Gå direkt till innehållet

När unga når unga – tips från Malmö stads Läsambassadörer om hur biblioteken kan nå dem bättre

Denna sommar tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb genom läsfrämjande arbete. Ungdomarna fick också ett uppdrag – att undersöka hur materialet till Malmös Sommarboken uppfattas och används av unga ur den egna åldersgruppen. I den här artikeln skriver Lena Sjunnesson och Charlotta Westerberg, som varit delaktiga i projektet med Läsambassadörerna, om vad ungdomarna kom fram till.

Biblioteken i Malmö (BiM) har sedan ett par år tillbaka sommarpraktikanter i åldrarna 16–19 år som arbetar som Läsambassadörer. Praktikplatserna lottas ut och ungdomarna kommer från olika delar av staden, har olika kulturell och språklig bakgrund, olika könstillhörigheter, några är läsare medan andra säger att de aldrig öppnat en bok. Deras främsta arbetsuppgift är att göra reklam för och sprida satsningen Sommarboken, en aktivitet som innebär att man läser tre böcker, skriver en recension om varje och sedan får en bok som gåva. Läsambassadörerna arbetar uppsökande vid Malmös parker och lekplatser, vid stadens badstrand och på andra platser utomhus.

Under sommaren 2023 gavs de 120 unga sommarpraktikanterna en extra arbetsuppgift utöver sitt ordinarie läsfrämjandeuppdrag. Med stöd från medel via Region Skånes Experimentspåret har BiM kunnat ge Läsambassadörerna en egen bok i present att läsa och recensera, för att själva testa på hur det är att vara en deltagare i Sommarboken. Tillsammans med sina handledare har de även denna sommar haft särskilt fokus på att undersöka hur materialet till Sommarboken uppfattas och används av unga i den egna åldersgruppen. Tanken med detta var att BiM skulle få nya kunskaper om målgruppens syn på biblioteken och dess verksamhet.

Bibblan bör finnas på Youtube och Tiktok!

Läsambassadörerna fick möjlighet att både enskilt och i grupp prata om sina intryck från det läsfrämjande arbetet under sina fyra praktikveckor, och på avslutningsdagen hade de en gemensam utvärdering tillsammans med sina handledare. Det visade sig då att de upplevde att materialet till Sommarboken inte tilltalade den egna åldersgruppen, utan att det till och med bidrog till att försvåra det läsfrämjande arbetet. Massor av tankar, iakttagelser och förslag framkom i deras utvärdering och för oss på biblioteken är detta en guldgruva att gräva ur för att utveckla och förbättra våra verksamheter så att de bättre svarar mot våra ungas behov och önskemål. Med denna artikel vill vi dela med oss av de synpunkter, önskemål och idéer som vi fick in från ungdomarna.

Tre ungdomar sitter framför datorskärmar.
Ungdomar på biblioteket Garaget i Malmö. Foto: Rickard Grönkvist, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY-NC-SA 4.0.)

Ungas syn på det fysiska biblioteksrummet

  • Att fler bibliotek ser ut som biblioteket Garaget i Malmö, som de tycker är en bra och välkomnande miljö.
  • Att det behövs fler grupprum där man får lov att prata med varandra.
  • Att biblioteken blir bättre på att sprida att det finns fler saker att göra på biblioteken än det som är specifikt bokrelaterat.
  • Att biblioteken blir bättre på att visa upp och skylta med populära böcker.
  • Att biblioteken är mer synliga på andra offentliga platser och i föreningslivet.
  • Att det behövs unga anställda med olika bakgrunder på biblioteken. Det borde finnas krav på att varje bibliotek ska ha en ung anställd som pratar flera språk och också SYNS på biblioteket.

Ungas syn på Biblioteken i Malmös marknadsföring i sociala medier

  • Biblioteken i Malmö bör ha en egen BookTok där det skrivs om populära böcker. 
  • Att det behöver vara unga personer som boktipsar, eftersom unga är mindre benägna att lyssna på äldre bibliotekarier.
  • Att Biblioteken i Malmö bör samarbeta med unga influencers som boktipsar.
  • Att det finns kunskap om och personer på biblioteken som arbetar med sociala medier, så som en influencer gör. 

Vilken verksamhet vill de unga ha eller kan tänka sig att delta i?

  • Novelltävlingar.
  • ”Ortens bästa poet”.
  • En lästävling om året som riktar sig till gymnasieelever.
  • Läsutmaningar i form av spel eller tävlingar där en samlar på stämplar för varje bok en läst.

Ungas åsikter och synpunkter på satsningen med Sommarboken

Satsningen på Sommarboken innebär att deltagarna läser tre valfria böcker som de sedan skriver en kort recension om och i gengäld får de välja en ny bok i gåva. Syftet med Sommarboken är att barn och unga ska hålla i gång läsningen under sommaren då den ses som en färskvara. Det har dock varit svårt att få unga i åldern 16–19 år att delta i Sommarboken. Det visade sig att Läsambassadörerna själva tyckte det var pinsamt att dela ut recensionsbladen eftersom de unga som skulle ta emot materialet tyckte att det var barnsligt och ointressant. Det försvårade Läsambassadörernas arbete med att nå ut till sina egna målgrupper.

Här har vi sammanfattat Läsambassadörernas syn på Sommarboken:

  • Många tror att Sommarboken bara är för barn och unga i åldern 6–16 år eftersom det mest pratas om satsningen i grundskolan.
  • De tycker inte att det framgår av informationen att det är för andra åldrar och att informationen inte når ut på gymnasieskolorna.
  • Information om Sommarboken på Biblioteken i Malmös webbplats är inte tydlig.
  • Unga (16–19 år) använder heller inte webbplatsen eller Instagram.
  • De menar att om vi vill nå unga (16–19 år) bör vi använda oss av Youtube och Tiktok.
  • De tycker att den grafiska profilen för Sommarboken är för barnslig och för petig att fylla i. 
  • De vill inte ha några emojis på materialet.
  • De tror också att den bör heta något annat än “Sommarboken” för deras åldersgrupp, så att det känns som en egen sak för dem.
  • De ser gärna att en kan få välja något annat än en bok i gåva, till exempel biobiljett istället. De menar att de som läser mycket inte vill ha en bok till, de lånar böcker av en anledning.
Flera färggranna fotografier med barn som sitter utomhus. Såpbubblor som syns i ena bilden.
Läsambassadörerna träffade barn och unga vid Ribersborgsstranden och olika parker i Malmö under sommaren. Fotokollage av Lena Sjunnesson (c).

Nya perspektiv inför framtiden

Det har blivit tydligt att materialet till Sommarboken behöver göras mer tilltalande för åldersgruppen. Sommarprojektet med Läsambassadörerna är över för denna gång, men alla dessa synpunkter som rör smått och stort kring bibliotekens verksamheter är en tillgång vid Biblioteken i Malmös framtida arbete gentemot unga. 

Det är viktigt att biblioteket håller sig à jour och löpande efterfrågar input från unga. Samarbetet med dem är avgörande för att lyckas i det läsfrämjande arbetet gentemot deras åldersgrupp. I nuläget förs en diskussion om hur Biblioteken i Malmö ska ta tillvara på lärdomarna och insikterna från projektet med Läsambassadörerna och specifikt deras synpunkter kring Sommarboken. 


Lena Sjunnesson är biblioteksassistent på Oxiebiblioteket och samordnare för projektet med Läsambassadörerna i Malmö stad. 

Charlotta Westerberg är utvecklingssekreterare på Biblioteken i Malmö men arbetar för tillfället som biblioteksutvecklare i Region Skåne. 

Denna text skrevs under två fortbildningsdagar för bibliotekspersonal som Biblioteken i Malmö arrangerade för att dela kunskaper, reflektioner och erfarenheter om barns och ungas delaktighet och inflytande på bibliotek. Delaktighetsdagarna syftade till att sprida goda metoder och lärdomar genom samtal och skrivande, en form av kollegialt lärande. I följande reportage finns med information om delaktighetsdagarna och fler av de texter som skrevs.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Puffbild av Rickard Grönkvist, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY-NC-SA 4.0.)

Kommentarer

Vad tänker du kring detta?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.