Gå direkt till innehållet
Ai-genererad bild med Midjourney, CC BY-NC 4.0

20 år av rollspel på bibliotek

Som rollspelare roar jag mig ibland med att titta runt på biblioteken jag kommer till för att se vilka rollspel som står i hyllorna – och hur de är sorterade. Inte sällan är antalet rollspel noll. Detta trots att det är en litteraturform som Sverige just nu dominerar på världsmarknaden. I ljuset av detta är det extra roligt att se rollspelssamlingen på Umeå bibliotek som uppgår till över 400 volymer!

Umeå stadsbibliotek firar nu 20 år av rollspel på hyllorna och Digiteket pratar därför med biblioteksmedarbetarna Maria Lindgren och Tobias Johansson om hur man kan arbeta med rollspel på bibliotek.  

Bakgrund

Rollspel kan betyda många saker. Vissa tänker direkt på digitala rollspel som Dragon Age, The Witcher eller Cyberpunk 2077, när de hör ordet rollspel – andra tänker på mer ekivoka lekar. I denna artikel syftar rollspel på den analoga spelformen där vänner träffas och spelar tillsammans med penna, papper och tärningar. 

Rollspel har funnits sedan 1970-talet och växte fram ur myllan som skapats av  avancerade krigsspel och en växande fantasygenre. Ett av de först publicerade rollspelen – och kanske det spel som sedan starten mest kommit att förknippas med hobbyn – är Dungeons & Dragons. Sedan åttiotalet har rollspelshobbyn också varit levande i Sverige med flera olika producenter och ett brett utbud av produkter. Mest känd av producenterna är Äventyrsspel, vars historia beskrivits av Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson i boken Äventyrsspel: bland mutanter, drakar och demoner. Under de senaste tio åren har svenska rollspel fått en alltmer framskjuten roll på världsmarknaden. Det är inga överord att säga att Sverige är en internationell stormakt beträffande rollspelsproduktion – men samtidigt är utbudet på svenska bibliotek begränsat. Det är inte ovanligt att bibliotek saknar rollspel helt och hållet. 

Umeå stadsbiblioteks samling

Umeå går verkligen mot strömmen och har en omfattande rollspelssamling – kanske till och med den största i hela Sverige? I Umeå finns rollspel också med som en viktig komponent på bokbussens resor. Nyfiken på varför Umeå sticker ut på detta sätt kontaktar jag Maria Lindgren, bibliotekarie på Umeå stadsbibliotek och Tobias Johansson, bibliotekarie och bokbusschaufför, för ett samtal om rollspel och relationsskapande.  

Rollspel har varit en del av sortimentet sedan 2003, så vi firar ju faktiskt 20-årsjubileum för rollspel på Umeå stadsbibliotek i år. Kanske borde vi fira på något sätt?

Hur kommer det sig att Umeå satsar så brett på en medieform som vissa bibliotek helt och hållet ignorerar?

Maria: För oss är rollspel en del i en större satsning på fantasy, urban fantasy, science fiction, skräck och dystopier. Allt samlat på avdelningen Fantastika, som riktar sig mot både unga och vuxna. 

Tobias: De senaste två åren – när ungdomsavdelningen fick ett uppsving – undersökte vi vilka önskemål som fanns från användarna. Då blev det uppenbart att ett rollspelsintresse fanns, och vi började med riktade rollspelsaktiviteter för unga efter detta.

När började ni satsningen med att ha rollspel i Umeå, till att börja med?

Maria: Rollspel har varit en del av sortimentet sedan 2003, så vi firar ju faktiskt 20-årsjubileum för rollspel på Umeå stadsbibliotek i år. Kanske borde vi fira på något sätt? Att vi började köpa in rollspel till biblioteket berodde helt enkelt på  efterfrågan. Det finns en stark spelkultur i Umeå genom till exempel SnöCon och SävCon, och vi fick förfrågningar om rollspel på biblioteket. När vi bestämt oss för att inkludera rollspel i sortimentet köpte vi upp en större grundsamling i samarbete med lokala spelare i Umeå. Sedan dess har vi förnyat och expanderat utbudet.

Tobias: För oss i bokbussen är det en nyare satsning. Emil som körde bokbussen var också en stor spelnörd och tyckte det var naturligt att låna ut brädspel på bussen. Då kändes det rimligt att bokbussen borde ha rollspel också. Det var så det började.

Skiljer sig inköp av rollspel från inköp av andra böcker?

Maria: Jag är inte själv rollspelare men jag har fått lära mig under åren. Vi köper mycket på inköpsförslag men har också utarbetat interna inköpsprinciper som vi går efter. I första hand köper vi svenska rollspel, och i huvudsak grundböcker med regler och världsbeskrivningar, inte expansionsmaterial, det vill säga extramaterial till ett visst rollspel, som till exempel nya äventyr eller världar. Vi köper inte heller in rollspelsboxar utan bara fristående böcker. Vi har automatisk återlämning på biblioteket, och eftersom personalen inte har koll på alla delar som ska vara på plats i boxen så fungerar inte det. 

Tobias: På bussen har vi bestämt oss för att ha material som även kräver tärningar, kort, miniatyrer och så vidare. Vi kontrollerar alla spel vi har och vi som kör nu har kompetensen att veta vad som ska finnas med i varje box. Att göra utlån av brädspel kräver ju lite extra koll och pyssel – dels för att kolla att saker inte försvinner och dels för att ersätta delar som eventuellt kommit bort. Men sedan typ 2018 har vi bara behövt pensionera ett spel helt och hållet.  

Hur har det gått med beståndet över tid? Behöver ni gallra mycket?

Maria: Vi gallrar inte jättemycket bland rollspelen. Rollspelsböcker läses också mycket på plats så utlåningsstatistiken är knepig att gå på som underlag för gallring. Äldre rollspelsmaterial går inte att ersätta så det får vara kvar. Det finns alltid ett visst svinn, men vi har haft några dubbletter av populära titlar där vi har kunnat ersätta. Vi tänker lite grann så att samlingen också blir lite av en historik över rollspel. Vi har så lite att vi inte behöver gallra av utrymmesskäl. Det är bara 400 volymer så detta är inget problem. Enstaka rollspel har plockats bort för att de inte spelas alls, men om det gallras så är det ju permanent borta – eftersom det inte går att köpa igen – så vi försöker undvika det. Samtidigt skänker det äldre materialet ofta en nostalgisk glädje. Det är nog få hyllor som bjuder på en sådan nostalgisk glädje som rollspelshyllan, faktiskt.

Tobias: På bokbussen är beståndet så ungt att gallring inte har varit aktuellt. I takt med att det kommer fler rollspel för de yngsta kanske det öppnar upp för en gallring för att vi ska kunna köpa nytt. Bokbussen har ju ett mer begränsat utrymme.

Stöttar ni denna litteratur/spelform på annat sätt än att ni tillhandahåller böcker?

Maria: Vi försöker lyssna på vad låntagarna vill ha. Ett återkommande önskemål från målgruppen 13–19 år är att kunna låna och att kunna spela spel på bibliotek, och det försöker vi hjälpa till med. Man skulle kunna tänka sig ett system där man får låna mer avancerade rollspelsboxar på plats, men vi har inte tagit det steget än. 

Tobias: Vi har på Umeå stadsbibliotek en grundlåda med tärningar och penna-papper som man kan låna för att testa och det är uppskattat. Att hålla utbildningar för fritidsledare, vilket vi planerar att göra, är också ett led i att få någon att spelleda. Det kan, i rollspelssammanhang, vara en svår roll att fylla. Här kan man ta hjälp av lokala rollspelsföreningar. 

Det pratas mycket om rollspel i samband med läsfrämjande. Hur tänker ni kring det?

Maria: Rollspel har en stark koppling till berättande och läsning, så vi ser på tillhandahållandet av rollspel som en otroligt tydlig läsfrämjande insats. Rollspel är en naturlig ingång till läsande av olika former av litteratur också: fantasy och annat. 

Tobias: Det är läsfrämjande på alla sätt och vis. Den främsta målgruppen för bokbussen är barn under 12 år. Här har rollspel en naturlig plats. Min tanke är att engagera föräldrar med hjälp av rollspel i bokbussen. Föräldrarna lånar hem rollspelsböcker till sina barn för de tycker att det verkar ballt. Hindret är att de själva kanske inte ens vet hur man gör. Därför ska det vara så låg tröskel som möjligt. Nelly Rapp-rollspelet är perfekt här. Lägre tröskel än så går inte att få. Både Nelly Rapp och rollspelet Handbok för superhjältar är otroligt enkla och tydliga. Nästa steg är att peppa fritidspedagoger att spela med barnen efter skolan. Mitt långsiktiga mål är att hitta ett sätt att köra rollspel på fritids för att öppna dörren för spelande. Finns det sedan engagemang så vill jag kunna fortbilda fritidspersonal för att de ska kunna spela rollspel i läsfrämjande syfte.

Maria: Rollspel som riktar sig till de allra yngsta är ju lite av en ny grej, men det är roligt att det kommer nu.

Vilka är era bästa tips för andra bibliotekarier som vill bygga upp en egen samling?

Maria: Vi har genom åren samarbetat med olika lokala rollspelsföreningar kopplade till Sverok men också direkt med lokala rollspelare, vilket hjälpt oss mycket för att göra ett relevant urval av rollspel och skapa aktiviteter kring dessa. Länge köpte vi också våra rollspel lokalt i en butik i Umeå. Nu finns inte butiken kvar och upphandlingsreglerna har ändrats. Men när man handlar i fysisk butik träffar man ju också andra spelare som har detta intresse. Nu köper vi via Adlibris. Men vi behöver kompletteringsköpa på till exempel Science fiction-bokhandeln som har ett brett utbud. 

Tobias: Börja med att läsa Digitekets lista med fem tips på rollspel att köpa in. Den listan hade jag själv velat ha när jag började köpa in till bokbussen 2016. Sen kan det vara bra att starta med rollspel för de yngsta. Nelly Rapp-rollspelet är en väldigt bra inkörsport till rollspel som varmt kan rekommenderas. Kan man genomföra en sagostund kan man leda en rollspelssession med Nelly Rapp.

Hur ser framtiden ut för era samlingar och era satsningar?

Maria: I Umeå har vi bra besöks- och utlåningsstatistik. Vi ar en ökning eller en konstant mängd utlån där det på många andra bibliotek minskar. Vi har bra statistik rörande de grupper som traditionellt sett är svåra. Pojkar i högstadieåldern och ännu äldre. Jag vet inte riktigt vad vi gör rätt. Det är nog en kombination av bestånd och vad vi erbjuder. Vi är duktiga på att följa upp och ta reda på vad besökarna vill ha. Så vi fortsätter på den inslagna vägen. 

Tobias: Vi med. Vilket är klokt – med tanke på att vi är en bokbuss. 

Maria och Tobias fem bästa tips för den som vill göra en rollspelssatsning på sitt bibliotek

  1. Ta hjälp om ni inte själv har kompetensen. Sverok är en jättebra samarbetspartner. Hitta lokala föreningar för att få kontakt med målgruppen och för att hålla gemensamma arrangemang. Studiefrämjandet och ABF har också studiecirklar som håller på med detta. Omvärldsbevaka först och utnyttja sedan de resurser ni har.
  2. Gå till er lokala spelbutik och prata med dem.
  3. Utgå från besökarnas önskemål. Det finns en stor rollspelsutgivning och därför behöver man tips. Sätt upp en skylt: “Håller du på med rollspel? Vi funderar på att göra en satsning. Ta kontakt med oss om du vill bidra med tips.”
  4. När man gör enkäter om vad biblioteket ska satsa på: ha med rollspel som alternativ – gärna långt upp!
  5. Använd speltidningen Fenix. Ha tidningen i beståndet och läs recensioner och tips.

Kommentarer

Victoria

Mycket intressant!

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln/resursen/kursen.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.