Gå direkt till innehållet
Fotografi av Lena Öberg CC BY 4.0

Högläsning med lego vidgar fantasin

Biblioteket i Östhammar har arrangerat sagostunder där högläsning kombineras med legobyggande. Ett lyckat koncept som uppmuntrar barn till eget skapande, vidgar deras inlevelseförmåga och väcker fantasin. Julia Lindell, student och praktikant på Biblioteksutveckling Region Uppsala, skriver här om idén bakom aktiviteten och varför fler bibliotek borde testa på kreativt legobyggande med högläsning.

Sedan 2019 har aktivitetsdagen ”Hela huset är ditt” genomförts i kulturhuset Storbrunn i Östhammar, där även kommunens folkbibliotek är beläget. Här anordnas flera lovaktiviteter för kommunens barn. I år var temat för aktivitetsdagen lego och ballonger. Ett tema som inspirerade Anna Forsström, barn- och ungdomsbibliotekarie på Östhammars bibliotek, att kombinera högläsning med legobyggande.

Att gestalta sina tankebanor

Idén bakom att använda legobyggande som metod går delvis att återfinna hos Biblioteksutveckling Region Uppsala, som valt att köpa in en större legosats för utlån till kommunerna i regionen. Lego Serious Play är en metodik där lego kan användas som ett verktyg för berättande och för att uppmuntra till reflektion och diskussion. Det passar för olika målgrupper, såväl barn som vuxna, och sammanhang. Biblioteksutveckling Region Uppsala valde bland annat att använda sig av lego under en workshop, tillsammans med barn- och ungdomsbibliotekarier i Uppsala län, som syftade till att diskutera olika frågeställningar och utmaningar kring läsfrämjande för barn och unga. Det blev ett både roligt och kreativt sätt att lösa utmaningar på. Med hjälp av legobyggandet kunde deltagarna komma loss från invanda tankar, få syn på och bygga nya innovativa lösningar. Ibland sker det något alldeles nytt när handen får fritt utlopp!

Tre barn sitter med ryggen mot kameran och bygger lego vid ett bord. De har alla ballonghattar på huvudet.
Tre barn som lyssnar på högläsning och bygger i lego. Fotografi av Lena Öberg Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Med lego till utlån och ett legotema på aktivitetsdagen i Östhammar funderade Anna Forsström vidare kring hur temat kunde knyta an till bibliotekets läsfrämjande arbete. Genom att förena högläsning med legobyggande hoppades hon kunna vidga barnens läsupplevelse och fantasi, såväl som öka deras koncentration under läsningen. Detta mynnade ut i den aktivitet som kom att kallas ”Legosaga”.

Ledningar, propellrar och maskiner

Böckerna som lästes under aktiviteten var på temat “staden”: den nyutgivna boken Så sover staden av Oskar Kroon och Josefin Sundqvist och klassikern Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf. Det var viktigt att temat på böckerna skulle inspirera till eget skapande och väcka barnens fantasi och inlevelseförmåga. Valet av böcker styrdes också av önskemålet att handlingen skulle utgöra en bra ingång till själva byggandet. 

– Det behövde vara en handling som innebar att barnen skulle känna sig upprymda av att bygga, menar Anna Forsström.

Regionens legosats passade stadstemat bra eftersom den bland annat innehöll bitar för ledningar, propellrar och maskiner. Samtidigt innehöll byggsatsen också många allmänna bitar. Även om legobitarna som fanns att tillgå i det här fallet påverkade valet av tema på böckerna är det inte en nödvändighet att legosatsen ska matcha sagan. Legobyggandet ger en skjuts åt det kreativa tänkandet, vilket uppmuntras än mer när bitarna inte är anpassade efter berättelsen.

Eftersom byggsatsen bestod av små legobitar var åldersgränsen för aktiviteten satt till tre år. Genom valet av böcker går det att styra inriktning på åldersgruppen. De barn som deltog i aktiviteten i Östhammar var mellan 5 och 10 år gamla. 

Lyssna och skapa – ett vinnande koncept

Sagostunden hölls av den lokala skådespelaren och rutinerade högläsaren HildeMarie Farstad Broady från Teater Oland. När man högläser för barn är det viktigt att se till att fånga deras uppmärksamhet, men ibland kan det vara svårt för dem att hålla fokus genom hela läsningen. Under aktiviteten med legobyggandet var detta inget problem eftersom barnen var fullt fokuserade på att både lyssna och bygga. HildeMarie upplevde att högläsningen blev lugn samtidigt som barnen fick utlopp för sin fantasi och tolkning av berättelsen. 

Att ge barnen möjlighet att göra något aktivt samtidigt som de lyssnar bidrar till att fånga upp de barn som kan ha svårare att sitta still under en sagostund.

Till skillnad från en vanlig sagostund, där barnen ofta sitter i ring eller framför en scen, var barnen nu placerade runt bord. Det bidrog också till en större gemenskap i byggandet. Något som dock var klurigt under högläsningen var att placeringen av borden i förhållande till högläsaren HildeMarie försvårade möjligheten att visa bilderna i böckerna. Därför rörde sig HildeMarie runt i rummet, vilket också fungerade bra. Andra möjliga lösningar för att komma runt detta är att visa bilderna på en storbildsskärm eller att välja böcker där bilderna inte är bärande för förståelsen av innehållet.

Aktiviteten visade sig vara uppskattad av både barn och vuxna. Responsen från de vuxna var att de blev inspirerade att använda en liknande kombination hemma.

– Skapa och lyssna verkar vara ett vinnande koncept, konstaterar HildeMarie efteråt och påpekar att det även går att göra samma upplägg med andra kreativa uttrycksmedel såsom teckning och pyssel.

En kvinna med färgglad kavaj, svart cylinderhatt och långt hår ler och visar upp boken ”Sagan om det röda äpplet”.
HildeMarie Farstad Broady under högläsningen. Fotografi av Lena Öberg Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Varför använda lego?

Att använda skapande vid högläsningstillfällen kan ha flera fördelar och syften. En förhoppning med högläsningen och legotemat var att lego skulle kunna locka en bredare målgrupp barn och vuxna, som vanligtvis inte går till biblioteket. Att använda något som är populärt bland många barn bidrar till ett större intresse för aktiviteten och läsningen. Tillfället blir lockande och spännande. 

– Lego som populärt fenomen kan därför vara en ingång till läsning, menar Lena Öberg som arbetat med aktiviteten i sin roll som kultursamordnare i Östhammars kommun.

Genom legobyggandet får barnen upptäcka en fantasivärld, där de använder samma föreställningsförmåga som vid läsning eller lyssning av litteratur. Att kombinera byggande och lyssning ger förhoppningsvis en synergieffekt som ökar inlevelseförmågan hos barnen.

Det finns flera fördelar med skapande under högläsning. Anna Forsström menar att det tar bort känslan av och kraven på att det måste vara knäpptyst. Att ge barnen möjlighet att göra något aktivt samtidigt som de lyssnar bidrar till att fånga upp de barn som kan ha svårare att sitta still under en sagostund. Skapandet underlättar även för barn som kan ha svårt med ögonkontakt, eftersom fokus är på annat. Legobyggandet tror hon även bidrar till att det lättare går att komma ihåg berättelsen efteråt, vilket i sin tur ökar förståelsen för texten. Att i samma rum skapa tillsammans med andra barn såg Anna också som positivt. Det bidrar till en delaktighet i rummet.

– Att du får bidra med ditt till berättelsen och känna samhörighet i gruppen är viktigt, säger Anna Forsström.

Byggena kunde vara inspirerade av sagan, men behövde inte vara det. Fotografi av Lena Öberg Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

I framtiden

Både Lena Öberg och Anna Forsström menar att grundkonceptet fungerade bra, men att det alltid går att förbättra och bygga ut.

– Till nästa gång skulle vi kunna lägga till tecken som stöd samt fler språk för att ytterligare inkludera fler barn, säger Anna.

Lena funderar också på att följa upp högläsningen med ytterligare aktiviteter, till exempel genom att visa upp barnens byggen i en utställning eller att arbeta med andra påhittiga sätt att ta läslusten vidare. 

Kvinna med glasögon och röd tröja ler med en växt i bakgrunden.

Julia Lindell är student i biblioteks- och informationsvetenskap och har skrivit denna artikel under sin praktikperiod på Biblioteksutveckling Region Uppsala.

Fotografi av Julia Lindell © 

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Puffbild av Lena Öberg Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Sanna 28/03/2024

Wow, verkligen inspirerande att läsa om legoanvändade vid högläsning. Också extra bra för barn med ex. NPF-diagnoser som kan behöva ha nåt att plocka med under koncentrerad tid. Detta ska jag definitivt prova på vårt bibliotek. Tack för inspirationen!

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.