
Kör bara! – Att jobba läsfrämjande med barn och unga i podcastformat
Som många andra folkbibliotek runt om i landet sökte Knivsta bibliotek projektmedel från Kulturrådet inom satsningen Stärkta bibliotek. I ett första steg omformades bibliotekets programrum, vilket helt otippat blev grogrunden för en läsfrämjande podcast för och med barn och unga. Här berättar personerna bakom projektet om processen bakom initiativet.
Vilken verksamhet ska biblioteket satsa på? Hur kan biblioteket vara en relevant plats för barn och unga? Vad ingår i det läsfrämjande uppdraget? Det är frågor som vi diskuterat många gånger och som vi ständigt återkommer till. Det var ingen självklarhet att starta en podcast och inget som kom som en blixt från klar himmel. Tvärtom har arbetet med Vi hörs i Underlandet sina rötter så långt tillbaka i tiden som 2019, då bibliotekets programrum (med det föga inspirerande namnet ”aktivitetsrummet”) omformades med projektmedel inom satsningen Stärkta bibliotek. Rummet utformades med inspiration från Lewis Carrolls roman Alice i Underlandet och fick namnet Underlandet. Det finns en fantasifull väggmålning med en stressad kanin och färgerna går i turkos, lila och ceriserosa.
Vår målsättning var att i ett andra skede fylla rummet med aktiviteter för barn från 10 år. Med nya medel från Kulturrådet genomfördes 2021 ”fas två” i projektet. Målet var att utveckla och anpassa verksamheten i Underlandet efter barns och ungas önskemål och behov.

Projekt i pandemitider
Att fylla ett rum med aktiviteter mitt under pandemin var ingen lätt uppgift, och projektet kom att präglas av de restriktioner som rådde. Utgångspunkten var oavsett rådande läge att verksamheten skulle utgå från de intressen som fanns lokalt och att vi skulle få en så bred bild som möjligt av vilka önskemål Knivstas barn och unga hade på vår verksamhet. Med skolans hjälp kunde vi i uppstarten av projektet göra en digital enkät, som över 300 barn mellan 10 och 15 år svarade på. I enkäten framkom bland annat att det hos många barn i kommunen fanns ett intresse för att skapa en podcast. Vissa barn hade också specialintressen som de ville veta mer om. Några exempel är vetenskap, fotboll och gamla kungar och drottningar.
Utifrån enkätens resultat arrangerade vi olika aktiviteter i mindre skala, och tog även beslutet att testa podcastformatet. Vi utgick helt enkelt från några av de intressen som kommit fram i enkäten, kopplade dem till aktuella faktaböcker och skapade de första podcastavsnitten tillsammans med intresserade barn och unga. De unga som deltog i arbetet med podcasten hittade till oss dels genom fritidsverksamheten, dels genom befintlig biblioteksverksamhet. Podcastens första avsnitt spelades in och publicerades under hösten 2021 och handlade om vetenskap och regenter.
Podd som läsfrämjande
Under arbetet med podcasten märkte vi att den väckte intresse hos både vuxna och barn, och vi upplevde att det fanns mer att utforska i det arbetssätt vi bara börjat nosa på. Vi upplevde att kopplingen till populärkultur och facklitteratur gjorde biblioteket mer lockande för barn och unga som vi annars inte nådde. Inför 2022 sökte vi därför pengar inom ramen för Kulturrådets satsning på läs- och litteraturfrämjande insatser. Vår förhoppning var att vi skulle nå fler genom att fokusera på annan läsning än enbart den skönlitterära.
Ganska tidigt i processen insåg vi att podden behövde ha en väl avgränsad och tydlig syftesbeskrivning för att vi inte skulle tappa kursen. Kollegor inom kommunen hade tankar och idéer om vad podden skulle kunna handla om och hur den skulle kunna utvecklas. För oss var det viktigt att inte tappa fokus på det som var själva kärnan i arbetet: barn och ungas egna önskemål. Det var inte vuxna som skulle styra innehållet.
Syfte och mål
Vi formulerade syftet så här:
”Syftet med podcasten är att utifrån barn och ungas egna önskemål och intressen skapa innehåll som på olika sätt främjar berättande och lärande.
Podcasten skapas för och med barn och unga. Den syftar till att främja och värna barn och ungas rätt att uttrycka sig fritt samt barn och ungas rätt till medbestämmande och delaktighet.
Arbetet med podcasten lutar sig mot bibliotekslagen, barnkonventionen (särskilt paragraf 13) samt Knivsta biblioteks biblioteksplan och Knivsta kommuns kultur- och fritidspolitiska program som lyfter barn och ungas rätt till att vara, verka och växa. Målgruppen är barn och unga från 10 år.”
Det långsiktiga målet har varit att podcasten ska bli en naturlig del av Knivsta biblioteks ordinarie verksamhet för barn och unga, samt att fånga upp barn och ungas intressen och ge dem en möjlighet att göra sina röster hörda.
Att gräva där man står
Hur har det då gått med de ambitionerna? Alla avsnitt utgår från intressen som vi på olika sätt fångat upp – genom enkäter, referensgrupper, samarbetspartners och barn vi möter ”på golvet”. Efter varje inspelning gör vi en väldigt kort utvärdering som ger oss en bild av deltagarnas upplevelse. Det genomgående temat i utvärderingarna är att lärandet och det sociala står i fokus. Deltagarna tycker att det är roligt, intressant och lärorikt att få prata med och träffa andra som delar ett intresse eller vet mycket om ett specifikt ämne. Själva slutprodukten – avsnittet – är inte lika viktig. Vi har också byggt annan verksamhet kring poddens avsnitt, bl.a. Harry Potter-pyssel, programmering i Minecraft, bokcirklar, skrivkurser, rollspelsträffar och mangatecknande.
Men, ingenting är statiskt, och vad som just nu är intressant skiftar i takt med att nya barn växer upp. Därför har den viktigaste lärdomen för oss blivit att ”gräva där vi står” samt att skapa och upprätthålla relationer till de barn och unga som vi möter och samarbetar med. Det innebär helt enkelt att vi i nästan all programverksamhet utgår från de intressen som finns hos målgruppen just nu. Det kan vara allt ifrån en bokcirkel i manga eller programmering i Minecraft. Genom återkommande poddträffar, planeringsmöten, sms och spontana möten i biblioteket håller vi kontakten med de barn och unga som är involverade i Vi hörs i Underlandet.
Nya arbetssätt – och nya utmaningar
Genom Vi hörs i Underlandet har vi utvecklat ett utforskande och reflekterande arbetssätt som innebär att vi ständigt provar oss fram. Medan vi tidigare planerade verksamheten terminsvis och hade en färdig struktur, fångar vi nu många bollar på volley och planerar utifrån intressen hos barn och unga som vi möter.

Formen för podcasten har genom en ”trial and error”-inställning så småningom fallit på plats, men vi har samtidigt lärt oss att formen ständigt behöver utmanas. Detta arbetssätt har varit den största framgången och behållningen med projektet. Vi har kunnat finslipa konceptet och göra vad vi kan för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för alla inblandade, samtidigt som vi är öppna för förändring.
På vägen har vi också stött på motstånd. Det har varit utmanande, och bitvis svårt, att hitta rätt form för samarbete med andra aktörer. Svårigheterna beror ofta på de skiftande förutsättningar som olika verksamheter har, till exempel har ungdoms- och fritidsverksamheten haft önskemål om att spontant, och i stora grupper, komma och testa att podda vilket biblioteket har haft svårt att tillmötesgå. Arbetet är också tidskrävande, vilket kan vara svårt att motivera för beslutsfattare, liksom den långsiktiga vinsten av ett sådant tidskrävande arbete. En annan utmaning har varit balansen mellan att driva på och släppa taget – om deltagare som visat intresse, om ämnesområden som inte konkretiserats, om samarbeten som inte varit fruktsamma.
Fördelar med formatet
Något av det mest givande med att jobba i podcastformat är att tillsammans med deltagarna ”gå ner i kaninhålet” och fördjupa oss i varierande ämnen. Även i de avsnitt som har inbjudna gäster, som kan forska på allt från vulkaner till kärnfysik eller vara inlästa på Sagan om ringen eller manga, så är det de unga deltagarna som styr vilken riktning samtalet tar. Vi sköter all teknik kring inspelningarna, så att deltagare och gäster kan fokusera på samtalet.
Andra fördelar med formatet är att det är demokratiskt att deltagarna är jämställda oavsett ålder och livserfarenhet. Det spelar heller ingen roll hur deltagarna ser ut och det går att vara anonym. Relationer skapas mellan oss och de unga deltagarna genom att vi uppmärksammar deras specialintressen vid förberedelser, under inspelning och efter publicering av avsnitten. Genom podden får unga en möjlighet att nå ut med vad som är viktigt för dem, här och nu.
Vad gäller själva arbetsprocessen så underlättar det för oss att när själva poddavsnittet är inspelat så har vi allt material vi behöver. Om vi även filmat hade till exempel inklippsbilder varit ytterligare en faktor att ta hänsyn till.
Inget avsnitt är det andra likt
I skrivande stund (maj 2023) har vi spelat in 24 avsnitt om en mängd olika ämnen. Allra bäst blir det när deltagarna är djupt passionerade eller intresserade av ett ämne och får möjlighet att dela det intresset med någon annan eller fördjupa sig i ämnet genom någon annans expertis. Ett fint exempel på det förstnämnda är avsnittet om Minecraft (nummer 10) där tre spelare i olika åldrar diskuterar spelets olika mekanismer och samtidigt lär sig av varandra. Ett bra exempel på det sistnämnda är avsnittet om psykisk (o)hälsa (nummer 13) där två ungdomar får möjlighet att ställa frågor som är relevanta för dem till psykologen och författaren Reyhaneh Ahangaran.
Ett väldigt speciellt avsnitt är samtalet mellan författaren Helena Dahlgren och två unga läsare (nummer 11) som kom till genom ett slumpartat möte. Både hästar och Star Stable var intressen som fanns i kommunen och vi hade bjudit in Helena Dahlgren till biblioteket utan att ännu ha några deltagare. Under ett vanligt pass i informationsdisken kom ett barn in och frågade efter nästa del i hennes serie Ödesryttarna. Det var tydligt att barnet verkligen älskade böckerna, så vi frågade helt enkelt: ”Skulle du vilja träffa författaren?” Varpå barnet sken upp som en sol och svarade: ”Ja!” Det blev ett mycket fint möte mellan en författare och en läsare.
Ibland har det inte gått riktigt som planerat, till exempel när vi skulle spela in avsnittet om Star Stable (nummer 15). Meningen var att det skulle ha samma format som Minecraft-avsnittet, det vill säga tre spelare i olika åldrar som pratade utifrån sin erfarenhet. Den äldre deltagaren, som också skulle ha varit samtalsledare, ställde in i sista sekunden. För att lösa situationen fick vi själva hoppa in som samtalsledare.

Kör bara!
Avslutningsvis vill vi ge dig som läser det här pepp att själv testa projekt som önskas av målgrupperna du jobbar mot. Det behövs vissa förberedelser, men allt behöver inte vara perfekt när du börjar. Saker kommer att ändras längs vägen och det gäller att vara öppen för möjligheterna. Det underlättar att vara minst två i ett projekt för att tillsammans gasa och bromsa vid rätt tillfällen. Försök att njuta av processen, för det som är kul att göra brukar bli bra!
Så här gjorde vi
Syftesbeskrivning
Vi började med att formulera ett tydligt syfte och mål för projektet. För att ta fram syftet utgick vi från relevanta styrdokument, till exempel Barnkonventionen, Agenda 2030 och lokala handlingsplaner.
Fånga in intressen
Vi har samlat in önskemål på en mängd olika sätt: enkäter via skolan, minienkäter på evenemang, poddträffar på biblioteket, spontant i biblioteket samt genom fritids, fritidsklubbar och ungdomsrådet Experterna.
Samarbetspartners
Nationellt har vi samarbetat med Sveriges Unga Akademi, Folkuniversitetet och lokalt med medarbetare inom organisationen samt fritidsverksamheten i kommunen.
Inspelning – förberedelser
Före inspelningen träffar vi de unga deltagarna en eller två gånger. De behöver öva vid mikrofonerna och förbereda frågor. Vid inspelningen är det de unga som är samtalsledare, och vi håller oss i bakgrunden och sköter det tekniska. Vi turas om att klippa avsnitten och göra marknadsföring som består av radiobumper, inlägg till sociala medier, affisch och omslagsbild.
Publicering – transkribering
Den färdiga wav-filen laddas upp på Podspace som distribuerar till olika poddplattformar. Vi har unga som transkriberar alla avsnitt mot en ersättning som baseras på avsnittets längd. I dagsläget är det mellan 50 och 100 lyssningar per avsnitt. Målgruppen för projektet är barn och unga i åldern 10–19 år, vilket utgör 35 procent av lyssnarna.
Utrustning och programvara
- Mikrofon: Shure – SM7B
- Mikrofonhållare: Røde – PSA-1
- Hörlurar: Shure – SRH840 headphones
- Kablar: Hosa – 1xXLR Fe > 1xXLR Ma 3m
- Kabel för distansinspelning: Adam Hall – 1xXLR Ma > 1×3.5mm Ma [3m]
- Ljudkort (2 kanaler): Solid State Logic – SSL2 + plus
- Ljudkort och mixer (8 kanaler): Zoom – PodTrak P8 Podcasting Recorder
- Programvara: Audacity
- Poddhotell: Podspace

Puffbild: En av poddens inbjudna gäster psykologen Ingrid Nordsletten till vänster och en av artikelförfattarna Tove Frankow Crivellaro längst ut till höger. Foto av Emma Bäckström, Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).