Gå direkt till innehållet
Biblioteksbuss fotograferad från långsidan. Dörren på mitten av bussens långsida och som leder in i bussen är öppen. På bussens långsida syns en målning av en utomhusmiljö. På bilden syns bladn annat blå himmel och en gul sol. Bussens framdel är rosa.
Östersunds färgglada bokbuss servar kommunens invånare med böcker. Foto: Pia Junvald

Även resan är mödan värd: Mål och mening när Östersunds bibliotek satsar på läsfrämjandelyft

Fokus på barn och unga, från kartläggning till kollegialt lärande – Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form.

Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden. 

Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att man kunde påbörja det konkreta arbetet och genomförandet redan tidigt 2023. Syftet var att kunna dra nytta av hela kalenderåret och uppnå maximal effekt. 

– Första steget blev en kompetenskartläggning bland medarbetarna. Genom en enkät fick personalen berätta om vilken kompetens som de upplevde saknades, vilka områden de själva önskade förbättra men även vilken kompetens som faktiskt fanns på plats, säger Maj. 

Utifrån resultatet identifierade man fem områden att arbeta vidare med:

  • språkutveckling och läsförmåga,
  • läslust och lässtimulans, 
  • litteratur och litteraturförmedling,
  • samverkan,
  • kurser och konferenser.

Inom dessa fem områden ställde man sig sedan följande frågor: vilken kompetens har vi inom biblioteket, vilken finns att tillgå via den regionala biblioteksverksamheten, vilka behöver vi plocka in utifrån? 

Kartläggningen gjorde det enklare att se vilka kunskaper och erfarenheter medarbetarna besatt och hur andra kunde ta del av den. En stor del av kompetensen fanns redan hos medarbetare på arbetsplatsen. 

I det fall kunskap inte fanns bland medarbetarna kontaktade man den regionala biblioteksverksamheten som har som uppgift att stötta och vägleda. Kring vissa områden fanns inte kompetensen hos den regionala biblioteksverksamheten. I dessa fall planerar Östersund att vända sig externt, vilket kan handla om att anlita föreläsare, att medarbetare går en kurs eller deltar i en studieresa. 

Det strategiska arbetet är en förutsättning för att insatserna ska bli rätt och få långsiktiga effekter. Läsfrämjandelyftet är sedan i höstas en stående punkt vid varje ledningsgruppsmöte.

Det kollegiala lärandet identifierades som viktigt i läsfrämjandesatsningen och i utvecklingsarbetet. Rent praktiskt kan det kollegiala lärandet handla om att följa med en annan kollega i arbetet, presentera arbetssätt eller projekt inom specifika områden, utbilda kollegorna inom ett specifikt kompetensområde eller att dela med sig av intryck och lärdomar från konferenser och studiebesök. 

Genom att kombinera initiativ inom ramen för läsfrämjandelyftet med initiativ inom ramen för Stärkta bibliotek har man också kunnat effektivisera och nyttja de erhållna resurserna på ett effektivare och mer strategiskt sätt, vilket också gör att insatserna kan bli mer gedigna. 

– Vi har lyckats knyta an två personer som vi kan ta in som vikarier och som är utbildade bibliotekarier. Det betyder mycket och möjliggör att medarbetare kan arbeta kompetenshöjande, säger Maj. 

Biblioteket erbjuder sedan en längre tid tillbaka all personal en timmes lästid i veckan. Och för att bli bättre på litteratur mot barn och unga kommer samtliga medarbetare att läsa barn- och ungdomslitteratur under året. Vid det månatliga bokfikat delar man sedan med sig av den litteratur man läst. För att få effekt är det viktigt att arbeta långsiktigt. Därför ser Maj framför sig att man kommer att arbeta på detta sätt även nästa år. 

Östersund planerar också att göra en genomlysning av Digitekets material med fokus på läsfrämjande.

Det strategiska arbetet är en förutsättning för att insatserna ska bli rätt och få långsiktiga effekter. Läsfrämjandelyftet är sedan i höstas en stående punkt vid varje ledningsgruppsmöte. För att hela biblioteket ska involveras har man varje månad en extra arbetsplatsträff där man lyfter och diskuterar olika satsningar, lärdomar och vägval inom Läsfrämjandelyft för folkbibliotek. Det finns också en grupp inom biblioteket som arbetar med strategiskt läsfrämjande. Under hösten kommer gruppen att fokusera extra mycket på läsfrämjande på vetenskaplig grund. 

Under sommaren ska all personal även ta del av Svenska barnboksinstitutets Bokprovning 2023. Materialet består av tre filmer där bland annat aktuell statistik, teman i litteraturen och analyser av bokutgivningen presenteras. Genom att ta del av detta material kan personalen uppdatera, bredda och fördjupa sina kunskaper om litteratur för barn och unga samt få en gemensam grund att stå på.  

Under hösten kommer Östersunds bibliotek dessutom att lansera en boktipsbank som ska finnas tillgänglig på webbplatsen. Denna är i första hand till för besökarna, men tanken är att den också ska bli ett verktyg för personalen. 

Östersund planerar också att göra en genomlysning av Digitekets material med fokus på läsfrämjande. Ledningsgruppen kommer att välja ut ett antal artiklar som alla sedan ska läsa och diskutera under bibliotekets APT-möten med särskilt fokus på läsfrämjande. Idén bygger på Östersunds tidigare erfarenheter av att arbeta med kollegialt lärande med fokus på digital kompetens och med material från Digiteket i något som de valt att kalla Östersundsmodellen. I den tidigare satsningen hade man en bibliotekarie som var projektledare för insatsen. Hon ledde arbetet, gjorde ett materialurval och bjöd in till uppföljning och diskussioner kring materialet. Den här gången kommer ledningsgruppen ansvara för arbetet med genomlysning av material och urval. En kollega i ledningsgruppen har fått särskilt ansvar för kollegialt lärande. 

I höst öppnar Kulturrådet för en ny ansökningsomgång. Då tänker Östersund söka nya medel, med förhoppning om att kunna vidareutveckla sitt arbete inom ramen för läsfrämjandelyftet. 

Den ursprungliga artikeln Fokus på läsfrämjandelyftet på Östersunds bibliotek kan du läsa på Kulturrådets webbplats.
Du kan också läsa mer om läsfrämjandelyftets frukostträffar på Kulturrådets webbplats.


Puffbild: Östersunds biblioteksbuss. Foto: Pia Junvald (c)

Kommentarer

Elsmari

Fick en tankeställare om att jobba mer långsiktigt och strategiskt med läsbefrämjande. Det är ju bibliotekets hjärtefråga med lässtimulans från tidig ålder. Jag jobbar själv med 0-9 år och har ett övergripande ansvar för hela barn- och ungdomsavdelningen 0-16 år. Svårt att se hur vi kan få loss tid till detta bara… det krävs ju kanske en halvdag återkommande? Tid att diskutera och läsa texter och reflektera över. Vi är underbemannade sedan flera år och har svårt att få tiden att räcka till. Starta ett projekt kanske? Jag får fundera vidare…

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.