Skrivglädje på Klubb Cosmos
Att samla ord med hjälp av musik eller bilder och sedan sätta samman dem till poesi är ett av många sätt att börja skriva. I den här artikeln berättar Anna Fogelberg om skrivverksamheten Ordverkstan, som hon anordnar på en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning.
Klubb Cosmos är en fritidsgård för personer med funktionsnedsättning i Vallentuna kommun. Varje tisdag kommer besökare dit för att fika, prata, spela pingis eller biljard. Ibland ordnas även andra aktiviteter, exempelvis Ordverkstan som Vallentuna bibliotek håller i några gånger per termin.
Ordverkstan på Klubb Cosmos uppstod för några år sedan ur ett samarbete kring Funkisfestivalen. Det är en sångtävling inspirerad av Melodifestivalen för personer inom LSS som den ideella föreningen Funkisglädje driver. Alla enheterna på kulturförvaltningen i Vallentuna skulle delta i arrangerandet av sångfestivalen, men bibliotekets roll var till en början lite oklar. Önskan om att deltagarna skulle kunna skriva egna sångtexter blev så småningom till en idé om att ha skrivarkurs på Klubb Cosmos. Ordverkstan startade som ett samarbete mellan biblioteket, Kulturskolan och fritidsgården. En dramalärare och en bibliotekarie varvade dramaövningar med skrivövningar inspirerade av UR Play-serien Skriv ord som känns.
Med åren har Ordverkstan utvecklats och vi har provat på olika former för våra träffar. Eftersom Ordverkstan är en av flera saker som händer på fritidsgården under öppettiden har vi ibland haft en mer sluten verksamhet med en grupp som sitter avskilt och arbetar tillsammans. Andra gånger har vi haft en mer öppen verksamhet mitt i rummet med färgglada papper och pennor av olika slag tillgängligt för den som vill sitta ned en stund och skriva en kort text mellan fikastunden och pingisspelandet.
Samarbetet med Kulturskolan har fortsatt, men i lite förändrad form. En gång om året har vi en Klubb Cosmos-festival. Då får deltagarna läsa upp sina texter från Ordverkstan och spela upp musik som de gjort tillsammans med en lärare från Kulturskolan. I år har vi också gjort en gemensam Klubb Cosmos-låt där deltagare i Ordverkstan gjort texten och deltagare i musikproduktionen skapat musiken.
Svanen skriker om kärlek, den vill åka moped med en annan fågel.
Att samla ord
För att starta upp våra skrivövningar låter jag ofta deltagarna samla in ord på olika sätt. Till exempel har jag gjort laminerade kort med ord på. Det är alla möjliga sorters ord. Ibland sådana ord som jag vet att det finns deltagare som är intresserade av, exempelvis dansband och epatraktor. Ibland får de välja ord genom att dra ett kort ut högen, ibland får de läsa och välja själva. Vi har också samlat ord med hjälp av musik. Då ligger orden utspridda i rummet och när musiken tystnar ska man välja ett ord. Man kan också göra en loppa och låta deltagarna arbeta två och två med att välja ord tillsammans.
Vi har också samlat ord på andra sätt, som att alla ska säga vad de tänker på när de tänker på våren, kärlek, snöstorm, fest osv. och så skriver vi upp dem tillsammans på ett stort papper.
När vi har samlat våra ord använder vi dem på olika sätt. Ibland går vi laget runt och gör en gemensam saga. Då får alla säga en mening som både är kopplad till ett valt ord och som passar in i sagan. När vi har skrivit dikter har de valt cirka tre ord var och sedan fritt fått hitta på meningar som har med de orden att göra.
Ibland lägger vi ut alla valda orden på bordet och sedan försöker vi skapa en dikt med endast de ord vi har till hands. Men det finns aldrig något som är rätt eller fel. Därför lägger vi alltid till ord om någon vill det eller tar bort ord om någon fått ett de inte vill använda.
Exempel 1 på upplägg under en skrivträff:
Samling. Jag berättar vad vi ska göra. Vi gör en namnrunda och svarar samtidigt på frågan vilken efterrätt vi gillar bäst, till exempel: ”Jag heter Anna och jag tycker om chokladglass.”
Uppvärmning. Vi plockar ord ur varandras händer. Det är lika enkelt som det låter. Håll fram handen mot någon som låtsas-drar ett ord ur den och berättar vilket ord det blev. Alla ord är rätt.
Övning. Jag har med olika bilder. Den som vill skriver en text utifrån en bild. Annars hjälps vi åt att säga vilka ord vi tänker på när vi ser bilderna. Utifrån de orden skriver vi sedan texter tillsammans.
Uppläsning av texterna. Den som vill läser själv, den som inte vill läser jag åt.
Avslutning. Vi samtalar kring om vi har lärt oss något idag.
Material som behövs: pennor och papper, tuschpennor, papper i olika färger, bilder att skriva utifrån.
Tillåtande atmosfär
Jag skriver alltid ned det som kommer fram när vi pratar om orden. Ibland skriver deltagarna själva. Några är ambitiösa och har med sig egna datorer att skriva på medan andra skriver några ord på ett papper och är nöjda. Att jag skriver ned det mesta är för att även korta meningar kan bli väldigt vackra. Vad sägs till exempel om Snöängeln dricker varm choklad eller En fjäril med stövlar. Att ha skrivit en diktrad som ovan kan vara en stor sak för den som inte är van att skriva alls.
”Vi är precis lika olika som texterna!”
Man behöver inte kunna skriva själv för att delta i Ordverkstan. Så fort jag upplever att en person känner sig obekväm eller tvekar frågar jag om vi ska hjälpas åt. Sedan brukar det snabbt visa sig om personen bara behöver hjälp med att hålla i pennan eller om den också behöver lite hjälp att fundera kring orden och meningarna. Ofta hjälper deltagarna även varandra med förslag och idéer. Stämningen i gruppen är väldigt tillåtande och det händer aldrig att någon av oss säger att en text är dålig. Tvärtom brukar vi högläsa texterna för varandra och lyfta det som är bra i dem. Som en deltagare så klokt sa vid ett tillfälle: ”Vi är precis lika olika som texterna!”
Exempel på texter som skrivits under Ordverkstan:
Svanen skriker om kärlek, den vill åka moped med en annan fågel.
Tåget var försenat.
Då fick jag se att omgivningen var vacker.
Vinden blåste bort min keps.
Den vita spindeln skickade epost och beställde stövlar
så den kunde trippa på sin spindelväv och känna sig underbar.
Jag är stolt över att vara artist. Om ni har sett tårarna i
mina ögon så vet ni varför. Jag vill ha en rosa elgitarr.
Planera en träff
Upplägget på en träff kan variera, men vi brukar hålla på en timme. Ibland har jag förberett exakt vad vi ska göra, vid de tillfällena brukar vi varva enklare dramaövningar (till exempel att plocka ord ur varandras händer) med två-tre skrivövningar. Ibland har deltagarna själva önskemål om vad vi ska göra och vid sådana tillfällen har vi till exempel skrivit gemensamma sagor eller sångtexter. Eftersom träffen är öppen och utan anmälan händer det att deltagare ansluter under tiden vi jobbar för att de är nyfikna på vad vi gör, eller lämnar oss för att de måste gå till tåget. Antalet deltagare har också varierat men ofta är det fyra-fem personer som deltar. Det är lagom många eftersom flera av dem brukar behöva hjälp på olika sätt.
Det har inte varit svårt att få nya deltagare till Ordverkstan eftersom vi befinner oss på en väletablerad mötesplats dit många kommer varje vecka. Jag känner mig välkommen på Klubb Cosmos, även av de besökare som inte vill skriva, men de är nyfikna och vill gärna prata en stund före och efter Ordverkstan. Att återkomma till samma plats under en längre tid är verkligen att rekommendera eftersom en del av personerna behöver lära känna en lite för att våga testa skrivverksamheten.
Om det uppstår en situation där jag känner att det blir för höga krav på deltagarna så ändrar jag alltid mina övningar i samma stund som vi gör dem. Det har flera gånger hänt att jag fått lägga min planering åt sidan och improvisera en lektion. Då försöker jag tänka precis så som jag alltid säger till deltagarna ”det finns inget rätt eller fel – utan allting är rätt”. En Ordverkstan-träff kan se ut på hundra olika sätt. Vid ett tillfälle blev jag ensam med en kille som aldrig tidigare deltagit. Han ville enbart prata fantasy och visa sina texter som han hade i telefonen. Då fick Ordverkstan bli så den gången. Man kan alltid ställa frågan ”Vad vill du göra?” till dem man har omkring sig, och oftast vet de själva vad de vill och då har man något att utgå från.
Att läsa och skriva hänger ihop
Att läsa och skriva hänger ihop på så många olika sätt. Genom Ordverkstan får deltagarna chansen att utveckla sitt språk på den nivå man själv befinner sig. De får också chansen att lära känna nya genrer de inte tidigare kommit i kontakt med. Till exempel poesi, sagor eller sångtexter.
Att bli nyfiken på andras texter utifrån sina egna är också en viktig aspekt som kan uppstå ur verksamheten. Jag har inte involverat boktips i Ordverkstan, men det skulle man absolut kunna göra. Ett konkret exempel på hur det kan fungera är den gången vi arbetade med sagor och en av deltagarna hade tagit med sig egna sagosamlingar hemifrån, som hen tipsade de andra om. Man skulle enkelt kunna väva in läsandet ännu mer i Ordverkstan. Det finns ju inget som säger att Ordverkstan bara ska bestå av att producera texter, den skulle lika gärna kunna handla om att lära och samtala kring redan befintliga texter.
Exempel 2 på upplägg under en skrivträff:
Samling. Jag berättar vad vi ska göra. Vi gör en namnrunda och leker ”Alla som gillar” Det är en lek där ”alla som gillar potatis” eller ”alla som gillar hundar” byter sittplats med varandra. Den person som ropar ut förslaget på vad man gillar är också med och tävlar om stolarna, vilket gör att det alltid blir en stol för lite och en ny person som får ropa ut: ”Alla som gillar…” när alla hittat sin nya plats.
Uppvärmning. Vi gör dramaleken ”Vad är det?”. Två och två går deltagarna runt i rummet och turas om att peka på saker. Den ena frågar ”Vad är det?” och den andra svarar. Man ska inte svara det som personen pekar på utan hitta på något helt annat. Om Karl pekar på ett pingisbord kan jag svara ”Det är en traktor”.
Övning. Vi börjar med att samla ord som är utskrivna på papperslappar. Alla går runt till musik och när det tystnar väljer man ett ord. När alla har samlat in tillräckligt med ord börjar vi med textskapandet. Vi klipper och klistrar dikter på färgade A3-papper. Man får lägga till och dra bort egna ord om man vill.
Uppläsning av dikterna. Den som vill läser upp sin dikt, den som inte vill läser jag åt.
Avslutning. Vi samtalar kring om vi har lärt oss något idag.
Material som behövs: sax, limstift, färgade papper i A3, tuschpennor, vitt papper, musik + spelare och jättemånga ord utspridda på papperslappar i lokalen.
Våga och samarbeta
För att komma i gång med Ordverkstan krävdes det två saker av mig. Det första var mod att våga testa något nytt. Jag kände mig lite osäker inför att dra igång arbetet eftersom den här målgruppen var ny för mig. Men för att skaffa mig modet att göra det tittade jag på UR Play-serien Skriv ord som känns och blev också inspirerad av tv-programmen Lerins lärlingar och Lerins lärlingar i Brasilien.
Det andra som krävdes var att hitta ett bra samarbete med någon som gjorde det möjligt för mig att nå målgruppen. Kanske finns det fritidsgårdar, daglig verksamhet eller andra mötesplatser för personer med funktionsnedsättning i din kommun där du kan få kontakt? För mig har det bästa varit att gå till Klubb Cosmos och bedriva verksamheten där. För någon annan kanske det bästa är att vara på biblioteket, men att gå ut och möta blivande deltagare på andra platser för att på så sätt fånga in dem.
Väldigt många inom målgruppen skriver sångtexter, fantasy, fanfiction, dagbok, dikter eller egna sagor. Detta förvånade mig, men det gör ju arbetet med skrivande mycket lättare för den som vill prova på!
Om du är nyfiken på att veta mer om Ordverkstan kan du höra av dig till mig på anna.fogelberg@vallentuna.se
Anna Fogelberg är författare och bibliotekarie på Vallentuna bibliotek. Anna arbetar också som skrivarlärare på kulturskolans kurs ”Kreativt skrivande”, för unga mellan 12 och 15 år. Hennes senaste bok Solmörkret är en fantasyberättelse för barn som utkom 2020.
Foto: Anna Fogelberg (c)