Gå direkt till innehållet

Bokklubben Lätta Tyngden

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Tillsammans med ungdomarna i klubben läser de och samtalar om icke-vit litteratur såväl som arrangerar evenemang och andra aktiviteter som önskas av deltagarna. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

Ungdomsbiblioteket PUNKTmedis har som mål att vara en plats för Stockholms alla ungdomar och därmed måste vi hitta olika sätt att erbjuda ett brett utbud av program som speglar deras intressen och mångfald. Med detta som utgångspunkt, och utifrån samtal med de ungdomar som besöker PUNKTmedis, insåg vi att det fanns ett behov av en aktivitet inom vår verksamhet som riktar sig till ungdomar som rasifieras och/eller har ett annat modersmål än svenska. Av den anledningen tog vi kontakt med föreningen PoC Aura som är en plattform för och av gymnasieelever som rasifieras. Föreningen finns etablerad på flera gymnasieskolor i Stockholm, och de anordnar just gemensamma träffar och evenemang där elever får möjlighet att mötas för att skapa nätverk och känna en gemenskap. 

Tillsammans med föreningen samtalade vi om vilka behov och önskemål som fanns bland rasifierade ungdomar i gymnasieåldern, med ambitionen att genom denna form av samarbete skapa delaktighet och bejaka ungdomars bestämmanderätt. Sakta men säkert kom vi fram till att det fanns ett stort intresse av att läsa och lyfta litteratur från flera olika delar av världen. En viktig utgångspunkt för ungdomarna var att kunna ta del av berättelser som de kunde relatera till och berättelser som bidrog till att de fick känna att de är en del av ett större sammanhang. De vill ta del av berättelser som ger dem redskap att handskas med till exempel strukturell rasism och minoritetsstress men även andra situationer och problem som ungdomar möter dagligen. Ur denna diskussion uppstod idén om en bokklubb som skulle fungera som just ett sammanhang där dessa ungdomar kunde få lätta hjärtat, prata om det som tynger dem i deras vardagliga liv som unga och rasifierade. I den vevan fick bokklubben även sitt namn, Lätta Tyngden.

Färgglad affisch med rubriken "PUNKTxPocAura".
Affisch för att marknadsföra bokklubben med information om; att klubben träffas en gång i månaden, att den riktar sig till unga, vilka typer av böcker som klubben läser och hur man anmäler sig till den. Illustrationer av Kéren Socadjo och logga av Nora Ordenes. Bild av Paula Bueno, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Mer än boksamtal

På våra bokklubbsträffar är vi allt mellan sju och tjugo medlemmar som ses en till två gånger i månaden. Boken vi har läst utgör grunden för samtalet men för oss är det viktigt att det finns en öppenhet med ett stort utrymme för ungdomarnas egna tankar, reflektioner och frågor – även om de inte är direkt kopplade till boken. Det ska vara kravlöst och alla ska kunna delta efter egen förmåga. Lätta Tyngden fungerar som en gemenskap där unga kan ventilera, söka stöd och motivation genom litteraturen och av varandra. Utöver boksamtalen gör vi även andra aktiviteter med medlemmarna i klubben, exempelvis har vi nu under hösten arrangerat ett litteraturevenemang där vi bjöd in tre författare och en performancekonstnär till ett samtal om den chilenska diasporan i Sverige. Eller nu senast anordnade vi en skrivworkshop för unga tillsammans med poeten Nachla Libre. 

Inför varje termin har vi en uppstartsträff med deltagarna och då planerar och bestämmer vi hur ofta vi ska ses, vilka böcker vi ska läsa, om vi vill bjuda in några kulturaktörer, om vi vill besöka några utställningar eller föreställningar och så vidare. På dessa träffar delas även något litet extra ut, såsom tygkassar, pennor, block och klistermärken med bokklubbens logga (som ungdomarna själva har tagit fram). Förutom att vara med och påverka innehållet i form av aktiviteter och litteratur, medverkar alltså även ungdomarna i kommunikationsarbetet genom att exempelvis utforma illustrationer till affischer och den grafiska profilen för bokklubben. 

Ljuslila folder med rubriken "Lätta Tyngden".
Informationsfolder om bokklubben där det framgår vilka datum klubben träffas och vilka böcker som de ska prata om. Illustrationer av Kéren Socadjo och logga av Nora Ordenes. Bild av Paula Bueno, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Vi började med klassiker

När Lätta Tyngden startades 2021 valde vi att börja med att läsa klassiker. Vi ville utforska vad en klassiker kunde vara, vilka som bestämmer vad som utgör en klassiker och vilka typer av böcker som fanns på klassikerhyllorna. Ett problem som vi direkt stötte på då, och fortfarande stöter på, var att hitta litteratur i bibliotekens bestånd. Det var speciellt svårt att hitta litteratur av författare med utomeuropeisk bakgrund. Antingen fanns det för få exemplar av böckerna som ungdomarna ville läsa eller så fanns det inga böcker alls. 

Det har också varit svårt att köpa in böcker som ungdomarna önskat från bibliotekets upphandlade bokleverantörer då även de har ett rätt så begränsat utbud vad gäller äldre titlar från utomeuropeiska författare. Efter det att vi sökte och tilldelades Kulturrådets stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser blev det enklare för bokklubben att köpa in böcker direkt från andra leverantörer eller direkt från förlag och författare. En positiv följd av detta är att vi breddat vårt bestånd på PUNKTmedis och även kunnat skicka exemplar till andra bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek.

Några av de böcker som bokklubben har läst och pratat om:
If Beale Street Could Talk av James Baldwin  
Weep Not, Child av Ngũgĩ wa Thiong’o
I Know Why The Caged Bird sings av Maya Angelou
Om det regnar i Ahvaz av Nioosha Shams
All About Love: new visions av bell hooks 
Bitter av Akwaeke Emezi
This Bridge Called My Back: writings by radical women of color  (antologi)
Hijab Butch Blues: a memoir av Lamya H

Frågor som vi utgått från under boksamtalen om klassiker:
Vad handlar boken om och vad tänker du om bokens titel?
Vilka berättarperspektiv används i boken?
Vad tycker du om språket?
Var det någon speciell mening du fastnade för?
Var det något i handlingen som du fastnade för?
Känner du igen dig i någon situation i boken?
Hur påverkar boken dig och vad gav boken dig för känsla?
Hur hade du reagerat i en viss situation i bokens handling?
Är det något i berättelsen som förändrat ditt sätt att tänka?
Tror du berättelsen hade sett annorlunda ut om den utspelat sig i Sverige?
Vad tyckte du om slutet?
Vad vet du om författaren och varför hen har skrivit boken?

En annan utmaning var att nå ut till ungdomar i Stockholms ytterstad. Det är en sak att nå ut till ungdomar som bor innanför tullarna, eftersom PUNKTmedis är centralt beläget vid Medborgarplatsen, men det behövs programverksamhet som lockar och uppmuntrar ungdomar att göra resan in till centrala Stockholm. En lösning på detta, som vi kom på, var att samarbeta med andra bibliotek kring gemensamma författarsamtal. Till exempel bjöds författaren Amat Levin in till Tensta bibliotek och nu har vi även ett samarbete med biblioteken i Botkyrka för att skapa gemensamma aktiviteter. Detta kan förhoppningsvis synliggöra bokklubben för fler ungdomar och även möjliggöra fler möten mellan ungdomar från olika delar av staden.

Att sätta ungdomars erfarenheter i centrum

Det som har varit lätt och växt fram organiskt är karaktären på samtalen under träffarna, hur inlyssnande ungdomarna är till varandras reflektioner och frågor och hur de har kunnat bekräfta varandra och visat stöd och engagemang för varandras upplevelser. Under träffarna är vi alltid två bibliotekarier och vi arbetar mycket med att ungdomarna ska känna sig trygga med oss. En stor del av denna trygghet kommer från att vi bibliotekarier som deltar också är rasifierade. Vi tror att genom att adressera specifika frågor och fokusera på en specifik typ av litteratur så skapas det en förväntan på att det ska vara ett tryggt rum, deltagarna vet vart de ska och att de ska möta likasinnade, vilket sätter grunden för att kunna ha öppna samtal.

En grupp ungdomar sitter utomhus på runt ett cafébord och fikar. Några av ungdomarna håller böcker i handen.
En av bokklubbens träffar. Bild av Paula Bueno (c)

I början på terminen delar vi ut informationsfoldrar med de böcker vi ska läsa och frågor att tänka på medan man läser. Själva samtalen börjar alltid med en runda där alla får introducera sig, berätta hur de mår, hur deras dag har varit (om de vill) och om de har någonting de vill dela med sig av. Sedan är det aldrig någon press på att delta i samtalet, eller att ha läst ut boken. Som bokklubbens namn antyder så är ambitionen att man som deltagare och samtalsledare känner hur en tyngd lyfts från ens axlar när erfarenheter och tankar delas i rummet och alla inser att man inte är ensam.

Vi planerar att fortsätta samarbetet mellan ungdomsbiblioteket PUNKTmedis och föreningen Poc Aura kring bokklubben Lätta Tyngden även under 2024. Följ gärna vår Instagram @punktmedis för att få mer information om vad vi läser för böcker i klubben och vad vi arrangerar för andra aktiviteter framöver. Det går också bra att kontakta Paula på paula.bueno@stockholm.se för mer information om bokklubben. 

Några råd till dig som vill starta upp en liknande bokcirkel eller verksamhet med ungdomar:

  • Hitta en samarbetspartner som drivs av ungdomar, exempelvis kultur- eller idrottsföreningar.
  • Besök ungdomsgårdarna i din kommun och häng med ungdomarna. Efter några gånger kommer du att få en bild av vad de önskar och har för behov (om de inte säger det rakt ut).
  • Engagera ungdomarna genom att genomföra deras idéer tillsammans med dem.
  • Involvera ungdomarna i innehållet och planeringen av din aktivitet eller verksamhet.
  • Visa att du finns där för ungdomarna som en trygg vuxen.
  • Har ungdomarna idétorka så kom med förslag, men lämna utrymme för att de själva ska få komma med ändringar.
  • Erbjud ungdomarna olika sätt att använda biblioteksrummet till sådant de vill göra. Se till att de känner att de får och ska ta plats på biblioteket.
  • Bjud på fika.
  • Lyssna på ungdomarna!

Porträttbild

Fatou Camara har tidigare arbetat som bibliotekarie inom Stockholms stadsbibliotek och Botkyrka bibliotek. Hon arbetar nu med The Orange Library, ett bibliotek med fokus på icke-vit litteratur för unga och unga vuxna. 

Bild av Fatou Camara (c)

Porträttbild

Paula Bueno är bibliotekarie på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket som är en del av Stockholms stadsbibliotek.

Bild av Paula Bueno (c)

Logotypen i puffbilden är skapad av Nora Ordenes (c).

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.