Gå direkt till innehållet

Vägar till läslust: Läsningens befriande möjligheter

Jimmy Vulovic, litteraturvetare och författare, delar med sig av sin passion för litteratur och dess potential att vara både befriande och fängslande. Vulovic belyser hur arbetarrörelsens läsfrämjande insatser på 1900-talet inte bara lyfte fram vikten av litteratur, utan också brottades med utmaningar som anti-läskultur. Nyckeln till framgångsrikt läsfrämjande arbete ligger i att koppla litteraturens kraft till individens personliga erfarenheter och verklighet.

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen en välbesökt inspirationsdag under namnet Vägar till läslust. Konferensen planerades utifrån en av biblioteksprojektet Sommarbokens grundidéer – att främja den kravlösa fritidsläsningen. Läsningens befriande möjligheter är en av de föreläsningar som genomfördes under inspirationsdagen.

Jimmy Vulovic är forskare och journalist och forskar bland annat kring läsfrämjande. Han har sammanfattat delar av sin forskning i boken Bokstavskamp: Essäer om läsning, litteratur & klass. Han berättar om sin forskning, om folkbildningens läsfrämjande betydelse och sina egna erfarenheter av att bli en läsare.

Vimeo

By loading the video, you agree to Vimeo's privacy policy.
Learn more

Load video

Läsningens befriande möjligheter from VGR Kulturutveckling on Vimeo.

Sammanfattning

Nedan följer en kort sammanfattning av huvuddragen i föreläsningen.

Jimmy Vulovic har skrivit flera böcker som utforskar läsningens både befriande och fängslande potential, exempelvis Bokstavskamp. Vulovic talar om hur litteraturen kan användas för befriande syften, som i arbetarrörelsens läsfrämjande insatser, men också fängslande, som i propaganda.

Jimmy minns en specifik händelse från sin ungdom när han arbetade på fabrik. Han hade sträckläst sista delen av Dostojevskijs Brott och straff under natten innan jobbet. Den morgonen kände han sig förändrad, något som han senare insåg berodde på att han hade läst och förstått sin första litterära klassiker. Trots att han kommer från en bakgrund där läsning inte var vanligt, har han alltid uppskattat böcker som objekt. Han reflekterar över hur litteraturen har fungerat som en tillflyktsort under tråkiga jobbtillfällen och beskriver känslan av att vara ”pånyttfödd” genom litteraturens kraft.

Men i efterhand så har jag ju förstått att det som var annorlunda var ju att jag då vid det tillfället hade läst min första litterära klassiker. Min första riktigt tjocka roman, rysk världslitteratur. Och det var, har jag förstått, stort för mig.

Han jämför sina känslor från den läsupplevelsen med sina upptäckter om hur arbetarrörelsens läsfrämjande insatser från början av 1900-talet resonerade kring vikten av litteratur. Han citerar en artikel som betonar vikten av att äga egna böcker och att kunna identifiera sig med bildade personer genom gemensamt andligt innehåll. Han har intresserat sig för och gjort efterforskningar kring en litteraturkommitté som bildades på 1920-talet, initierad av Yngve Hugo, en framstående person inom arbetarrörelsen som senare blev chef för Sveriges Radio. Kommittén, under ledning av den framstående kulturredaktören Erik Hedén, arbetade med att skicka litterära rekommendationer och bildande artiklar till arbetarpressen, och det går att se paralleller till dagens läsfrämjande arbete på folkbibliotek.

Arbetarrörelsens satsningar på litteratur beskrivs som det mest framstående läsfrämjande projektet någonsin. Trots att inte alla inom arbetarklassen blev läsare, framhävdes vikten av litteratur för arbetare och och det skapades en bild av arbetaren som läsare. Det fanns en utmaning i att omvända en viss anti-läskultur inom tidig arbetarrörelse, men med organiserade insatser genom ABF kunde en hel samhällsklass lyftas. Kommittén anpassade rekommendationerna efter målgruppen, istället för att enbart lyfta fram vad de själva uppskattade. 

Var och en vill ha något, han kallar sitt, och vad någon äger bidrar att ge den hemkänsla i livet, utan vilken ingen kan trivas. Men det är viktigare att ha egna böcker än egna möbler. Ty möblerna äro döda, men böckerna innesluta människosjälar, som kunna egga och värma. Böckerna föra oss in i en ädlare krets eller ett starkare liv än de förhållanden, i vilka vi dagligen leva, kunna erbjuda. Den som äger goda böcker och känner och älskar deras innehåll, han är därmed en jämlike med varje annan bildad person, med vilken han delar detta andliga innehåll.

Ett eget bibliotek: varför man bör hava egna böcker i Studiekamraten: Tidning för det fria och frivilliga bildningsarbetet. 1921

Den moderna forskningen understryker betydelsen av att koppla litteratur till personliga erfarenheter, vilket ökar motivationen för läsning, särskilt bland unga. Trots brist på samtida forskning insåg arbetarrörelsens företrädare vikten av denna koppling mellan liv och litteratur. Arbetarrörelsens satsning på läsning lyfte vikten av läsande förebilder. Även om många i dagens samhälle uppskattar läsning, visar historien om arbetarlitteraturen på en tid då läskultur mötte motstånd, och att bli läsare kunde medföra ensamhet eller utanförskap. Den tidiga arbetarrörelsen kämpade mot föräldrars skepsis mot nöjesläsning, där endast religiösa eller skolrelaterade texter uppmuntrades. Trots detta framhöll fackföreningsrörelsen och arbetarpressen vikten av läsning.

Att ha läsande förebilder är avgörande för att främja läsning, vilket stöds av modern forskning. Ett exempel på detta är boken Jag är Zlatan, som lockade icke-läsare på grund av Zlatans koppling till litteraturen. Boken reflekterar också vikten av att läsare kan identifiera sig med berättelser, eftersom den skildrar en icke-idyllisk uppväxt som många kan känna igen sig i. Detta understryker behovet av att koppla litteratur till individers verkliga liv för att stärka läsmotivationen.

Det är sällan någon som säger: ”mitt barn, det ska inte läsa”.

Debatten kring läsning tenderar att göra läsning till ett abstrakt koncept där all läsning ses som positiv, särskilt ur språkutvecklingssynpunkt. Men för att verkligen uppmuntra till skönlitterär läsning kan andra metoder vara effektivare. Läsning framställs ofta som något som gagnar demokratin och samhället, vilket är sant, men kanske inte det mest lockande sättet att främja till läsning.

Det är viktigt att erkänna att läsning inte alltid är ”underhållande” i traditionell mening, särskilt inte för dem som inte är vana vid det. Istället för att jämföra läsning med andra former av underhållning, som film, bör man lyfta fram de unika aspekterna av läsning: att läsaren är en aktiv medskapare som fullbordar en berättelse.

Filmer är färdiga verk med visuell och auditiv information serverad, medan böcker kräver läsarens aktiva deltagande för att ”komma till liv”. Genom att läsa blir individen medveten om olika perspektiv, vilket är gynnsamt för personlig utveckling och förståelse för demokrati.

Historiskt sett har läsning spelat en central roll inom arbetarrörelsen, vilket understryker vikten av läsning som ett verktyg för individuell och samhällelig utveckling. Nyckeln till framgångsrik läsfrämjande verksamhet är att förstå läsarens personliga verklighet och att läsning är en djupt individuell upplevelse.

En roman är bara egentligen till hälften färdig, när du har den framför dig. Den blir fullbordad när du har läst den. Det är ju vi som läsare som fullbordar den.

Om deltagarna

Jimmy Vulovic är forskare och journalist. Han forskar bland annat kring läsfrämjande och har sammanfattat delar av sin forskning i boken Bokstavskamp: Essäer om läsning, litteratur & klass.

Vägar till läslust  

Katarina Larson, Malin Carlsson och Therese Ytter från Förvaltningen för kulturutveckling VGR berättar mer om konferensen.  

Den 8 maj 2023 arrangerade Förvaltningen för kulturutveckling en välbesökt inspirationsdag med titeln Vägar till läslust. Namnet på konferensen speglade vår avsikt som var att visa på det smörgåsbord av möjligheter som det arbetas med runt om i Sverige för att främja läsning och läslust på bibliotek. Inspirationskälla var biblioteksprojektet Sommarboken och en av dess grundpelare – den kravlösa fritidsläsningen.

Konferensen hade även som målsättning att ta avstamp i olika aspekter som visat sig påverka läsningen och på så sätt lyfta vikten av att möta upp och intressera sig för den miljö där den blivande läsaren befinner sig. Läsaren kan finnas i skolan, i en epa-traktor eller i en jakt på Sommarskuggan. Vi ville även synliggöra tankegångar och fungerande praktiska metoder som arbetats fram på bibliotek utifrån olika behov och situationer, exempelvis klasstillhörighet, språkkunskaper, fysiska avstånd eller olika funktionsvariationer.

Det var även viktigt att inspirera och uppmuntra publiken till att faktiskt pröva någon eller alla dessa vägar till läslust hemma, på sina egna bibliotek. Detta för att berika det lokala arbetet med böcker och läsning med målgruppen barn och ungdomar.

Detta resulterade i att konferensens program innehöll allt från bokgympa till tips på hur man får ungdomar delaktiga på biblioteket genom att låta dem bilda ett referensråd. Detta visar på vikten av att låta läslusten och inte läskraven styra!

Alla föreläsningar från konferensen finns samlade här

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Toppbilden används med tillstånd av Förvaltningen för kulturutveckling Västra Götalandsregionen.

Bilderna i artikeln har olika licenser, se dess bildtext för mer information.

Kommentarer

Vad tänker du kring detta?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.