Gå direkt till innehållet
Collage. Övre hörnet till vänster: kvinna med glasögon. I mitten skylt: MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Till höger: Kvinna med glasögon.
Rebecka Hinn och Elisabeth Johansson MUCF. Collage. Foto: Privat ©

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Med vision om goda villkor för unga och civilsamhället

Vilket uppdrag har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)? På vilket sätt är myndigheten relevant för biblioteksmedarbetare? I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om detta och tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är en nationell myndighet som arbetar med ungdoms- och civilsamhällespolitiken. 

Myndigheten tar fram och sprider kunskap om ungas levnadsvillkor och om civilsamhällets villkor att verka i samhället. Den stödjer, samordnar och samverkar med kommuner, regioner, myndigheter, unga och civilsamhället. Dessutom fördelar myndigheten statliga bidrag till civilsamhällesorganisationer samt EU-medel från programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren samt bidraget CERV som står för Citizens, Equality, Rights, Values och som MUCF är kontaktpunkt för.

MUCF:s vision är Ett öppet och inkluderande Sverige med goda villkor för unga och civilsamhället. Arbetet ska leda till förbättringar i människors vardag.

Vad erbjuder MUCF?

– Vår myndighet tar fram och sprider mycket kunskap. Varje år följer vi till exempel upp civilsamhällets villkor, hur föreningars ekonomi ser ut och vilka förutsättningar de har att utöva sin verksamhet och så vidare. Den kunskap vi tar fram sprider vi genom rapporter, konferenser och utbildningar. Mycket av materialet går att hämta på MUCF:s hemsida och det kan också vara bra att följa vårt nyhetsbrev för att få information om vad som är på gång, säger Elisabet Johansson, utvecklingsledare på MUCF.

På vilket sätt är MUCF en relevant myndighet för anställda på folkbibliotek?

– Vi erbjuder mycket metodmaterial, bland annat om hur man i offentlig sektor kan arbeta med ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv eller hur man kan bli bättre på att samverka med civilsamhället. Ett exempel är MUCF:s Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället. Vi har också en rad webbutbildningar. Du kan exempelvis gå vår webbutbildning i rättighetsbaserat ungdomsperspektiv och få både kunskap och konkreta tips. Det finns även en webbutbildning i hur ni kan Prata EU med unga nu när det snart är dags för EU-val. Vår målsättning är att många olika yrkesgrupper inom offentlig sektor ska ha nytta av vårt material för att stärka sin verksamhet. Vi hoppas även att anställda på folkbibliotek som möter många unga kan ha nytta av hur man stärker sitt ungdomsperspektiv, och att biblioteken även kan se mervärdet med att samverka med civilsamhället, säger Rebecka Hinn, utvecklingsledare MUCF.

Berätta lite mer om rapporten En fördjupad bild av ungas fritid från 2023. Vad säger rapporten, särskilt i fråga om ungas relation till och användning av bibliotek? 

– Rapporten En fördjupad bild av ungas fritid visar att de allra flesta unga är nöjda med sin fritid, vilket är glädjande. Men vi ser att det finns grupper av unga som inte är nöjda, exempelvis varannan ung person med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund. Kostnader och avstånd till fritidsaktiviteter ställer också till det för många unga. Kopplat till bibliotek, så har ungas besök på bibliotek minskat mellan 2018 och 2021. Vi såg också att det är mindre vanligt att killar tar del av olika kulturella aktiviteter, däribland att besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker. Det är en högre andel bland utrikes födda unga, och unga i socioekonomiskt utsatta områden, som har besökt bibliotek och läst böcker. En lägre andel unga i socioekonomiskt utsatta områden lyssnar dock på ljudböcker eller poddar, berättar Rebecka Hinn.

Berätta mer om rapporten Jag är inte ensam, det finns andra som jag från 2022. Vad säger rapporten och hur ska man förstå bibliotekens betydelse och roll?

– Just bibliotek är ett av de svar som anges som en trygg mötesplats när unga hbtq-personer tillfrågas i rapporten Jag är inte ensam, det finns andra som jag. Med trygg mötesplats avses att platsen präglas av acceptans och öppenhet för olikheter, att kränkningar inte accepteras, att det ska vara kravlöst och att det finns vissa regler och tydlighet, säger Rebecka Hinn.

Ni erbjuder också en samverkansmodell med stora mängder tillhörande material. Berätta om denna samverkansmodell och varför den är relevant för folkbibliotek.

– MUCF:s Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället är ett material man kan ha som stöd när man vill göra något i samverkan med en organisation från civilsamhället. Många organisationer är till exempel bra på att nå grupper av unga eller andra grupper i samhället som kanske inte besöker folkbiblioteken så ofta idag. Genom att samverka med dem kanske man kan hitta vägar att nå nya målgrupper. I samverkansmodellen finns frågor som är bra att diskutera när man ska starta upp en samverkan med en organisation som man kanske inte vet så mycket om eller har samverkat med förut. Genom att diskutera frågorna så lär man känna varandra och hittar fram till sitt sätt att samverka, vad det är man vill göra tillsammans och vilka gemensamma mål man har, berättar Elisabet Johansson.

MUCF-tips för dig som biblioteksanställd

  • Använd vårt självskattningsverktyg och testa hur bra du är på att arbeta med ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv eller ta del av webbutbildningen om du vill stärka ditt arbete.
  • Stärk bibliotekets samverkan med civilsamhället för att nå ut ännu bättre genom att ta del av MUCF:s Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället.
  • Vill du veta mer om civilsamhället kan du gå vår uppdragsutbildning Civila samhället i samhället.
  • Vill du hålla dig uppdaterad om unga i din kommun eller region? Ta del av statistik på Ung idag. Här finns bland annat statistik om hur många unga som besöker bibliotek och hur många som läser böcker.
  • I Demokratipaket till skolan kan du hitta inspiration till metoder och verktyg för att arbeta med ungas demokratiska delaktighet. 
  • Ta del av våra konferenser, nätverk och rapporter och fördjupa dig i de delar som kan stärka dig i din yrkesroll. MUCF:s nyhetsbrev ger dig info om dessa.

Om de intervjuade

Elisabet Johansson arbetar som utvecklingsledare med ett regeringsuppdrag som har som mål att främja samverkan mellan civilsamhället och den offentliga sektorn. Hon leder också ett uppdrag som handlar om att stärka kunskapen om civilsamhällets digitalisering.

Foto: Privat ©

Rebecka Hinn arbetar som utvecklingsledare med fokus på ungas delaktighet och demokratifrågor, däribland med MUCF:s demokratipaket som innehåller kostnadsfria verktyg och metoder som tagits fram i bred samverkan med lärare, kommuner och regioner. Hon deltar också i MIK Sverige och poängterar vikten av att motverka hot och hat mot och av unga genom att främja demokratisk digitalisering.

Foto: Privat ©

Faktaruta

Denna artikel är ett resultat av och en del i Digitekets stärkta samverkan med biblioteksrelevanta myndigheter. Samverkan bidrar bland annat till att sprida biblioteksrelevant kunskap och omvärldsbevakning från myndigheter, i enlighet med Digitekets uppdrag.

 

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Med vision om goda villkor för unga och civilsamhället, av Anna Nyman. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Fotografierna i artikeln föreställer Rebecka Hinn och Elisabeth Johansson, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foton: Privat ©

Puffbild 1: Collage. Rebecka Hinn och Elisabeth Johansson, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foton: Privat ©

Puffbild 2: Rebecka Hinn, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foton: Privat ©

Puffbild 3: Elisabeth Johansson, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foton: Privat ©

Kommentarer

Hur kan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors arbete hjälpa dig och dina kollegor att utveckla er verksamhet med fokus på unga?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.