5 min

I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt om ett forskningsprojekt där bibliotek och lokala nyhetsmedier anordnade gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin.

Noa Arvanitis är en av alla unga i Malmö. För en kort tid sedan, i samband med att hon deltog i ett undersökande kommunkoreografprojekt på biblioteket, återupptäckte Noa biblioteket som plats och dess möjligheter. Under projektredovisningen visade Noa ett intresse av att prata om och dela med sig av sina erfarenheter och tankar om biblioteket, dess roll och fokus på unga.

När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Vad är en biblioteksmaskot och hur kan den vara en del av det läsfrämjande arbetet för barn? Tre bibliotekarier i Lunds kommun berättar om arbetet med att ta fram den läsfrämjande maskoten Läsius.

Under 2023 tog Biblioteken i Malmö emot över hundra unga Läsambassadörer, som ett sätt att erbjuda lovlediga ungdomar ett givande sommarjobb. Ungdomarna fick också undersöka hur den egna målgruppen uppfattar bibliotekets satsning Sommarboken.

Hugo Ewald Hurinsky har skrivit en lättläst bok om källkritik på nätet för unga. Här kan du läsa en intervju med Hugo och även ta del av hans föreläsning på MIK-dagen 2023.

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Våren 2021 startade bibliotekarierna Paula Bueno och Fatou Camara upp bokklubben Lätta Tyngden på ungdomsavdelningen PUNKTmedis vid Tranströmerbiblioteket i Stockholm. Bokklubben är tänkt att vara en plattform där ungdomar erbjuds ett tryggt sammanhang där de genom samtal om litteratur får inspiration och gemenskap. 

I Kungälv startades 2023 projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

Att locka barn till läsning är inte alltid en lätt uppgift i dagens samhälle, men att se till att alla barn har tillgång till böcker som är intressanta för just dem är ett viktigt steg för att lyckas.

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Wikimedia Sverige lanserar "Wikipedia för hela Sverige" för att bredda och jämna ut kunskapen på sina plattformar. Med fokus på underrepresenterade områden och grupper, initierar de samarbeten i fyra pilotlän, särskilt med bibliotek, för att främja kunskapsdelning och engagemang.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Som rollspelare roar jag mig ibland med att titta runt på biblioteken jag kommer till för att se vilka rollspel som står i hyllorna – och hur de är sorterade. Inte sällan är antalet rollspel noll. Detta trots att det är en litteraturform som Sverige just nu dominerar på världsmarknaden. I ljuset av detta är det extra roligt att se rollspelssamlingen på Umeå bibliotek som uppgår till över 400 volymer! Umeå stadsbibliotek firar nu 20 år av rollspel på hyllorna och Digiteket pratar därför med biblioteksmedarbetarna Maria Lindgren och Tobias Johansson om hur man kan arbeta med rollspel på bibliotek.   Bakgrund Rollspel kan betyda många saker. Vissa tänker direkt på digitala rollspel som Dragon Age, The Witcher eller Cyberpunk 2077, när de hör ordet rollspel ...

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

En gång har alla biblioteksmedarbetare varit nya på jobbet och mycket som idag är helt självklart var helt främmande för en då. I denna sommarkrönika berättar Linnéa Jönsson om flera av de både komiska och frustrerande situationer som kan uppstå när man för första gången arbetar sommarvikarie på ett folkbibliotek. Stor igenkänningsfaktor utlovas!

Nyligen publicerade Digiteket en vägledning för hur man kan jobba med kollegialt lärande i sitt uppdrag som läsfrämjare. Men vad innebär egentligen kollegialt lärande och hur kan man använda det som en metod på sin arbetsplats? Vi var med under en workshop där biblioteksmedarbetare i Skåne fick testa på metoden och ställde frågor till arrangörerna och deltagarna. Varje år anordnar Biblioteksutveckling i Region Skåne SUD – Stora utvecklingsdagen, en dag där folkbibliotek i Skåne har möjlighet att inspireras och dra lärdomar av varandra genom att berätta om olika projekt och utvecklingsinsatser de genomfört under året. Temat för årets träff var “Samtal” och under eftermiddagen fick de som ville ta chansen att testa på “Kollegialt lärande i samtal”. Workshoppen arrangerades av Tove Eriksson Mrozowski och Fanny ...

Temat för Biblioteksdagarna 2023 var öppenhet – vilket speglade såväl program som innehåll i montrar och posters. Vi har här samlat kurser och artiklar som på olika sätt berör programpunkterna och medverkande utställare. Vem i hela världen kan vi lita på? Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, föreläste om AI, källkritik och desinformation. Om detta finns en hel del matigt på Digiteket. Bland annat ett tema om AI, ett tema om prebunkning och en kurs för hur man kan undvika att bli lurad eller lura andra. Thomas Nygren är inblandad i flera artiklar på Digiteket och har bland annat skrivit en artikel om bildning och utbildning emot desinformation. Nygren har också varit delaktig i skapandet av de europeiska riktlinjerna för hur man kan ...

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan. När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk. Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem. Läsfrämjande rum Att ...