Vaggerydsmodellen – samverkan för ett rikt och varierat språkande

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande. I den här artikeln berättar Maria Sandström Låstberg, bibliotekarie, och Birgitta Bengtsson, specialpedagog och språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan, om arbetet med språknätverket och om den genomlysning av språkfrämjande insatser i kommunen som också gjorts, den så kallade Vaggerydsmodellen. Ta del av arbetet, resultaten och den fortsatta vägen framåt.

Hösten 2018 startades Språknätverk Vaggeryds kommun med medel inom ramen för Bokstart från Kulturrådet. Kulturrådets syfte med språknätverk är att utveckla kommunala och regionala satsningar med fokus på små barns språk- och läsutveckling. Det bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med språkutveckling för barn 0–3 år. I Språknätverk Vaggeryds kommun ingick en barnbibliotekarie, pedagoger från öppna förskolan, personal på barnhälsovården, pedagoger från förskolan, specialpedagoger samt språk-, läs- och skrivutvecklare inom förskolan. 

Strukturerat samarbete med gemensamt mål

För oss inblandade i Vaggeryd har möjligheten till Språknätverk Vaggeryds kommun varit det som gjort att samarbetet mellan de olika verksamheterna och professionerna verkligen blivit av och förankrats med en regelbundenhet. Vi har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande. Konstellationen Språknätverk Vaggeryds kommun har utvecklats till ett projekt inom Kulturrådets Bokstart och vi är nu inne på vårt andra projektår. 

Det första projektåret gjordes en genomlysning av språkfrämjande insatser i kommunen som vi kallar Vaggerydsmodellen och där vi tittar på var vi står i dagsläget och vad som tidigare har gjorts, med förhoppningen att modellen ska kunna visa oss vägen för hur vi ska arbeta vidare framöver. 

Vaggerydsmodellen i ett nötskal

I vårt arbete med Vaggerydsmodellen inspirerades vi av en rapport från Förskoleförvaltningen i Göteborgs stad, Rapport om språkfrämjande insatser i Göteborgs Stads förskolor. En kartläggning och analys av språkfrämjande insatser. 2020-12-14. 

Vaggerydsmodellen är ett strukturerat sätt att arbeta där vi börjar inifrån och ut, det vill säga vi tittar på hur det ser ut inifrån där de olika verksamheterna befinner sig och gör en genomlysning av våra arbetssätt för att få fatt i de bästa hållbara, långsiktiga och kvalitativa metoderna och strukturerna i arbetet utåt. Det finns tre delar som ingår i Vaggerydsmodellen:

• Kartläggning över språkfrämjande insatser.
• Intervjuer med föräldrar och andra vuxna i små barns närhet. 
• Uppdatering och komplettering av Barn- och utbildningsförvaltningens modell Från förskola till jobb. 

När det gäller kartläggningen görs en sammanställning över de språkfrämjande insatserna på olika nivåer (nationella, regionala och lokala) som riktats till barn 0–3 år i Vaggeryds kommun mellan åren 2010 och 2022. För att förenkla för oss själva inkluderar kartläggningen även de äldre förskolebarnen, trots att Bokstart har fokus på åldrarna 0–3 år, då många förskolor arbetar över avdelningsgränserna. Bakgrunden till att vi valde att göra en kartläggning var att vi kunde se att språkande och språkutveckling prioriterades i Vaggeryds kommun. Detta blev tydligt för oss när vi i språknätverket jämförde våra tidigare arbetslivserfarenheter från andra kommuner gällande språkfrämjande insatser för små barn. Dock saknades en kartläggning över allt som skett. 

En stor del i Bokstart är att nå föräldrar och andra vuxna i små barns närhet då de spelar en stor roll för barnens språkutveckling genom att prata, läsa, rimma, göra ramsor och sjunga med barnen. Vi ville prioritera flerspråkiga barn och deras vuxna och genomförde totalt åtta olika intervjuer med föräldrar i syfte att se om och hur de olika läsfrämjande insatserna påverkar barnen och deras föräldrar i hemmiljön. 

För att få reda på vilka språkfrämjande insatser som har genomförts under den tiden för barn 0–6 år i Vaggeryds kommun intervjuade vi även dåvarande förskolechefen och pensionerade bibliotekschefen som båda arbetat inom respektive organisation länge. Vi gjorde också intervjuer med en pensionerad barnbibliotekarie och med personal på öppna förskolan. En barnsjuksköterska på barnhälsovården intervjuades också så att även regionens språkfrämjande insatser inkluderades. 

För oss inblandade i Vaggeryd har möjligheten till Språknätverk Vaggeryds kommun varit det som gjort att samarbetet mellan de olika verksamheterna och professionerna verkligen blivit av och förankrats med en regelbundenhet.

När det gäller modellen ”Från förskola till jobb” som Barn- och utbildningsförvaltningen i Vaggeryds kommun arbetar efter hade framför allt bibliotekets personal en uppfattning om att den behövde kompletteras och uppdateras. Det är fler aktörer än förskola och skola som möter barnen, på vägen från förskola till jobb, exempelvis bibliotek, barnhälsovård och kulturskola men också föreningslivet och religiösa samfund, och vikten av samarbete över förvaltningsgränserna och mellan kommun och region för att peka på mötet med barnen och de olika vägar de går borde synliggöras och skrivas fram. Att alla går på exakt samma väg, även om några vägar är gemensamma, tyckte vi stämde dåligt överens med hur det faktiskt ser ut. 

Vår avsikt med att komplettera och uppdatera modellen var för att öppna upp för en förändring inom framför allt skolan och visa på möjligheterna av samverkan. Vårt syfte var inte att ersätta den befintliga modellen som togs fram som ett koncept i marknadsföringssyfte för Barn- och utbildningsförvaltningen i Vaggeryds kommun, vilket kan tänkas vara en anledning till att inte fler verksamheter är representerade. Båda versionerna av modellen finns i skriften Vaggerydsmodellen och på Vaggeryds biblioteks webbplats. Där kan man också läsa våra argument för varför vi har valt att komplettera med de olika tilläggen så som vi har gjort. I korthet handlar våra tillägg om bokstäver, böcker och andra uttrycksformer än det skrivna ordet, exempelvis musik. 

Diskussioner och informationsdelning en viktig del i arbetet

Under framarbetandet av Vaggerydsmodellen bildades en styrgrupp för projektet med bibliotekschef, förskolechef och de personer som var med i Språknätverk Vaggeryds kommun när det var igång. Styrgruppen fungerade som ett forum för diskussion med möjlighet att bolla olika frågor och vi hade regelbundna möten. 

Resultaten från både intervjuerna och kartläggningen har vid flera tillfällen analyserats i olika diskussioner tillsammans med styrgruppen. Vi har inte använt någon speciell metod och det har heller inte gjorts några före- eller eftermätningar på insatserna, det är egentligen bara Läslyftet som har utvärderats efter avslutat projekt. 

Vi har redovisat Vaggerydsmodellen och vårt arbete med denna för Kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp. Det var väldigt givande, då även de chefer som normalt sett inte arbetar med verksamhet för Bokstarts målgrupp kunde se vikten av gemensamma satsningar och samarbeten för att skapa bättre förutsättningar för alla barn.

I Vaggerydsmodellen redovisas alla insatser som ingår i kartläggningen, dels kortfattat i en tabell, dels mer utförligt i text för dem som vill läsa mer. När vi skulle göra sammanställningen valde vi att dela upp de olika insatserna i Pågående respektive Avslutade. Att en insats är avslutad betyder dock inte per automatik att den är över och bortglömd utan den kan mycket väl ha implementerats helt eller delvis i den ordinarie verksamheten. 

Vi hade kunnat välja att redovisa insatserna på olika sätt, till exempel utifrån nivå – kommunal, regional eller nationell – eller om insatsen riktade sig direkt eller indirekt till barnen. Ett annat tänkbart sätt hade varit att i redovisningen skilja på de insatser som når barnen i hemmiljön via föräldrar och andra vuxna respektive i förskolemiljö.

Vi har redovisat Vaggerydsmodellen och vårt arbete med denna för Kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp. Det var väldigt givande, då även de chefer som normalt sett inte arbetar med verksamhet för Bokstarts målgrupp kunde se vikten av gemensamma satsningar och samarbeten för att skapa bättre förutsättningar för alla barn. På förskolans kompetensutvecklingsdag i mars fick vi presentera Vaggerydsmodellen för en tredjedel av all personal inom förskolan, vilket också gav flera intressanta diskussioner och input, men vi hade önskat att även få berätta för chefer och rektorer inom barn- och utbildningsförvaltningen om vårt arbete. Det kanske vi får möjlighet att göra vid ett senare tillfälle.

Vaggerydsmodellen – vad visar den?

Läslyftet pågick mellan 2017 och 2022 och är en kompetensutveckling för personal på förskolan från Skolverket med tydlig koppling till barns tidiga språk-, läs- och skrivutveckling baserat på aktuell forskning. Läslyftet verkar ha gett långsiktig effekt och en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring språkande, för böckerna är mer synliga idag på förskolorna än tidigare, och dessutom finns det böcker på flera olika platser och i olika sammanhang. Övervägande delen av all personal på förskolorna har gått Läslyftet, så den insatsen har tveklöst nått ett väldigt stort antal barn i kommunen. Biblioteken var också delaktiga i Läslyftet genom att en del av träffarna genomfördes på biblioteken och tillsammans med barnbibliotekarien. Då blev det också mer naturligt att låna med böcker till förskolorna och den kontakten och en ökning av utlån är en positiv effekt som fortfarande håller i sig.

Interna resultat från en kartläggning i förskoleklasserna i Vaggeryds kommun genom Skolverkets material Hitta språket och Hitta matematiken visar hösten 2022 samtidigt att färdigheter i det matematiska tänkandet ökar men att språkliga färdigheter och förståelse minskar. Vi tror att utan de satsningar som gjorts hade resultatet visat på en ännu större minskning av språkliga färdigheter. 

Intervjuerna med föräldrar har vi sammanställt och analyserat. Vårt resultat visar tydligt att föräldrarna är väl medvetna om den viktiga roll som högläsning har samt att tillgången till böcker spelar in för språkutveckling. Genom intervjuerna ville vi bland annat få veta om och hur gåvoböckerna som delas ut av barnhälsovården och biblioteken används, och Knacka på! som delas ut av barnhälsovården vid hembesöket är en klar favorit bland familjerna. Majoriteten läser också mer nu tillsammans med barnen än tidigare och bland de flerspråkiga familjerna läses böcker på de olika språken. 

I något fall hade inte föräldrarna varit på något av kommunens folkbibliotek tidigare, men det hade däremot äldre syskon som var med vid intervjutillfället och som gick på förskola. Där ser man vilken viktig roll förskolan har när det gäller att visa barnen vad som finns i närsamhället och att vara ett komplement till föräldrarna, och att biblioteksbesök inte bör handla om förskolepersonalens privata biblioteksvanor utan vara obligatoriskt i den mån det är möjligt. 

Där ser man vilken viktig roll förskolan har när det gäller att visa barnen vad som finns i närsamhället och att vara ett komplement till föräldrarna, och att biblioteksbesök inte bör handla om förskolepersonalens privata biblioteksvanor utan vara obligatoriskt i den mån det är möjligt.

Men det är mycket som konkurrerar om tiden på barns fritid. Den analoga läsningen och möjligheten att bläddra, upptäcka, peka, smaka, fundera, ställa frågor, reflektera och samtala om det spännande och intressanta som kan finnas i alla olika böcker kan relativt enkelt konkurreras ut av den digitala tekniken.

I Vaggerydsmodellen kan man se att det inte görs så många satsningar när det gäller språkutvecklande metoder för flerspråkiga barn. Det är något som vi vill ändra på genom att hitta strategier och metoder för att nå barnen men också deras föräldrar och andra vuxna i hemmiljön. Ett sätt kan vara att samarbeta mellan olika projekt som är igång som exempelvis Hela familjens väg till språket. Det är ett språkutvecklande integrationsprojekt inom Arbetsmarknadsenheten, Kultur- och fritidsförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen i Vaggeryds kommun och som riktar sig till personer med annat modersmål än svenska. Bokstart och Hela familjens väg till språket tangerar varandra och det är delvis samma personal som ingår i båda projekten, något som vi tror är en vinst eftersom flera kände igen oss och var bekanta med biblioteken. 

En annan slutsats vi har dragit är att de privata förskolorna i Vaggeryds kommun mer aktivt behöver inkluderas och även exempelvis kyrkornas olika barnverksamheter då det vore önskvärt att ge alla barn samma förutsättningar. Det sker idag redan ett samarbete mellan högstadiet och kommunens öppna fritidsverksamhet, fältsekreterarna, biblioteken, kyrkor och föreningar men det behöver även finnas liknande nätverk för små barn. Ett sådant nätverk är med största sannolikhet positivt utifrån fler aspekter än ”bara” språkfrämjande.

Vaggerydsmodellen visar på att det inte är svårt att starta upp nya projekt och insatser men att drift, underhåll och framför allt långsiktighet verkar vara svårt. Samtidigt är det just det långsiktiga och hållbara som är viktigt för att främja olika språk, kommunikationssätt och uttrycksformer som barn har rätt att använda sig av. Vi önskar att vi hade kommit på en lösning för att underhålla metoder och strategier så det inte blir personbundet eller modeflugor men tyvärr har vi inget svar på det. Dock tror vi att det som implementeras i ordinarie verksamheter måste vara rimligt att genomföra och får inte kräva för mycket tid och/eller anpassningar, om inget annat tas bort, såklart.   

Vägen framåt

Nu pågår Bokstart år två. Inom ramen för denna satsning har vi framöver fokus på barnen på förskolorna tillsammans med föräldrarna och andra vuxna i deras närhet. Detta kommer att ske på två vis, dels genom att en barnbibliotekarie regelbundet besöker öppna förskolans verksamhet, dels att en barnbibliotekarie och en förskolepedagog tillsammans närvarar på föräldramöten på förskolornas avdelningar för de yngre barnen för att på ett lustfyllt sätt och utan pekpinnar berättar om biblioteken och vikten av att läsa och sjunga tillsammans med sitt barn. Då de flesta föräldramöten är på hösten räknar vi med att vi har en intensiv period framför oss. Under förra hösten testade vi att en barnbibliotekarie och en språk-, läs-, och skrivutvecklare var med på föräldramöten och tog fram ett presentationsunderlag som vi planerar att använda som bas till höstens föräldramöten. 

Vi håller också på att distribuera broschyrer och annat informationsmaterial från både Kulturrådets Bokstart och Språklust från Biblioteksutveckling Region Jönköpings län till alla förskoleavdelningar i kommunen med barn upp till tre år.  

Vi vill […] gärna visa upp att våra olika professioner gör det här tillsammans och att det finns en övergripande helhetssyn på vikten av ett väl utvecklat språk.

Förskoleverksamheten i Vaggeryds kommun har delvis gjort vissa organisatoriska förändringar i och med chefsbyte så det kan vara problematiskt att frigöra samma pedagog till varje föräldramöte. Vi vill dock gärna visa upp att våra olika professioner gör det här tillsammans och att det finns en övergripande helhetssyn på vikten av ett väl utvecklat språk.

Det vi verkligen vill är att kunna ta tillvara att Vaggeryd är en liten kommun, vilket möjliggör och underlättar för likvärdig service och förvaltningsövergripande samarbeten i hela kommunen. Generellt är det ett positivt arbetsklimat i kommunen med korta beslutsvägar och det är sällan långt mellan beslut och handling. Vad det beror på är svårt att säga, det kan vara en tradition, en del av ”Gnosjöandan”, men oavsett blir det enklare att se resultat när man snabbt kan få chansen att pröva och utveckla nya samarbetsidéer, som i detta fall. Analyserna av projektet har också gjort att vi fått en klarare bild av hur situationen ser ut samt hur vi behöver gå vidare. 

Till hösten 2023 planerar vi att skicka in en ansökan om medel för ett tredje år. Även om vi i dag inte riktigt är på det klara med det exakta innehållet i ansökan är vi på det klara med att vi vill fortsätta att i projektform testa olika strategier och arbetssätt för att, över professions- och verksamhetsgränserna, utveckla det gemensamma språkfrämjande arbetet för barn i Vaggeryds kommun. Vår förhoppning med Vaggerydsmodellen är att den blir ett levande dokument som ständigt fylls på som en del i att göra arbetet med språkfrämjande metoder och strategier kvalitetssäkert med en hållbar, tydlig struktur där de olika professionerna kompletterar varandra.

Vinster med Språknätverk Vaggeryds kommun och Vaggerydsmodellen:

• Tydliga samverkansformer över professionsgränser.
• Möjlighet till strukturerat samarbete och ett regelbundet utbyte.
• Gemensamt syfte och mål.
• Tydligare bild av genomförda och pågående insatser – samt vad som saknas.
• Tydliggörande av utmaningar och förutsättningar.

---

Puffbilder: Modellen Från förskola till jobb. Beskuren. © Vaggeryds kommun. samt Maria Sandström Låstberg tillsammans med 1177-nalle. © Helena Andersson