Vägar till läslust: Världens läsare! – lyfter flerspråkighetens möjligheter
Emma Majberger är frilansande skönlitterär översättare engagerad i Översättarcentrum och Författarförbundet. Hon lyfter fram betydelsen av flerspråkighet och läsning genom sitt deltagande i projektet Världens läsare. Hon besöker översättare, bibliotek runtom i Sverige, engagerar barn och ungdomar i språkfrågor och lyfter fram flerspråkighet som en tillgång.
Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen en välbesökt inspirationsdag under namnet Vägar till läslust. Konferensen planerades utifrån en av biblioteksprojektet Sommarbokens grundidéer – att främja den kravlösa fritidsläsningen. Världens läsare! – lyfter flerspråkighetens möjligheter är en av de föreläsningar som genomfördes under inspirationsdagen.
Världens läsare! drivs av Översättarcentrum med syfte att uppmuntra flerspråkiga barn att utveckla sin språkliga förmåga och se sitt modersmål som en tillgång. Genom att låta professionella översättare möta barnen på ett lekfullt sätt vidgas deras kunskaper om och intresse för språk. Emma Majberger arbetar som översättare på Översättarcentrum i Göteborg.
Sammanfattning
Nedan följer en kort sammanfattning av huvuddragen i föreläsningen.
Emma Berger är en frilansande skönlitterär översättare som översätter från engelska, franska och danska. Hon framhäver vikten av språk, läsning och flerspråkighet. Förutom sitt översättningsarbete är Berger engagerad i olika organisationer, bland annat Författarförbundet och Översättarcentrum. Hon är även en del av Världens läsare!, ett projekt där översättare besöker bibliotek för att engagera barn och ungdomar i språk och läsning. Översättarcentrum, som ligger bakom Världens läsare, är en medlemsorganisation för skönlitterära och facklitterära översättare. De förmedlar översättare, ger ut en tidskrift och producerar en podcast om översättning. Berger poängterar att översättning är närvarande överallt i vår globaliserade värld, särskilt när människor rör sig mellan länder. Hon belyser också vikten av flerspråkighet i Sverige, där många barn växer upp med mer än ett språk – en ovärderlig resurs i hennes ögon.
Översättarcentrum betraktar flerspråkighet som en superkraft, trots att det ibland finns en skepsis kring att använda flerspråkighet utanför den privata sfären. Det finns en rädsla för att användning av modersmålet skulle minska ens färdighet i svenska. Men detta är fel. Starka kunskaper i modersmålet förstärker ofta färdigheter i andra språk.
Målet med Översättarcentrums arbete med flerspråkiga barn är att stärka tillhörighet, uppmuntra flerspråkighet, inspirera till språkutveckling och visa att flerspråkighet är en tillgång. Projektet involverar yrkesverksamma översättare som möter barn på bibliotek, genom roliga och inspirerande interaktioner.
Från att ha varit ett pilotprojekt har Världens läsare nu blivit en fast verksamhet, med aktivitet i Stockholmsregionen, Skåne och Västra Götaland. Besöken fokuserar på barn mellan 6 och 9 år och är kostnadsfria. Skolor tar kontakt med bibliotekarier för att arrangera besöken, med fokus på klasser med många flerspråkiga elever. Ett besök varar cirka 60 minuter, och om grupperna är stora delas de upp. Besöken är interaktiva, med barn som ställer frågor och delar med sig av sina egna erfarenheter. Översättarna finner ofta att tiden går snabbt, och barnen är entusiastiska och engagerade.
Besöken inom ramen för Världens läsare varierar, men ofta involverar de översättare som berättar om sitt yrke och vilka böcker de översatt. De upplyser barnen om att många av böckerna de läser ursprungligen skrevs på ett annat språk. Dessa möten brukar vara inspirerande för barnen. Till exempel blev eleverna förvånade när en översättare berättade att hon hade översatt den populära boken Själen, som även finns som en Disneyfilm.
För att illustrera flerspråkigheten i en klass, räknas ibland alla språk som talas av eleverna upp. I ett exempel fanns det ungefär 20 olika språk i en klass. Under besöken utförs också aktiviteter där barnen får prova på att översätta, eller diskutera vad maträtter heter på olika språk.
I övningen Var sitter språket? får barnen fundera över var i kroppen de känner att de har sina olika språk. Kanske känner de att svenskan är närmast munnen, engelskan i magen, eller att ett annat språk ligger nära hjärtat. Denna övning ger barnen en möjlighet att reflektera över vilken betydelse olika språk har för dem.
Gemensamt för dessa besök är barnens nyfikenhet och entusiasm. De är ivriga att dela med sig av sina språkkunskaper och diskutera andra språk de skulle vilja lära sig. Som exempel nämns en teckning av en hand där det uttrycks önskemål kring att lära sig engelska, filippinska, ryska och japanska.
Medan yngre barn kan göra enklare övningar, kan äldre barn ta sig an mer komplexa utmaningar. En sådan övning fokuserade på att översättning innebär val, och barnen fick där utforska olika sätt att översätta en enkel mening. Detta ledde till flera översättningsalternativ och barnen diskuterade skillnaderna och resonemanget bakom varje val.
Jag brukar inleda mina träffar så här: ”Bonjour tout le monde, je m’appelle Emma Majberger et je suis traductrice…” Och längre brukar jag inte komma för då är det alltid någon som säger: ”Du pratar franska. Jag förstod det.” Och sedan är det igång, då vill de höra mer eller veta varför man kan ett språk…
När grupperna är stora delas de ofta upp för att alla ska få chansen att delta. Ofta involverar detta ett besök på biblioteket, särskilt till en flerspråkshylla där eleverna kan utforska böcker på sitt eget modersmål.
Projektet Världens läsare! fokuserar inte enbart på yngre barn. En ny workshop som kallas Vi möts i språket har introducerats, och den riktar sig till barn och deras föräldrar. Denna workshop, som hålls på biblioteket, låter deltagare översätta och skriva på olika språk tillsammans.
Världens läsare erbjuder även workshops för ungdomar, som hålls på bibliotek utanför skoltid. Ett exempel på en sådan workshop är undertextning av serier och filmer, där ungdomar får en inblick i undertextarens yrkesroll. Dessa workshops utvärderas regelbundet, och responsen har varit överväldigande positiv från både elever och bibliotekspersonal. Efter deltagande i projektet har många elever visat ökat intresse för sina modersmål och eftersökt fler böcker på dessa språk.
Världens läsare har fram till nu finansierats av Kulturrådet, men kommer framöver att vara beroende av regionernas finansiering. Det är därför avgörande att regionerna stödjer projektets fortlevnad.
Om man har ytterligare frågor om Världens läsare, kan man kontakta dem via sociala medier, e-post eller besöka deras webbsida.
Som avslutning nämndes ett minne från översättarkollegan Thomas Grundberg, som har översatt den populära bokserien Dagbok för alla mina fans.
När Thomas Grundberg var ute och pratade och mötte elever, så blev det en sådan succé [att] han fick vara kvar en lång stund efteråt och skriva autografer. En pojke ville ha hans autograf på t-shirten och sedan hade lärare återkopplat efteråt och berättat att den här killen, han bytte inte t-shirt på flera dagar!
Om deltagarna
Emma Majberger arbetar som översättare på Översättarcentrum i Göteborg.
Vägar till läslust
Katarina Larson, Malin Carlsson och Therese Ytter från Förvaltningen för kulturutveckling VGR berättar mer om konferensen.
Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling en välbesökt inspirationsdag med titeln Vägar till läslust. Namnet på konferensen speglade vår avsikt som var att visa på det smörgåsbord av möjligheter som det arbetas med runt om i Sverige för att främja läsning och läslust på bibliotek. Inspirationskälla var biblioteksprojektet Sommarboken och en av dess grundpelare – den kravlösa fritidsläsningen.
Konferensen hade även som målsättning att ta avstamp i olika aspekter som visat sig påverka läsningen och på så sätt lyfta vikten av att möta upp och intressera sig för den miljö där den blivande läsaren befinner sig. Läsaren kan finnas i skolan, i en epa-traktor eller i en jakt på Sommarskuggan. Vi ville även synliggöra tankegångar och fungerande praktiska metoder som arbetats fram på bibliotek utifrån olika behov och situationer, exempelvis klasstillhörighet, språkkunskaper, fysiska avstånd eller olika funktionsvariationer.
Det var även viktigt att inspirera och uppmuntra publiken till att faktiskt pröva någon eller alla dessa vägar till läslust hemma, på sina egna bibliotek. Detta för att berika det lokala arbetet med böcker och läsning med målgruppen barn och ungdomar.
Detta resulterade i att konferensens program innehöll allt från bokgympa till tips på hur man får ungdomar delaktiga på biblioteket genom att låta dem bilda ett referensråd. Detta visar på vikten av att låta läslusten och inte läskraven styra!
Alla föreläsningar från konferensen finns samlade här.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Toppbilden används med tillstånd av Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen.
Bilderna i artikeln har olika licenser, se dess bildtext för mer information.