Med rösträtt i bokhyllan: Hur Habo bibliotek lät barnen vara med och bestämma

Barnbibliotekarierna på Habo bibliotek har testat att göra barn delaktiga i inköpsprocessen genom att erbjuda skolklasser möjligheten att rösta på vilka böcker de vill att biblioteket ska köpa in. I artikeln skriver bibliotekarien Karin Evemalm om hur hon gick tillväga för att få barn i förskoleklass att involveras i processen, på sina villkor.  

Barn och unga är en prioriterad målgrupp för våra folkbibliotek och att arbeta läsfrämjande mot denna målgrupp är en viktig del av bibliotekens verksamhet. Barn har också rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör dem (Barnkonventionen, artikel 12). 

På Habo bibliotek satsar vi mycket på verksamhet som riktar sig mot förskolor och skolor. Barnbibliotekarierna har som mål att alla barn ska få besöka folkbiblioteket flera gånger under sin skoltid. Vi ser skolan som en väg att nå alla barn med läsfrämjande insatser. Vi har en årsplan som innefattar någon typ av aktivitet för varje årskurs som erbjuds samtliga skolor i kommunen. 

Syfte och bakgrund

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas. Att få välja vad du själv ska läsa främjar läslusten. Därför kan man också tänka sig att det är läsfrämjande att låta barnen vara med och välja redan innan böckerna köps in. Så att barnen får känna att det de själva gillar och tycker är viktigt är relevant även för andra. Sedan några år tillbaka har barnkonventionen varit lag i Sverige och för oss barnbibliotekarier har det inneburit ett arbete där vi försöker säkerställa att vi i vår verksamhet tar hänsyn till barns rättigheter, och att vi hittar rutiner för att göra barn delaktiga på olika sätt. Med detta resonemang som bakgrund kände vi att vi ville erbjuda hela skolklasser möjligheten att lämna inköpsförslag till oss. Vi valde att lägga till detta i vår årsplan för åk 1, 5 och 8. Vi ville få med elever i olika åldrar och för just dessa årskurser hade vi ingen annan återkommande aktivitet.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

Vi bestämde oss för att använda Barn- och ungdomsbokskatalogen som underlag för elevernas önskemål. Katalogen ges ut varje år av Kulturrådet och innehåller ett urval av årets utgivning, presenterat med omslagsbild och kort beskrivning. Berörda klasslärare fick information via e-post och barnbokskataloger lämnades eller skickades ut till skolan. Varje lärare bestämde själv om hens klass skulle vara med, och genomförde aktiviteten på skolan. Elevernas inköpsförslag skickades till oss på biblioteket och de flesta böcker som inte redan fanns på biblioteket köptes in. När inköpen var klara återkopplade vi detta till deltagande klasser.

Från åk 1 fick vi väldigt lite respons. Vi pratade med några lärare som tyckte att det var svårt att finna tid att genomföra aktiviteten med barnen, eftersom de skulle behöva mycket stöd med att läsa i barnbokskatalogen samt förstå vad de skulle göra. De tyckte också att det vore bra med en bibliotekarie som höll i aktiviteten, eftersom det då blir mer tydligt för barnen vilket syftet med aktiviteten är.

Vi kom fram till att de yngre eleverna behöver få erbjudandet att vara med och välja böcker på ett annat sätt. Vi kände också att det nog behövde ligga på oss på biblioteket att engagera barnen i detta, så att inte för mycket hänger på hur mycket tid och engagemang det finns hos varje enskild lärare. För att prova ett annat tillvägagångssätt bestämde vi att jag skulle testa att låta förskoleklasser rösta på böcker när de ändå gör besök på biblioteket varje år.

Hur gick det till vid klassbesöken?

Inbjudan till biblioteksintroduktion skickas ut med e-post direkt till ansvariga pedagoger på varje skola och oftast sker en dialog vid tidsbokning som möjliggör att alla grupper kan komma.

Det som vanligtvis ingår i biblioteksbesöket är en rundtur i biblioteket och en samling där vi pratar om vad ett bibliotek är, vad som finns där och hur man gör när man är där. Efter samlingen ser det lite olika ut med olika grupper, en del önskar boktips, några vill låta barnen titta runt och kolla i böcker och en del grupper vill att barnen ska få lånekort och låna. Det sistnämnda är ganska tidskrävande.

För de grupper som skulle rösta på böcker gjorde jag så att jag först hade rundtur och samling med samtal om biblioteket. Därefter berättade jag för dem att en av mina arbetsuppgifter är att välja vilka böcker som ska köpas in till bibliotekets barnavdelning och att jag vill köpa böcker som barnen vill läsa. På så sätt kunde jag sedan förklara att jag behövde deras hjälp. Jag hade förberett en skärm med hjul som jag rullade fram och på den hade jag satt papper i A4-storlek med ett bokomslag, titel och kort beskrivning.

Barnen fick välja de böcker som de tyckte verkade bäst genom att sätta ut klistermärken med hjärtan på. Varje barn fick tre klistermärken. Lärarna var behjälpliga och vi lät cirka 5 barn i taget gå runt skärmen och välja medan de andra satt och väntade. Varje grupp fick cirka 10–12 böcker att välja på. Några grupper hade samma titlar men efterhand bytte jag ut dem.

Jag valde att inte använda alltför värderande ord om böckerna, som ”spännande” och ”rolig”. Vad barnen tycker är spännande är ju subjektivt och inte alltid detsamma som vad en vuxen recensent tycker. Jag ville inte att barnen skulle rösta på en viss bok enbart för att jag hade lyft fram den som spännande. Jag försökte istället få med några ord om bokens innehåll och/eller handling, som ”Berättelse om ett fotbollslag”, ”En pojke som har en fluga som husdjur”, ”Olika djur som samarbetar”, ”Hur robotar fungerar och används”.

Hur valde jag vilka böcker förskoleklasserna skulle få rösta på?

De lärare från åk 5 som deltagit tidigare år tyckte att Barn- och ungdomsbokskatalogen fungerade bra som underlag för elevernas bokval. Den aktiviteten skedde i klassrummen och vi barnbibliotekarier var inte närvarande. En stor andel av de böcker som eleverna hade att välja på hade biblioteket redan köpt in, eftersom vi jobbar med löpande urval av nyutgivna böcker. Det behöver inte i sig vara negativt, men jag tyckte att det kändes lite tråkigt. Så inför förskoleklassernas besök bestämde jag mig för att istället göra ett urval av helt nya böcker, som vi ännu inte beställt till biblioteket. För att på så sätt göra barnen delaktiga i den delen av inköpsprocessen då vi bibliotekarier faktiskt gör vårt urval.

Vi använder oss av det digitala BTJ-häftet, så jag valde ut ett antal titlar ur 1–2 av de nyaste listorna. Jag tog med de flesta lättlästa kapitelböckerna, några av bilderböckerna samt tjockare kapitelböcker och faktaböcker där åldersrekommendationen var lagom för förskoleklass. Jag valde ibland bort böcker ur populära serier som vi skulle behöva beställa oavsett hur de här barnen röstade. Jag försökte att inte göra en egen bedömning av boken i detta läge utan tog med böcker med både lågt och högt betyg. Dock skummade jag igenom recensionerna för att se om boken fått kritik för något olämpligt i innehållet eller om den bedömdes vara särskilt svår på något vis. Eftersom barnen skulle bedöma främst utifrån bild och titel så kände jag att jag inte ville ha med böcker som vi av olika skäl inte skulle kunna tänka oss att köpa in. Jag ville kunna köpa alla böcker som fick många röster av barnen. Förskoleklasserna besökte biblioteket vid olika tillfällen under en ganska lång tidsperiod, så vid några tillfällen bytte jag ut böckerna, så att vi kunde beställa det som barnen röstat på allt eftersom.

Hur gick urvalet till efter det att barnen röstat?

Vi köper alltid en stor andel av de barnböcker som ges ut, så det blev inga stora förändringar i våra beställningar under den här processen. Men varje bok som jag hade haft med i röstningen hade jag markerat i listan. När vi gjorde vår beställning från den aktuella listan, kollade vi först hur många hjärtan boken hade fått av barnen. Andra saker vägdes också in, som till exempel om boken var del i en serie som vi hade sen tidigare. Jag hade ingen exakt mall för hur många röster boken skulle ha för att bli inköpt. Men jag skulle gissa att vi köpte in alla böcker som fått minst tre hjärtan från en barngrupp.

Vad ville barnen ha?

Barnens preferenser var ganska breda, de allra flesta av de böcker som presenterades fick minst en röst. Dinosaurieböcker och faktaböcker överlag fick många röster. De bilderböcker som fanns med var inte lika populära. En bilderbok stack dock ut, Det brinner i djurparken. Denna bok är ett bra exempel på en bok som vi bibliotekarier kanske skulle ha valt att inte köpa in på grund av ett tveksamt lektörsomdöme. Men eftersom barnen visade den så stort intresse blev den inköpt och har även blivit lånad.

Fem böcker som fick många röster av förskoleklasserna

Lätta fakta om robotar av Peter Ekberg
Monster-Flugo anfaller av Tedd Arnold
Inga regler av Anders Blentare
Lätta fakta om korallrev av Kristie Pickersgill
Minifakta om flygödlor av Per Østergaard

Mina reflektioner

Jag tycker att metoden med utskrivna bilder och klistermärken fungerade bra för barn i den här åldern. Det blev ett tydligt och konkret uppdrag med ett moment där barnen fysiskt gör något, vilket jag tror kan göra att de upplever att de verkligen har bidragit med något. Men det är inte det mest miljövänliga tillvägagångssättet och därför kan det vara bra att fundera kring digitala alternativ om det finns möjlighet.

En sak att ta ställning till är hur mycket information som ges om böckerna. Jag valde att inte skriva en massa text under bilderna eftersom barnen jag träffade i huvudsak inte kunde läsa. Däremot hade jag kunnat berätta lite kort om varje bok innan de skulle rösta. I de flesta grupperna fanns det dock inte tid till det. Jag och lärarna läste texten som jag skrivit till bokomslagen högt, under tiden som barnen gick runt med klistermärkena. Detta fungerade bra, men det är viktigt att fundera kring vilka kriterier det är önskvärt att barnen väljer utifrån. Utan presentation av innehållet så spelar bokens titel och omslag den största rollen när barnen väljer. Min erfarenhet är att dessa två saker också ofta spelar stor roll för många barn när de väljer vad de ska läsa. Att ha lite mer tid till själva röstningen hade varit bra. För de grupper som skulle låna böcker efteråt blev det nog lite för mycket information vid ett och samma tillfälle och röstningsmomentet fick göras ganska snabbt.

I mitt test med förskoleklasserna blev det, av olika skäl, ingen direkt återkoppling till deltagande klasser efter deras besök på biblioteket. Men det är något som jag tycker är värt att planera för. Så att barnen får information om vad som händer i nästa steg i processen, när böckerna faktiskt köps in. Jag såg till att barnens favoriter var synligt skyltade i biblioteket och jag visade några av de nya böckerna i våra sociala medier, där jag också berättade om förskoleklassernas medverkan. För framtiden tänker jag att det går att bjuda in eleverna till någon typ av återkopplande aktivitet på biblioteket eller i skolan, kanske med bokprat kring några av böckerna som var populära vid röstningen.