Manga för alla åldrar – en intervju med serietecknaren Natalia Batista

Många bibliotek har en mangahylla och de japanska serierna ökar ständigt i popularitet. Men vad är egentligen manga och hur kan biblioteken bli bättre på att lyfta fram mangalitteratur? Digiteket ringde upp en av landets mest kända mangatecknare för att försöka ta reda på mer.

Natalia Batista debuterade som mangatecknare i Sverige 2010 med serien Mjau! och ligger även bakom böckerna om Sword Princess Amaltea. Utöver att ge ut egna mangaböcker så håller hon även kurser, undervisar och håller workshoppar i mangatecknande, och tillbringar mycket av sin tid på att åka runt på olika bibliotek och träffa barn och unga och lära dem mer om hur det är att vara mangatecknare.

Vad är manga?

– Japanska tecknade serier eller serier som är inspirerade av japanska tecknade serier.

Natalia berättar att det händer att hon stöter på bibliotekarier som inte har så bra koll på vad manga är för något och i vissa fall inte vet hur böckerna ska placeras i biblioteket.

Vad är de vanligaste fördomarna och förutfattade meningarna om manga?

– Att det bara är för barn. Det finns manga för alla åldrar och intressen!

Varför tror du att serier i allmänhet och mangaserier i synnerhet inte räknas som ”riktig” litteratur av många?

– Gör det? Det hoppas jag verkligen inte! Serier lär oss att snabbt läsa av både text och bild, och i synnerhet det senare är viktigt att kunna i vårt visuella samhälle. Jag tycker att det är tröttsamt när fokus hamnar på en negativ syn på mangaserier. Det är mer intressant att prata om allt som är positivt med manga: att det får läströtta att älska läsning, att det ökar förståelsen för andra kulturer, att det öppnar upp fantasin och på många sätt är normbrytande, att unga människor känner sån entusiasm och passion för manga.

Jag tycker att det är tröttsamt när fokus hamnar på en negativ syn på mangaserier.

Natalia Batista

Även om en del bibliotekarier enligt Natalia Batista saknar förkunskaper om mangalitteratur så upplever hon trots det att de flesta är nyfikna och vill lära sig mer.

Vad är de vanligaste misstagen som många bibliotek och bibliotekarier gör när de ska jobba med mangaböcker?

– Att de ställer alla mangaböcker på samma hylla. Det finns manga som är mer barnvänlig och så finns det de som är för ungdomar eller vuxna. Det bästa är om de är uppdelade, precis som att vi inte blandar kriminalromaner och pekböcker på biblioteken.

Hon understryker också att manga inte är en genre utan en konstform och förklarar att det i mangans hemland Japan finns mangaserier för alla åldrar, från småbarn till seniorer.

Vad ska man tänka på som bibliotekarie om man vill jobba läsfrämjande med just mangalitteratur?

– Läs på om mangans historia, här kan Wikipediaartikeln om manga vara till stor hjälp. Wikipedia är också en bra resurs när det kommer till åldersklassificering av mangatitlarna och att hitta liknande titlar. Sök på mangatiteln på Wikipedia och se vilken mangatidning i Japan som serien publicerades i. Läs sedan den tidningens Wikipediasida om åldersgrupp och liknande serier som också ingick i den tidningen. Fråga sedan besökarna om de känner till någon av titlarna eller vill att ni köper in någon av dem.

Många undrar varför det finns så lite manga utgivet på svenska och förklaringen till det handlar enligt Natalia Batista dels om svenska barns engelskakunskaper men även det svenska språkets storlek.

– Svenska barn är väldigt bra på engelska och den engelska utgivningen är både snabbare och bredare än den svenska. Att ge ut japansk manga på svenska innebär att man måste göra en deal med de japanska förlagen, och de är inte så intresserade när det handlar om enstaka titlar på ett så litet språk som vårt.

För den som jobbar på bibliotek och vill lära sig mer är ett annat tips, utöver att läsa på om manga, att faktiskt fråga de besökare som frågar efter mangaböcker. Chansen är ganska stor att dessa personer har betydligt bättre koll på mangalitteratur än personalen. Ett annat sätt att fånga upp mangaintresserade är att starta en mangaklubb på biblioteket.

Vad är en mangaklubb och hur startar man en?

– En mangaklubb är en klubb för alla som är intresserade av att prata om de mangaböcker de läser eller de animeserier de kollar på. Lättast är att bara bestämma en dag och tid och plats, sätta upp lappar på fritidsgårdar, skolor och bibliotek och sedan träffas där på utsatt tid. Kanske ha lite fika och ritmaterial och böcker om japansk kultur och manga på plats också. Låt sen deltagarna själva vara med och utforma kommande träffar. Då sker det magi!

Har du några mer tips till landets bibliotekarier?

– Istället för att se på serier som en inkörsport till “vanliga” böcker, försök se på serier som en nyckel till många läsare som kanske inte ser böcker och läsning som sina intressen.

Puffbild: A manga store in Japan av Doc Sleeve. Licensierad med Creative Commons (CC BY-SA 3.0) Erkännande-DelaLika 3.0 Unported