar vidare förståelsen av alla typer av visuella medier, en medvetenhet om visuell manipulation såväl som en uppskattning av estetiska upplevelser.¹⁰²

Enligt Wileman¹⁰³ är visuell litteracitet nära kopplad till ett visuellt tänkande och en förmåga ”att omvandla information av alla slag till bilder, grafik eller former som hjälper till att kommunicera information”. Förståelsen av visuell litteracitet som en kompetens har också breddats till att inbegripa en förståelse av den multimodala relationen mellan bild och text. Mitchell¹⁰⁴ beskriver bild och ord som tätt sammanflätade i vad han kallar imagetext, vilket innebär att en bild för det mesta existerar i en viss kontext eller diskurs som är språklig. Sammanfattningsvis kan visuell litteracitet idag sägas beskriva förmågan att kunna avläsa och tolka betydelse i text och bild, men också att kunna använda visuell läskunnighet i andra kommunikativa sammanhang. Visuell litteracitet innebär även att kunna skapa mening utifrån bildinformation i olika medier, men också att kunna avläsa eller tolka dessa bilder och bildflöden. Med tiden har visuell litteracitet kommit att institutionaliseras.

Idag framför flera internationella organisationer dessa förmågor som en form av grundkompetens, och visuell litteracitet utgör en del av nationella utbildningsplaner. I Visual Literacy Competency Standards for Higher Education definieras vidare visuell läskunnighet exempelvis som ”en uppsättning förmågor som gör det möjligt för en individ att effektivt hitta, tolka, utvärdera, använda och skapa bilder och visuella medier”.¹⁰⁵ Det europeiska nätverket som främjar visuell litteracitet, European Network for Visual Literacy¹⁰⁶, beskriver visuell läskunnighet som en samling förvärvade kompetenser för att skapa och tolka visuella representationer.¹⁰⁷ Gällande visuell läskunnighet syftar termen ”visuell” även på de haptiska, motoriska och kinetiska aspekterna av visuella representationer och relaterade processer, såsom att skapa och uppleva tredimensionella objekt eller arkitektur¹⁰⁸ ser visuell litteracitet som en neutral paraplyterm, som täcker olika ämnen inom området visuellt lärande, utan att prioritera någon teoretisk, ideologisk eller pedagogisk synvinkel. Detta område omfattar lärande med avseende på alla typer av konstgjorda ”bilder”, vare sig dessa är tvådimensionella, tredimensionella eller rörliga, konstnärliga eller kommersiella, ideologiska eller propagandistiska, informativa eller manipulativa.

Visuell agens och visuell kultur

Visuell litteracitet, förstådd som en individuell kompetens att tolka och kommunicera i bild, är nära relaterad till utvecklingen av individens visuella agens. Agens (eng. agency) handlar i grunden om att ha förmågan och rättigheten att fatta egna beslut och ha en handlingskraft. Visuell agens skulle då innebära att ha förmåga att göra egna tolkningar av det man ser, kunna dra egna slutsatser och handla utifrån det. Freitag¹⁰⁹ beskriver exempelvis det aktiva seendet som en grundläggande del i individers meningskonstruktion och identitetsbyggande, och något som gör dem till kritiska självständiga granskare av makten och medskapare i samhället. I en kultur där visuellt material är alltmer dominerande¹¹⁰, och där visuell påverkan kan antas utgöra ett demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem, blir också medborgarnas förmåga till visuell agens central. Visuell agens både utövas i och skapar en visuell kultur.

Skärmdump av Facebook-kommentar från Cara Smith som börjar "Do not ruin my fun and tell me this is AI. That is a doggie dressed like a donkie playing with his donkie friend", följt av hjärteemojier och 1,9 tusen reaktioner. — Facebook-kommentar där användaren självmedvetet erkänner att ett videoklipp är AI-genererat men väljer att njuta av det ändå. Ett exempel på visuell agens – en kritisk medvetenhet om visuellt materials ursprung i kombination med ett aktivt förhållningssätt

Tvådelad meme: överdelen visar en muskulös grekisk hjälte som kämpar mot Terminator-robotar under texten "How they think they look"; underdelen visar upprörda demonstranter med skyltar som "AI slop" och "Artists against AI" under texten "how they actually look". — AI-genererad meta-meme som ironiserar över anti-AI-aktivister genom att kontrastera deras självbild med en karikatyrisk ”verklighet”. Detta kan Illustrera hur memformatet används för att driva politiska narrativ, även inom debatten om AI självt. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Mirzoeff¹¹¹ beskriver hur seendet aldrig är neutralt. Seende förutsätter alltid individuell perception och reflektion, men som del av ett meningsskapande har det också sociala och kulturella dimensioner. Allt visuellt material vi möter i vår vardag är således del av, och ett uttryck för, en social kontext som präglas av särskilda normer, värderingar och ideal. Inom forskningen kan visuell kultur idag förstås som ett kunskapsobjekt för olika former av visuella uttryck, men också som en undersökningsmetod för visualiserandet och ett forskningsområde för betraktande relaterat till bild.¹¹² Visuell kultur innefattar därmed hela det bildvetenskapliga fältet¹¹³ eller de visuella och kulturella uttryck som analoga och digitala bilder, konstbilder, populärkulturella fenomen och sociala medier utgör (Ramberg, 2024: 18). Exempelvis omfattar den visuella kulturen som involverar barn och unga deras eget bildskapande, deras bildproduktion, men också deras egen bildkonsumtion.¹¹⁴ Idag måste visuell agens också förstås i en digital kontext. Det är en visuell kultur som underbyggs av en särskild teknologisk arkitektur. Visuella element kan delas vidare och omformas i det digitala rummet. Teknologier samspelar vidare med ”kommunikativa och kulturella relationer” som präglas av en dynamisk delaktighet.¹¹⁵ Den digitala världen har exempelvis givit upphov till en uppsjö distinkta visuella fenomen, såsom memes, GIFs och emojis. Dessa kan användas för humoristiska narrativ, för att tolka skeenden, för att utöva motstånd och för att framföra politiska budskap.¹¹⁶

Gul rund smiley-emoji med stängda böjda ögon, brett leende och två stora tårar som rinner från ögonen. — Den gråtskrattande emojin har fått en förändrad betydelse på sociala medier och används ofta för att signalera att något är löjeväckande dumt. Detta kan illustrera hur visuella symboler omförhandlas och laddas med nya betydelser i digitala kulturer.

En kritisk medvetenhet om den visuella kulturen kan göra demokratiska medborgare till medskapare, med agens att påverka.¹¹⁷ Visuell agens kan även spela roll i en kris- och krigskontext. Video- och bildbaserade sociala medier erbjuder idag ett forum för deltagande och kollektivt meningsskapande i kris.¹¹⁸ I en krigskontext kan plattformar användas för både traumahantering och resiliens. Studier visar exempelvis hur TikTok-användare från Ukraina och Ryssland uttrycker sina egna personliga upplevelser av sorg och krigstrauma, men också kan omvandla dessa individuella erfarenheter till kollektiva överlevnadsmekanismer.¹¹⁹ Den medialiserade krigsverkligheten på videobaserade plattformar, där lidandet blir personligt, har också visat sig vara fruktbar för att skapa civila ”krigsinfluerare”¹²⁰ med bredare räckvidd i befolkningen.

TikTok-video av ett mörkt, tomt rum med texten "Our gym: to go to the shelter and back home" i bild, publicerad av kontot @alina__volk. — Skärmdump från en ukrainsk ”krigsinfluerares” TikTok-konto, där vardagslivet under kriget skildras. Detta kan Illustrera hur videobaserade plattformar används för både personligt meningsskapande, traumahantering och kollektiv resiliens i krigstid

Den dynamik som präglar den digitala kontexten visar också på vikten av att ta i beaktande agensen hos visuella element. Forskare inom visuell kultur understryker att visuellt material innehar en egen agens¹²¹ i form av påverkan och handling. Bilder och videomaterial har alltid en performativ effekt.¹²² Frågan om bilders agens ställs dock på sin spets i en tid där teknologier och stora plattformar i allt högre grad medierar människors sociala värld. Användare av sociala medier måste förhålla sig till plattformens arkitektur, och digitala strukturer påverkar kommunikationen och dess normer på olika sätt.¹²³ Vidare kan visuellt material idag genereras med hjälp av generativ AI och sedan spridas på digitala plattformar med hjälp av algoritmer. Visuell litteracitet i en tid av visuell påverkan måste således förstås som en bred kompetens.¹²⁴ Individer behöver kunskap i källkritik, kunskap om de tekniska förutsättningarna för produktion och spridning av visuellt material, såväl som en fördjupad förståelse för tolkning av budskap, betydelsen av visuell kultur och dess roll i att producera och reproducera specifika normer, värderingar och ideal.

Visuell litteracitet: kompetenser

Den empiriska forskningen om visuell litteracitet är i nuläget begränsad. Forskningsöversikter visar att en stor del av existerande studier bygger på informella observationer snarare än systematisk datainsamling¹²⁵, vilket gör det svårt att avgöra effekten av specifika interventioner. Olika dimensioner av visuell litteracitet, och aspekter som har bäring på utvecklingen av medborgares visuella litteracitet, undersöks också inom ramen för olika forskningsfält, vilket försvårar systematiska studier. Den historiska förståelsen av bildproduktion som en konstnärlig praktisk domän¹²⁶ fortsätter också att påverka forskningsfronten där tonvikten ligger på visuell litteracitet som källkritik.

Visuell litteracitet som verifiering

Inom didaktiken har studier gjorts med fokus på kunskaper i verifiering av visuellt material, och forskare pekar på ett tänkbart lärande från faktagranskare. Inom journalistisk faktagranskning används så kallad ”lateral läsning” för verifiering av digital information, vilket innebär att nya webbflikar öppnas för att granska information och bilder.¹²⁷ För visuellt material kan exempelvis dedikerade sidor eller applikationer för så kallad ”omvänd bildsökning” användas.¹²⁸ Lateral läsning fungerar då som en form av källgranskning där material kan härledas till trovärdiga källor, eller spåras tillbaka till ursprungskällan.¹²⁹ Studier visar att omvänd bildsökning kan fungera som en relativt enkel, men kraftfull metod för att utveckla visuell litteracitet i form av verifiering.¹³⁰

Skärmdump av TinEye-gränssnittet med 40 sökresultat för en AI-bild av Trump i Jesus-lik framställning, filtrerat på "Oldest" och visande träffar från imgur.com och novinky.cz från april 2026. — Skärmdump från verktyget TinEye där sökträffar sorteras kronologiskt, här använt för att spåra en AI-genererad bild av Trump som Jesus-gestalt till en tidig källa. Ett exempel på så kallad *omvänd bildsökning*.

Omvänd bildsökning är särskilt användbart för att identifiera visuellt material som tagits ur sin kontext.¹³¹ Det föreligger dock en risk att individer, efter ett utbildningsmoment, överskattar sina egna förmågor i kritisk granskning.¹³² Metoder för verifiering måste därför kombineras med övningar som stärker individers intellektuella ödmjukhet. Thompson¹³³ lyfter exempelvis fram nödvändigheten av utvärderande samtal för att öka visuell läskunnighet. Samtida forskning inom journalistik och kommunikation visar dock att traditionell faktagranskning idag har begränsningar när det kommer till verifiering – särskilt i fråga om AI-genererat material.¹³⁴ Studier visar exempelvis att journalister kan ha svårt att verifiera visuellt material generellt.¹³⁵ För att undersöka metadata och tecken på olika former av bildredigering och/eller AI-generering¹³⁶ krävs vidare en kunskap om mer sofistikerade digitala forensiska metoder.¹³⁷ Granskning av digitalt visuellt material är idag en egen nisch för undersökande journalister som delvis lånar sina praktiker från underrättelseanalysens metoder för analys av öppna källor.¹³⁸

ollage som jämför tre bilder på ett bandfordon från olika vinklar – detaljer är inringade med röda och gröna rutor och pilar som pekar ut bokstäverna "MATCH" och siffrorna "3 '2" för jämförelse mellan bilderna. — Bellingcats OSINT-analys av militärfordon i samband med MH17-utredningen, där visuella detaljer jämförs mellan olika bildkällor. Ett exempel på hur avancerad lateral läsning och öppna källor används i digital forensik – en specialistkompetens som vuxit fram inom undersökande journalistik.

Nyhetsorganisationer har också, i allt högre grad, skapat särskilda enheter för digital granskning.¹³⁹ Utbildningar för verifiering med hjälp av öppna källor ges av både civilsamhällsaktörer och på journalistutbildningar.¹⁴⁰ Pedagogiken fokuserar på avancerad lateral läsning med hjälp av öppet källmaterial, såsom satellitbilder, sociala mediermaterial och offentliga arkiv¹⁴¹, såväl som att utveckla ett journalistiskt och etiskt förhållningssätt.¹⁴² Denna form av verifiering visar på potentialen i avancerad lateral läsning, men illustrerar samtidigt att det utgör en specialistkompetens.¹⁴³ För kunskapsspridning hos den bredare allmänheten har vissa organisationer involverat medborgare i granskning av digitalt material.¹⁴⁴ Aktiv medborgerlig medverkan i granskning kan fungera som en kunskapshöjande åtgärd, men kräver både ledarskap och koordinering.¹⁴⁵

Visuell litteracitet som tolkning och produktion

Visuell litteracitet kräver emellertid mer komplexa kunskaper än enbart kunskap om verifiering av bilder och videomaterial. Givet att bilder och videomaterial förmedlar ett budskap som måste avkodas¹⁴⁶ behöver medborgare tillgodogöra sig kunskaper i tolkning, analys och produktion av visuellt material.¹⁴⁷ Pedagogisk forskning om tolkning och analys av visuellt material görs till viss del inom ramen för film- och konstvetenskap. Precis som språk, så har visuellt material en särskild ”grammatik”.¹⁴⁸ Studier visar hur studenter kan medvetandegöras på visuella budskap genom ett fokus på tolkning och avkodning.¹⁴⁹ Studenter kan exempelvis vägledas i att granska hur karaktärer, uttryck, färger och miljöer framställs i bild- och videoproduktion.¹⁵⁰ Begreppet gestaltning summerar denna process där inte bara motivet, utan den specifika utformningen av bilder påverkar deras betydelse. Genom gruppdiskussioner med fokus på ikoniska bilder går det vidare att utveckla en kontextuell förståelse, det vill säga hur bilders betydelse ändras beroende på det sammanhang där de visas eller produceras.

Del av Michelangelos takmålning där Adam och Gud sträcker sig mot varandra, men där Guds utsträckta pekfinger är iförd en blå medicinsk engångshandske. — Memvariant av Michelangelos ”Adams skapelse” där Guds hand bär en blå engångshandske – en kommentar till coronapandemin. Et exempel på hur ikoniska bilder omtolkas över tid och blir del av ett fortsatt sociokulturellt meningsskapande i nya kontexter.

Detta inbegriper både en bredare förståelse av den historiska kontext i vilken bilderna skapades, men också en insikt i hur ikoniska bilder använts över tid, och således blir en del av ett fortsatt sociokulturellt meningsskapande i olika kontexter.¹⁵¹ Även här understryker forskare vikten av självreflektion där studenter ombeds ta i beaktande sina egna reaktioner på visuellt material.¹⁵² Denna reflekterande aspekt av tolkningsprocessen kan potentiellt vara särskilt viktig för en ökad medvetenhet om hur visuell desinformation kan spridas med syfte att utnyttja explosiva samhällspolitiska teman. Empiriska studier visar att unga har en bristande förmåga i fråga om tolkning och produktion av visuellt material.¹⁵³ Forskare understryker vidare att dessa två förmågor är sammankopplade.¹⁵⁴ Felten¹⁵⁵ gör en analogi mellan bildproduktion och skrivande, och påpekar att ”precis som skrivandet är avgörande för textuell läskunnighet, så är förmågan att manipulera och skapa mening med bilder en kärnkomponent i visuell läskunnighet”.

I linje med denna bredare ambition, där visuell litteracitet blir en ”social praktik” för ett särskilt seende¹⁵⁶, presenterar ENViL ett antal delkompetenser.¹⁵⁷ De sätter exempelvis fokus på kunskap i att producera visuellt material, att generera visuella idéer, göra visuell research, skapa visuella bilder, presentera bilder, samt att utvärdera sina bilder och bildskapandeprocesser.¹⁵⁸ En utgångspunkt i pedagogisk forskning om visuell litteracitet är att dessa kompetenser kan stärkas genom övningar.¹⁵⁹ En förutsättning för både självständig visuell produktion och tolkning är medvetenhet kring den visuella grammatiken. Inom ramen för visuell produktion kan studenter exempelvis välja ut och tolka fotografier som återspeglar specifika tematiker¹⁶⁰ eller återfotografera existerande eller historiska fotografier för att utveckla ett visuellt språk.¹⁶¹

Undervisning syftar också till att skapa en mer djuplodande kunskap om bildkomposition, såväl teoretiskt som praktiskt, genom både abstrakta och figurativa övningar.¹⁶² Aktiv visuell produktion kan både stärka kreativiteten och den egna visuella förmågan.¹⁶³ Ingången hos pedagoger är en slags ”medvetenhetens pedagogik” där deltagare uppmuntras att överkomma hinder och ha tilltro till den visuella produktionsprocessen. ¹⁶⁴ Slutligen visar analyser av de kompetenser som presenteras i undervisningsmaterial att visuell produktion kan avse en rad olika objekt. Fokus kan exempelvis ligga på skapandet av allt från ”enkla bilder” till utveckling av förmågan att ”visualisera enkel data”, ”skapandet av visuella medier” och produktion av ”kulturellt betydelsefulla bilder”. ¹⁶⁵ Dessa skilda fokusområden kan i sin tur skapa oklarheter i den praktiska undervisningen. Vedertagna metoder för att lära ut visuell litteracitet måste delvis uppdateras parallellt med utvecklingen av GenAI. AI-baserad bildproduktion kräver andra kunskaper och förutsättningar. Exempelvis behöver individer röra sig mellan verbalt och visuellt tänkande när de skapar textbaserade prompter och granskar visuellt material.¹⁶⁶

Ljusblåextruta med texten "Skapa en bild på en diktator". — Textprompt inmatad i ett AI-bildverktyg.

En sådan produktionsprocess ställer krav på utvecklade förmågor i produktion av prompter och en kritisk granskning av potentiellt felaktiga visuella framställningar, så kallade ”hallucinationer”.¹⁶⁷ I en undervisningskontext kan sådana framställningar användas som en pedagogisk möjlighet för en bredare reflektion kring teknologins utgångspunkter, möjligheter och begränsningar. ¹⁶⁸

AI-genererad bild av en militär figur i grön uniform vid en talarstol med texten "NATIONENS ENHET", omgiven av folkmassa och flaggor – bakom figurens huvud syns ett andra, delvis frånkopplat ansikte. — AI-genererat resultat på prompten ”en diktator” – bakom huvudfigurens huvud syns ett andra, delvis frånkopplat huvud, ett exempel på en så kallad ”hallucination”. Sådana fel kan användas pedagogiskt för reflektion kring teknologins möjligheter och begränsningar. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Visuell litteracitet i en digital kontext ställer också krav på en ökad medvetenhet kring hur AI-modeller riskerar att reproducera olika former av bias och fördomar.¹⁶⁹ Kritisk visuell granskning av detta slag måste förankras i rimlighetsbedömningar och omdömen om representativitet, vilket delvis förutsätter en bredare allmänbildning, som sträcker sig utanför det bildvetenskapliga fältet¹⁷⁰ Forskning om visuell litteracitet har en stor potential när det kommer till att undersöka olika metoder för att adressera samtida problem i form av visuell påverkan. Det finns dock få studier som tar alla dimensioner i beaktande. I ett sammanhang med ökade möjligheter för visuell påverkan måste kunskaper om verifiering alltid kombineras med en fördjupad förståelse av visuell tolkning och produktion. Ytterst handlar påverkan om att förmedla ett budskap. Förmågan att avkoda, men också att bemöta, visuella budskap är därmed en central del av befolkningens motståndskraft.

Man i grå kostym och slips med korsade armar på ett modernt kontor, iförd pannband med renhorn och vita ansiktsmålningar, med en abstrakt grafisk cirkel och fjäderprydd huvudbonad i bakgrunden. — AI-genererad bild på prompten ”En samisk VD” där teknologin kombinerar en modern affärsmiljö med stereotypa etniska markörer som hornprydnad och ansiktsmålning. Detta kan illustrerar hur AI-modeller riskerar att reproducera kulturella fördomar och stereotyper. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Visuell litteracitet som pedagogik

Ungas bruk av digitala medier i skolmiljö tenderar att ha ”en undanskymd plats i den didaktisk-pedagogiska vardagen”.¹⁷¹ Studier visar att både lärare och elever ofta skiljer mellan faktainformation – som förknippas med text (hög giltighet) – och bilder, som används i mindre utsträckning (låg giltighet).¹⁷² I en digital och medialt präglad samtid behöver elever kunna använda olika multimodala tillämpningar.¹⁷³ Bildämnet har därför en viktig roll i att utveckla elevernas förmåga att producera, sprida och granska både stillbilder (fotografi) och rörlig bild (film). Bildundervisningen ger barn och unga verktyg för att förstå hur bilder kommunicerar, påverkar och ibland manipulerar – en förmåga som är avgörande för att kunna navigera i ett informationssamhälle där visuella budskap ofta är bärare av ideologiska, kommersiella och politiska intressen eller innehåller ren desinformation. Genom bildskapande och bildtolkning kan elever utveckla en förståelse för hur normer och värderingar uttrycks i bilder. Bildämnet idag skulle kunna omfatta ett brett spektrum av visuella uttryck med målet att stärka elevernas bildkritiska kompetens och visuella litteracitet. Detta kan bidra till en utvecklad förmåga att stå emot både påverkansoperationer och sociala mediers negativa påverkan.¹⁷⁴ Dessa utvecklingsmöjligheter förhindras dock ofta av traditionell undervisning, brist på digital kompetens och stora skillnader i bildlärares ämnesuppfattningar. ¹⁷⁵

Eftersom bild- och mediekonsumtionen i dagens samhälle ofta är överväldigande behövs reflektion över medieanvändning för att skapa resiliens, att tänka själv och utveckla en kritisk och analytisk förmåga. Färdigheter som barn och unga behöver möta i bildundervisning och i andra bildskapande kontexter inkluderar produktion av egna budskap genom kombinationer av olika typer av bilder och texter, analys av bilder gjorda av andra från olika genrer och miljöer, och kommunikation genom sina egna bilder, och bilder producerade av andra genom olika presentationsformer. Det sistnämnda inkluderar visning av bilder samt samtal och diskussion om olika ämnen utifrån bilder. ¹⁷⁶ Utvecklandet av bildkunnighet, visuell kompetens, är en del av barn och ungas agentskap, vilket innebär att barn, elever och studenter i formell utbildning i ungdomsskolan är delaktiga i en kunskapsproduktion där det bör beredas utrymme för deras åsikter och perspektiv. Genom artefakter, arkitektur, design, konst och kulturupplevelser ska elever i undervisningen få möjlighet att möta och behandla frågeställningar som är mångtydiga.¹⁷⁷

Sammanfattning: behov av ytterligare forskning

Sammantaget pekar översikten på ett stort behov av studier om såväl visuell desinformation som visuell litteracitet. Idag premierar stora sociala medieplattformar visuellt material.¹⁷⁸Samtidigt fokuserar huvuddelen av forskningen om desinformation och otillbörlig påverkan fortfarande på textmediet. Slutsatser från studier om otillbörlig informationspåverkan är emellertid inte direkt överförbara på visuell påverkan. Bild- och videomaterial bearbetas på ett annat sätt av den mänskliga hjärnan.¹⁷⁹ Visuellt material fångar uppmärksamhet och erbjuder en tolkningskontext.¹⁸⁰ Detta problem blir större med utvecklingen av GenAI där studier visar att klassisk faktagranskning inte fungerar lika väl.¹⁸¹

Målningsliknande AI-bild av Donald Trump i vit dräkt och röd mantel, med en lysande hand över en sängliggande äldre man. Bakom syns amerikanska flaggor, örnar, stridsflygplan och änglalika soldater mot en strålande himmel. — AI-genererad bild där Donald Trump framställs som en Jesus-liknande frälsargestalt som helar en sjuk person. Ett exempel på hur AI används för att skapa religiöst och politiskt laddade bilder som förstärker känslomässig identifikation med politiska ledare. AI-genererad bild, troligtvis ingen upphovsrätt.

Samtidigt pekar existerande forskning på att unga individer, trots en utpräglad vana att navigera i den digitala informationsmiljön, ofta brister i förmågan att tolka och producera visuellt material.¹⁸² Vi behöver mer kunskaper om hur visuell desinformation används för otillbörlig påverkan, hur denna sprids, och hur dess effekter skiljer sig från textbaserad desinformation. Till detta behövs också en mer djuplodande förståelse för hur motståndskraften i befolkningen kan stärkas i förhållande till visuell påverkan. För ett helhetsgrepp kring den visuella dimensionen av desinformation och visuell påverkan från statsaktörer krävs interdisciplinära ansatser som kan sammanföra existerande kunskaper inom säkerhetsstudier, medie- och kommunikationsvetenskap, kognitionsvetenskap och konst-/filmvetenskap. Som rapporten antyder erbjuder visuell litteracitet en möjlig ingång till problemet. En central utgångspunkt är dock att visuell litteracitet måste innefatta en bred uppsättning förmågor. I empiriska studier undersöks effekten av olika interventioner sällan tillsammans. Fältet är mångfacetterat, och sammanställningar av forskning visar att många studier av pedagogiker för att utveckla visuell litteracitet inte har någon uttalad metodologi.¹⁸³ De mer robusta undersökningar som gjorts fokuserar ofta på metoder för att utveckla förmågor i källkritik.¹⁸⁴ Kunskaper i tolkning och visuell produktion är i sig mer svårmätbara, och studier görs främst inom konstnärlig och filmvetenskaplig forskning. Svårigheter i mätbarhet innebär inte att behovet av dessa förmågor blir mindre. Kunskaper i att avkoda vad en bild avser att förmedla blir, tvärtom, i högsta grad relevant när verifiering av visuellt material blir svårare. Övergången till kommunikation via videobaserade plattformar ställer vidare uppenbara krav på medborgares förmågor i visuell produktion. För att avgöra effektiviteten i olika metoder för stärkt visuell litteracitet, brett förstått, är det därför angeläget med mer systematisk och ämnesövergripande forskning.

Utblick

Den här artikeln är en del av Digitekets serie Utblick, där vi lyfter fram aktörer som på olika sätt är relevanta för folkbiblioteken och deras verksamhet, men som kanske inte är så välkända. I serien presenterar vi organisationer, projekt och initiativ som kan inspirera och bidra till bibliotekens utveckling genom att återpublicera material som ursprungligen tagits fram av aktörerna själva.

Tarja Karlsson Häikiö är PhD i konst- och bildvetenskap och disputerade 2007 med avhandlingen Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola. Hon är professor i visuell och materiell kultur vid Pedagogiska enheten: bild och slöjd på HDK-Valand, Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör bildpedagogik, barn- och ungdomskultur, bedömning och dokumentation samt professionalisering inom konstarter och lärande. Foto: Johan Wingborg (c)

Referenser

Akram, M., Nasar, A., & Arshad-Ayaz, A. (2022). A bibliometric analysis of disinformation through social media. Online Journal of Communication and Media Technologies, 12(4), e202242.

Andersson, Y. (2023). Småungar och medier 2023. Statens medieråd.

Andersson, U. (2025). Nyhetsanvändningens betydelse för demokratin. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Aprin, F., Chounta, I. A., & Hoppe, H. U. (2022). ”See the image in different contexts”: Using reverse image search to support the identification of fake news in Instagram-like social media. I Crossley, S., & Popescu, E. (Red.), International Conference on Intelligent Tutoring Systems. Springer International Publishing, 264–275.

Arcos, R., Gertrudix, M., Arribas, C., & Cardarilli, M. (2022). Responses to digital disinformation as part of hybrid threats: a systematic review on the effects of disinformation and the effectiveness of fact-checking/debunking. Open Research Europe, 2, 8.

Association of College and Research Libraries (ACRL) (2011). Visual Literacy Competency Standards for Higher Education.

Avgerinou, M. D., & Ericson, J. (1997). A Review of the Concept of Visual Literacy. British Journal of Educational Technology, 28(4), 280–291.

Avgerinou, M. D., & Pettersson, R. (2011). Toward a cohesive theory of visual literacy. Journal of Visual Literacy, 30(2), 1–19.

Bamford, A. (2003). The Visual Literacy White Paper. Adobe Systems.

Baptista, J. P., & Gradim, A. (2020). Understanding fake news consumption: A review. Social Sciences, 9(10), 185.

Bergström, H., & Hernwall, P. (2013). Digitala medier som platsbunden resurs: ungas handlingar och ianspråktaganden. HUMAN IT, 12(2), 42–65.

Brady, W. J., Wills, J. A., Jost, J. T., Tucker, J. A., & Van Bavel, J. J. (2017). Emotion shapes the diffusion of moralized content in social networks. Proceedings of the National Academy of Sciences, 114(28), 7313–7318.

Brennen, J. S., Simon, F. M., & Kleis Nielsen, R. (2021). Beyond (mis)representation: Visuals in COVID-19 misinformation. The International Journal of Press/Politics, 26(1), 277–299.

Broda, E., & Strömbäck, J. (2024). Misinformation, disinformation, and fake news: lessons from an interdisciplinary, systematic literature review. Annals of the International Communication Association, 48(2), 139–166.

Brumberger, E. (2011). Visual Literacy and the Digital Native: An Examination of the Millennial Learner. Journal of Visual Literacy, 30(1), 19–47.

Brumberger, E. (2025). (Re)defining visual literacy for the age of generative artificial intelligence. Journal of Visual Literacy, 1–17.

Caulfield, M. (2017). Web Literacy for Student Fact-Checkers. Liberty University.

Caulfield, M., & Wineburg, S. (2023). Verified: How to think straight, get duped less, and make better decisions about what to believe online. University of Chicago Press.

Chai, C. L. (2019). Enhancing visual literacy of students through photo elicitation. Journal of Visual Literacy, 38(1-2), 120–129.

Curry, D. (2025). TikTok Revenue and Usage Statistics (2025). Business of Apps.

Dan, V., Paris, B., Donovan, J., Hameleers, M., Roozenbeek, J., van der Linden, S., & von Sikorski, C. (2021). Visual mis- and disinformation, social media, and democracy. Journalism & Mass Communication Quarterly, 98(3), 641–664.

Dean, G., Bell, P., & Newman, J. (2012). The Dark Side of Social Media: Review of Online Terrorism. Pakistan Journal of Criminology, 3/4(4/1), 191–210.

Denov, M. (2025). Hybrid threats and human security. Journal of Aggression, Conflict & Peace Research, 17(3), 157–170.

Divon, T., & Eriksson Krutrök, M. (2024). Playful trauma: TikTok creators and the use of the platformed body in times of war. Social Media + Society, 10(3), 1–15.

Dobber, T., Metoui, N., Trilling, D., Helberger, N., & de Vreese, C. (2021). Do (Microtargeted) Deepfakes Have Real Effects on Political Attitudes? The International Journal of Press/Politics, 26(1), 69–91.

Dodds, T., van der Velden, L., Torres, G., El-Masri, A., Reese, S. D., Fiorella, G., Row Farr, A. R., Ivens, G. & Kotišová, J. (2025). On the Institutionalization of OSINV in Journalistic Practice. Journalism & Mass Communication Quarterly, 102(3), 617–641.

El-Masri, S., & Reese, D. (2025). New Alignments of Open-Source Investigation: Journalists, Activists, and Citizens. I Dodds, T., et al. Journalism & Mass Communication Quarterly, 102(3), 621–624.

Eriksson Krutrök, M. (2023). ”Please. Do. Not. Share. Videos. Share. Cats.”: Counteracting Terrorist and Violent Extremist Content on Twitter during Terrorist Attacks. Journalism and Media, 4(1), 364–376.

Eriksson, Y., & Göthlund, A. (2023). Foundations of visual communication: how visuals appear in daily life. Routledge.

Falkheimer, J. (kommande). Crisis Communication for Psychological Defence. I Falkheimer, J., & Pamment, J. (Red.), Psychological Defence and Information Influence: An Introduction. Lund University: Psychological Defence Research Institute.

Falkheimer, J., & Pamment, J. (2025). The dark and unexplored side of strategic communication: information influence on video game platforms. I Bowen, S. A., & Erzikova, E. (Red.), Handbook of Innovations in Strategic Communication. Edward Elgar Publishing, 379–389.

Fallis, D. (2021). The epistemic threat of deepfakes. Philosophy & Technology, 34(4), 623–643.

Farid, H. (2018). Digital forensics in a post-truth age. Forensic science international, 289, 268–269.

Farrell, H., Schwartzberg, M., Bernholz, L., Landemore, H., & Reich, R. (2021). The democratic consequences of the new public sphere. Digital technology and democratic theory, 191–218.

Felten, P. (2008). Visual literacy. Change: The magazine of higher learning, 40(6), 60–64.

Freitag, S. B. (2002). The realm of the visual: Agency and modern civil society. Contributions to Indian sociology, 36(1-2), 365–397.

Gambín, Á. F., Yazidi, A., Vasilakos, A., Haugerud, H., & Djenouri, Y. (2024). Deepfakes: current and future trends. Artificial Intelligence Review, 57(3), 64.

Golovchenko, Y., Hartmann, M., & Adler-Nissen, R. (2018). State, media and civil society in the information warfare over Ukraine: citizen curators of digital disinformation. International Affairs, 94(5), 975–994.

Hameleers, M., Powell, T. E., Van Der Meer, T. G., & Bos, L. (2020). A picture paints a thousand lies? The effects and mechanisms of multimodal disinformation and rebuttals disseminated via social media. Political Communication, 37(2), 281–301.

Hannah, M. N. (2021). A conspiracy of data: Qanon, social media, and information visualization. Social Media + Society, 7(3), 1–15.

Hattwig, D., Bussert, K., Medaille, A., & Burgess, J. (2013). Visual Literacy Standards in Higher Education: New Opportunities for Libraries and Student Learning. Libraries and the Academy, 13(1), 61–62.

Heath, C. (kommande). AI and disinformation. I Falkheimer, J., & Pamment, J. (Red.), Psychological Defence and Information Influence: An Introduction. Lund University: Psychological Defence Research Institute.

Hedling, E. (2025). Social identities and democratic vulnerabilities: Learning from examples of targeted disinformation. Hybrid CoE Papers, 24.

Hellman, M. (2024). Security, Disinformation and Harmful Narratives: RT and Sputnik News Coverage about Sweden. Springer Nature.

Himma-Kadakas, M., & Ojamets, I. (2022). Debunking false information: investigating journalists’ fact-checking skills. Digital Journalism, 10(5), 866–887.

Hjorth, F., & Adler-Nissen, R. (2019). Ideological Asymmetry in the Reach of Pro-Russian Digital Disinformation to United States Audiences. Journal of Communication, 69(2), 168–192.

Johnson, M. D. (2011). Propaganda and sovereignty in wartime China: Morale operations and psychological warfare under the Office of War Information. Modern Asian Studies, 45(2), 303–344.

Jowett, G. S., & O’Donnell, V. (1999). Propaganda and persuasion. Sage.

Kalantzis, M., & Cope, B. (2025). Literacy in the time of Artificial Intelligence. Reading Research Quarterly, 60(1), e591.

Kalnes, Ø., & Bjørge, N. M. (2025). ’So, we have occupied TikTok’: Ukrainian women in #Participative War. Media, War & Conflict, 18(2), 233–250.

Kearns, A. (2018). The democratisation of hybrid warfare and practical approaches to defeat violent extremism in the Digital Age. I Bjola, C., & Pamment, J. (Red.), Countering Online Propaganda and Extremism. Routledge, 97–120.

Kędra, J. (2018). What does it mean to be visually literate? Examination of visual literacy definitions in a context of higher education. Journal of Visual Literacy, 37(2), 67–84.

Kędra, J., & Žakevičiūtė, R. (2019). Visual literacy practices in higher education: what, why and how? Journal of Visual Literacy, 38(1-2), 1–7.

Kellner, D., & Share, J. (2007). Critical media literacy: Crucial policy choices for a twenty-first-century democracy. Policy Futures in Education, 5(1), 59–69.

Khoury, C., & Hemsley, J. (2025). Scrolling Through Chaos: The Implications of TikTok for Crisis Sensemaking. Social Media + Society, 11(4), 1–16.

Kozyreva, A., Lewandowsky, S., & Hertwig, R. (2020). Citizens versus the internet: Confronting digital challenges with cognitive tools. Psychological Science in the Public Interest, 21(3), 103–156.

Kress, G., Selander, S., Säljö, R., & Wulf, C. (2021). Introduction. I Kress, G., Selander, S., Säljö, R., & Wulf, C. (Red.), Learning as Social Practice. Beyond Education as an Individual Enterprise. Routledge, 1–11.

Kumpulainen, K., Lipponen, L., Hilppö, J., & Mikkola, A. (2013). Building on the positive in children’s lives: a co-participatory study on the social construction of children’s sense of agency. Early Child Development and Care, 84(2), 211–229.

Lasswell, H. D. (1971). Propaganda technique in world war I. MIT Press.

Libicki, M. C. (1995). What is Information Warfare? National Defence University.

Lindgren, B. (2008). Forskningsfältet bilddidaktik. Göteborgs universitet.

Lindgren, S. (2022). Digital Media and Society. Sage.

Lührmann, A., Gastaldi, L., Hirndorf, D., & Lindberg, S. I. (2020). Defending Democracy against Illiberal Challengers. A resource guide. University of Gothenburg: V-Dem Institute.

Lundh, A., & Alexandersson, M. (2012). Collecting and compiling: the activity of seeking pictures in primary school. Journal of Documentation, 68(2), 238–253.

Lundy, A. D., & Stephens, A. E. (2015). Beyond the literal: Teaching visual literacy in the 21st century classroom. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 174, 1057–1060.

Marner, A., & Örtegren, H. (2013). Digitala medier i bildämnet: Möten och spänningar. I Marner, A., & Örtegren, H. (Red.), Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk. Umeå universitet: Institutionen för estetiska ämnen, 28–49.

Matusiak, K. K. (2020). Studying visual literacy: Research methods and the use of visual evidence. IFLA Journal, 46(2), 172–181.

McLeod, G. (2021). Visual literacy and virtual rephotography. I Lee, J., et al. (Red.), Visual literacy in the virtual realm: The book of selected readings. International Visual Literacy Association, 81–93.

Merkel, W., & Lührmann, A. (2021). Resilience of democracies: responses to illiberal and authoritarian challenges. Democratization, 28(5), 869–884.

Messaris, P. (1994). Visual ”Literacy”: Image, Mind, and Reality. Westview Press.

Messaris, P., & Abraham, L. (2001). The role of images in framing news stories. I Reese, S. D., Gandy, Jr., O. H., & Grant, A. E. (Red.), Framing public life. Routledge, 231–242.

Mielczarek, N., & Perlmutter, D. D. (2014). Big pictures and visual propaganda: The lessons of research on the ”effects” of photojournalistic icons. I Winkler, C. K., & Dauber, C. E. (Red.), Visual propaganda and extremism in the online environment. U.S. Army War College Press, 215–232.

Mirzoeff, N. (2015). How to see the world. Pelican Books.

Mitchell, W. J. T. (1994). Picture Theory: Essays on Verbal and Visual Representation. University of Chicago Press.

Moore, C. (2010). Propaganda prints: A history of art in the service of social and political change. A&C Black.

Nelliyullathil, M. (2020). Teaching open source intelligence (OSINT) journalism: strategies and priorities. Communication & Journalism Research, 9(1), 61–73.

Newman, E. J., Garry, M., Unkelbach, C., Bernstein, D. M., Lindsay, D. S., & Nash, R. A. (2015). Truthiness and falsiness of trivia claims depend on judgmental contexts. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 41(5).

Newman, E. J., & Schwarz, N. (2024). Misinformed by images: How images influence perceptions of truth and what can be done about it. Current Opinion in Psychology, 56.

Newman, N., Fletcher, R., Robertson, C. T., Ross Arguedas, A., & Kleis Nielsen, R. (2024). Reuters Institute Digital News Report 2024.

Newman, N., Ross Arguedas, A., Robertson, C. T., Kleis Nielsen, R., & Fletcher, R. (2025). Reuters Institute Digital News Report 2025.

Nickerson, R. S. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomena in many guises. Review of General Psychology, 2(2), 175–220.

Nightingale, S. J., & Farid, H. (2022). AI-synthesized faces are indistinguishable from real faces and more trustworthy. Proceedings of the National Academy of Sciences, 119(8).

Nord, M., Altman, D., Angiolillo, F., Fernandes, T., Good God, A., & Lindberg, S. I. (2025). Democracy Report 2025: 25 Years of Autocratization – Democracy Trumped? University of Gothenburg: V-Dem Institute.

Nuhoğlu Kibar, P. (2023). The effect of instruction enriched with simple or complex visuals on developing visual literacy skills. Journal of Visual Literacy, 42(2), 89–109.

Nygren, T., Al-Afifi, M., & Axelsson, C. A. W. (2025). Boosting fact-checking in the classroom: verifying war photos and the pitfalls of overconfidence in education against disinformation. Education Inquiry.

Nygren, T., & Ecker, U. K. H. (2024). Education as a countermeasure against disinformation [Working paper 2024:3]. Lund University: Psychological Defence Institute.

Nygren, T., Guath, M., Axelsson, C. A. W., & Frau-Meigs, D. (2021). Combatting visual fake news with a professional fact-checking tool in education in France, Romania, Spain and Sweden. Information, 12(5), 201.

Nygren, T., & Guath, M. (2019). Swedish teenagers’ difficulties and abilities to determine digital news credibility. Nordicom Review, 40(1), 23–42.

Ohlheiser, A. (2022). How aspiring influencers are forced to fight the algorithm. MIT Technology Review, 14 juli.

Olson, M. (2025). Error as insight: AI hallucinations and the pedagogical possibilities of generative visual misrepresentation. Journal of Visual Literacy, 44(4), 454–470.

Pamment, J., Falkheimer, J., & Isaksson, E. (2023). Malign foreign interference and information influence on video game platforms: Understanding the adversarial playbook. Report 3/2023. Swedish Psychological Defence Agency.

Pennycook, G., Epstein, Z., & Mosleh, M. (2021). Shifting attention to accuracy can reduce misinformation online. Nature, 592, 590–595.

Persson, T., & Widmalm, S. (2023). Upon entering NATO: explaining defence willingness among Swedes. European Security, 33(4), 690–710.

Pomerantsev, P. (2015). Authoritarianism goes global (II): The Kremlin’s information war. Journal of Democracy, 26(4), 40–50.

Powell, T. E., Boomgaarden, H. G., de Swert, K., & De Vreese, C. H. (2015). A clearer picture: the contribution of visuals and text to framing effects. Journal of Communication, 65(6), 997–1017.

Puranen, B. (2014). Allegiance Eroding: People’s Dwindling Willingness to Fight in Wars. I Dalton, R. J., & Welzel, C. (Red.), The Civic Culture Transformed: From Allegiant to Assertive Citizens. Cambridge University Press, 261–281.

Ramberg, A. (2024). Selfies, springfilmer och tjuvjakter. Förskolebarns bildskapande och estetiska utforskande med digitala verktyg [Doktorsavhandling]. Falun: Institutionen för lärarutbildning, Högskolan Dalarna.

Regeringsformen (1974:152).

Roshchin, S. P., & Filippova, L. S. (2020). Artistic literacy in the paradigms of teaching fine arts. Humanities and Social Sciences Reviews, 8(2), 136–142.

Roshchin, S. P., Nizamutdinova, S. M., Shipovskaya, L. P., & Bartsitz, R. C. (2018). Problems of the topical field ”art” in modern school. International Journal of Engineering and Technology, 7(3.15), 306–308.

Rothenberger, L. (2012). Terrorist Groups: Using Internet and Social Media for Disseminating Ideas. New Tools for Promoting Political Change. Romanian Journal of Communication and Public Relations, 14(3), 7–23.

Schönau, D., Kárpáti, A., Kirchner, C., & Letsiou, M. (2020). A New Structural Model of Visual Competencies in Visual Literacy: The Revised Common European Framework of Reference for Visual Competency. The Literacy, Pre-Literacy and Education Journal, 3, 57–72.

Shehata, A., & Strömbäck, J. (2021). Learning political news from social media: Network media logic and current affairs news learning in a high-choice media environment. Communication Research, 48(1), 125–147.

Shin, S. Y., & Lee, J. (2022). The effect of deepfake video on news credibility and corrective influence of cost-based knowledge about deepfakes. Digital Journalism, 10(3), 412–432.

Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Ämnesrapport till rapport 253.

Skolverket (2015). Bild i skolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 (NÄU-13). Rapport 423.

Skolverket (2022a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Regeringskansliet.

SOU 2025:19 Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. Betänkande av Läroplansutredningen. Regeringskansliet.

Staal, J. (2019). Propaganda Art in the 21st Century. The MIT Press.

Stenberg, G. (2006). Conceptual and perceptual factors in the picture superiority effect. European Journal of Cognitive Psychology, 18(6), 813–847.

Stokes, S. (2002). Visual literacy in teaching and learning: A literature perspective. Electronic Journal for the Integration of Technology in Education, 1(1), 10–19.

Sturken, L., & Cartwright, M. (2001). Practices of Looking: An Introduction to Visual Culture. Oxford University Press.

Taylor, P. M. (2013). Munitions of the mind: A history of propaganda from the ancient world to the present era. Manchester University Press.

Thompson, D. S. (2019). Teaching students to critically read digital images: a visual literacy approach using the DIG method. Journal of Visual Literacy, 38(1-2), 110–119.

Thomson, T. J., Angus, D., Dootson, P., Hurcombe, E., & Smith, A. (2022). Visual mis/disinformation in journalism and public communications: Current verification practices, challenges, and future opportunities. Journalism Practice, 16(5), 938–962.

Tucker, J. A., Guess, A., Barberá, P., Vaccari, C., Siegel, A., Sanovich, S., … & Nyhan, B. (2018). Social media, political polarization, and political disinformation: a review of the scientific literature. Social Science Research Network.

Vaccari, C., & Chadwick, A. (2020). Deepfakes and disinformation: Exploring the impact of synthetic political video on deception, uncertainty, and trust in news. Social Media + Society, 6(1).

Van Puyvelde, D., & Rienzi, F. T. (2025). The rise of open-source intelligence. European Journal of International Security, 10, 530–544.

Wagner, E., & Schönau, D. (2016). Common European Framework of Reference for Visual Literacy – Prototype. Waxmann.

Wagnsson, C. (2020). What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes. European Security, 29(4), 397–415.

Wallenius, C. (2022). Do Hostile Information Operations Really Have the Intended Effects? A Literature Review. Journal of Information Warfare, 21(2), 21–35.

Wallenius, C., & Nilsson, S. (2019). A lack of effect studies and of effects: The use of strategic communication in the military domain. International Journal of Strategic Communication, 13(5), 404–417.

Weikmann, T., & Lecheler, S. (2023). Visual disinformation in a digital age: A literature synthesis and research agenda. New Media & Society, 25(12), 3696–3713.

Wiesenthal, C., Bucknell, B., & Mitchell, W. J. T. (2000). Essays into the Imagetext: An Interview with W. J. T. Mitchell. Mosaic: An Interdisciplinary Critical Journal, 33(2), 1–23.

Wigell, M. (2019). Hybrid interference as a wedge strategy: a theory of external interference in liberal democracy. International Affairs, 95(2), 255–275.

Wileman, R. E. (1993). Visual communicating. Educational Technology Publications.

Williams, C. M., & Debes, J. L. (1970). Proceedings of the first national conference of visual literacy. Pitman.

Wolff, R. (2024). Visual Propaganda and Biafran National Identity: Artists Constructing a Nation During Wartime. African Studies Review, 67(4), 888–919.

Wollberg, M. C., & Cikara, M. (2018). The neuroscience of intergroup emotion. Current Opinion in Psychology, 24, 48–52.

Yang, Y., McCabe, S., & Hindman, M. (2024). Does Russian Propaganda Lead or Follow? Topic Coverage, User Engagement, and RT and Sputnik’s Agenda Influence on US Media. The International Journal of Press/Politics, 30(4), 956–979.

Zaki, J. (2014). Empathy: A motivated account. Psychological Bulletin, 140(6), 1608–1647.

Öhman, E. (2024). Bildämnet. Skolverkets interna kunskapsöversikt 2013–2023. Bilaga 1 till Kunskapsunderlag om estetiska ämnen, PM Dnr. 2023:1033.

Ördén, H., & Vrist-Rønn, K. (kommande). Civil Society Open-Source Intelligence (OSINT). I Falkheimer, J., & Pamment, J. (Red.), Psychological Defence and Information Influence: An Introduction. Psychological Defence Research Institute.

Örtegren, H., & Karlsson Häikiö, T. (2020). Visual Literacy in Swedish Art Education. Lärarutbildning & konstpedagogik. Några nordiska nedslag. Tilde – Rapport nr. 17, 9–18. Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Textinnehållet på denna sida är licensierat i enlighet med det konventionella upphovsrättsskyddet.

Detta innebär att du:

måste ha upphovspersonens godkännande för att dela, sprida eller använda texten
får citera ur texten i enlighet med god sed.

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Fotnoter

1
Farrell et al., 2021
2
.Farrell et al., 2021
3
Nygren & Ecker, 2024
4
Andersson, 2025
5
Andersson, 2025: 26
6
Newman et al., 2025
7
Newman et al., 2025: 14
8
Newman et al., 2025: 14
9
Newman et al., 2024: 10
10
Curry, 2025
11
Shehata & Strömbäck, 2021
12
Shehata & Strömbäck, 2021: 141
13
Kozyreva et al., 2020
14
Kozyreva et al., 2020
15
Broda & Strömbäck, 2024: 139
16
Denov, 2025
17
Skibinski, 2021
18
Newman et al., 2025: 11
19
Newman et al., 2024: 10
20
Newman et al., 2025: 11
21
Nygren & Ecker, 2024
22
Nord et al., 2025
23
Nord et al., 2025: 38
24
Lührmann et al., 2020; Merkel & Lührmann, 2021
25
Wigell, 2019: 262
26
Denov, 2025: 160
27
Hedling, 2025
28
Hellman, 2024: 3
29
Akram et al., 2022
30
Falkheimer, kommande
31
Falkheimer, kommande
32
Wagnsson, 2020: 409
33
Lasswell, 1971
34
Libicki, 1995: 35
35
Pomerantsev, 2015
36
Puranen, 2014: 271
37
Persson & Widmalm, 2023
38
Persson & Widmalm, 2023
39
2018
40
Golovchenko et al., 2018
41
Golovchenko et al., 2018
42
Eriksson Krutrök, 2023
43
Newman et al., 2025
44
Tucker, 2018: 47–48
45
Taylor, 2013
46
2011: 310
47
Dean et al., 2012; Rothenberger, 2012
48
Falkheimer & Pamment, 2025; Pamment et al., 2023
49
Jowett & O’Donnell, 1999: 196
50
Moore, 2010
51
Moore, 2010
52
Wolff, 2025
53
Staal, 2019: 49
54
Staal, 2019: 49
55
Nightingale & Farid, 2022
56
Gambín et al., 2024
57
Hameleers et al., 2020: 283
58
Gambín et al., 2024
59
Fallis, 2021
60
Weikmann & Lecheler, 2023
61
Newman & Schwarz, 2024
62
2023
63
Newman & Schwarz, 2024
64
Stenberg, 2006
65
Newman et al., 2015
66
Hannah, 2021; Powell et al., 2015
67
Zaki, 2014
68
Zaki, 2014
69
Wollberg & Cikara, 2018
70
Mielczarek & Perlmutter, 2014: 220–221
71
Wallenius & Nilsson, 2019; Wallenius, 2022
72
Kozyreva et al., 2020: 108
73
Pennycook et al., 2021
74
Nickerson, 1998
75
Wallenius & Nilsson, 2019
76
Heath, kommande
77
201
78
Arcos et al., 2022; Hjorth & Adler-Nissen, 2019
79
Brady et al., 2017
80
Hjorth & Adler-Nissen, 2019
81
Yang et al., 2024
82
Nygren & Ecker, 2024: 5
83
Nygren & Guath, 2019
84
Baptista & Gradim, 2020
85
Dan et al., 2021
86
Hameleers et al., 2022
87
Dobber et al., 2021
88
Hameleers et al., 2020
89
Shin & Lee, 2022
90
Messaris & Abraham, 2001
91
2024
92
Vaccari & Chadwick, 2020
93
(Vaccari & Chadwick, 2020; Weikman & Lecheler, 2023)
94
Pamment et al., 2023: 29
95
Pamment et al., 2023: 23–29
96
Vaccari & Chadwick, 2020
97
Williams & Debes, 1970
98
Hattwig et al., 2013
99
Avgerinou & Ericson, 1997; Bamford, 2003: 1–2
100
Brumberger, 2011: 21
101
2002
102
Messaris, 1994: 3–21
103
1993: 114
104
1994; Wiesenthal et al., 2000: 3
105
ACRL, 2011
106
ENViL
107
Wagner & Schönau, 2016
108
Schönau et al., 2020. Schönau et al. 2020
109
2002: 366
110
Lindgren, 2022
111
2015
112
Öhman, 2024
113
Lindgren, 2008
114
Andersson, 2023
115
Marner & Örtegren, 2013: 31
116
Eriksson Krutrök, 2023: 268
117
Kellner & Share, 2007
118
Khoury & Hemsley, 2025
119
Divon & Eriksson Krutrök, 2024
120
Kalnes & Bjørge, 2025
121
Kumpulainen et al., 2013
122
Brennen et al., 2021: 281
123
Khoury & Hemsley, 2025: 11; Ohlheiser, 2022
124
Kalantzis & Cope, 2025
125
Matusiak, 2020
126
Avgerinou & Ericson, 1997
127
Caulfield, 2017; Caulfield & Wineburg, 2023
128
Aprin et al., 2022
129
Thomson, 2017: 384
130
Nygren et al., 2021; Nygren et al., 2025
131
Nygren et al., 2025
132
Nygren et al., 2025
133
2018
134
Thomson et al., 2022
135
Himma-Kadaka & Ojamets, 2022
136
Thomson et al., 2022: 943
137
Farid, 2018
138
Dodds et al., 2025: 618
139
El-Masri & Reese, 2025: 623
140
Nelliyullathil, 2020
141
Dodds et al., 2025: 618
142
Nelliyullathil, 2020
143
Van Puyvelde & Tabárez Rienzi, 2025; Ördén & Vrist-Rønn, kommande
144
El-Mazri & Reese, 2025
145
El-Mazri & Reese, 2025: 622
146
Eriksson & Göthlund, 2023: 21
147
Thompson, 2018: 385
148
Nuhoğlu Kibar, 2023
149
Lundy & Stephens, 2015: 1059
150
Lundy & Stephens, 2015: 1059
151
Thompson, 2019
152
Thompson, 2019: 114
153
Brumberger, 2011
154
Kędra & Žakevičiūtė, 2019: 2
155
2008: 61
156
Sturken & Cartwright, 2001
157
Schönau et al., 2020
158
Schönau et al., 2020
159
Avgerinou & Pettersson, 2011
160
Chai, 2019
161
McLeod, 2021: 87
162
Roshchin & Filippova, 2020: 140
163
Roshchin et al., 2018
164
Roshchin & Filippova, 2020: 139
165
Kedra, 2018: 78
166
Kalantzis & Cope, 2025
167
Brumberger, 2025
168
Olson, 2025
169
Brumberger, 2025
170
.Brumberger, 2025
171
Bergström & Hernwall, 2013: 43
172
Lundh & Alexandersson, 2012
173
Kress et al., 2021
174
SOU 2025:19: 160, 181
175
Skolverket, 2005, 2015
176
Örtegren & Karlsson Häikiö, 2020
177
Skolverket, 2022a
178
Newman et al., 2025: 14
179
Weikmann & Lecheler, 2023
180
Newman & Schwarz, 2024
181
Vaccari & Chadwick, 2020
182
Brumberger, 2011
183
Matusiak, 2020
184
Nygren et al., 2021; Nygren et al., 2025