Gå direkt till innehållet
Bokhyllor fulla med mangaböcker från en mangabutik i Japan.

Manga för alla åldrar – en intervju med serietecknaren Natalia Batista

Många bibliotek har en mangahylla och de japanska serierna ökar ständigt i popularitet. Men vad är egentligen manga och hur kan biblioteken bli bättre på att lyfta fram mangalitteratur? Digiteket ringde upp en av landets mest kända mangatecknare för att försöka ta reda på mer.

Natalia Batista debuterade som mangatecknare i Sverige 2010 med serien Mjau! och ligger även bakom böckerna om Sword Princess Amaltea. Utöver att ge ut egna mangaböcker så håller hon även kurser, undervisar och håller workshoppar i mangatecknande, och tillbringar mycket av sin tid på att åka runt på olika bibliotek och träffa barn och unga och lära dem mer om hur det är att vara mangatecknare.

Vad är manga?

– Japanska tecknade serier eller serier som är inspirerade av japanska tecknade serier.

Natalia berättar att det händer att hon stöter på bibliotekarier som inte har så bra koll på vad manga är för något och i vissa fall inte vet hur böckerna ska placeras i biblioteket.

Amalthea Sword Princess. Natalia Batista. Tecknad bild i mangastil på en kvinna med rustning och svärd.
Mangaserien Sword Princess Amaltea utspelar en matriarkal värld där drottningar styr med magins makt och prinsessor räddar prinsar. © Natalia Batista

Vad är de vanligaste fördomarna och förutfattade meningarna om manga?

– Att det bara är för barn. Det finns manga för alla åldrar och intressen!

Varför tror du att serier i allmänhet och mangaserier i synnerhet inte räknas som ”riktig” litteratur av många?

– Gör det? Det hoppas jag verkligen inte! Serier lär oss att snabbt läsa av både text och bild, och i synnerhet det senare är viktigt att kunna i vårt visuella samhälle. Jag tycker att det är tröttsamt när fokus hamnar på en negativ syn på mangaserier. Det är mer intressant att prata om allt som är positivt med manga: att det får läströtta att älska läsning, att det ökar förståelsen för andra kulturer, att det öppnar upp fantasin och på många sätt är normbrytande, att unga människor känner sån entusiasm och passion för manga.

Jag tycker att det är tröttsamt när fokus hamnar på en negativ syn på mangaserier.

Natalia Batista

Även om en del bibliotekarier enligt Natalia Batista saknar förkunskaper om mangalitteratur så upplever hon trots det att de flesta är nyfikna och vill lära sig mer.

Vad är de vanligaste misstagen som många bibliotek och bibliotekarier gör när de ska jobba med mangaböcker?

Tecknad bild i mangastil på en katt med ett halsband med en namnskylt där det står "Ville".
Karaktären Ville från mangaserien Mjau! © Natalia Batista

– Att de ställer alla mangaböcker på samma hylla. Det finns manga som är mer barnvänlig och så finns det de som är för ungdomar eller vuxna. Det bästa är om de är uppdelade, precis som att vi inte blandar kriminalromaner och pekböcker på biblioteken.

Hon understryker också att manga inte är en genre utan en konstform och förklarar att det i mangans hemland Japan finns mangaserier för alla åldrar, från småbarn till seniorer.

Vad ska man tänka på som bibliotekarie om man vill jobba läsfrämjande med just mangalitteratur?

– Läs på om mangans historia, här kan Wikipediaartikeln om manga vara till stor hjälp. Wikipedia är också en bra resurs när det kommer till åldersklassificering av mangatitlarna och att hitta liknande titlar. Sök på mangatiteln på Wikipedia och se vilken mangatidning i Japan som serien publicerades i. Läs sedan den tidningens Wikipediasida om åldersgrupp och liknande serier som också ingick i den tidningen. Fråga sedan besökarna om de känner till någon av titlarna eller vill att ni köper in någon av dem.

Många undrar varför det finns så lite manga utgivet på svenska och förklaringen till det handlar enligt Natalia Batista dels om svenska barns engelskakunskaper men även det svenska språkets storlek.

Natalia Batista
© Natalia Batista

– Svenska barn är väldigt bra på engelska och den engelska utgivningen är både snabbare och bredare än den svenska. Att ge ut japansk manga på svenska innebär att man måste göra en deal med de japanska förlagen, och de är inte så intresserade när det handlar om enstaka titlar på ett så litet språk som vårt.

För den som jobbar på bibliotek och vill lära sig mer är ett annat tips, utöver att läsa på om manga, att faktiskt fråga de besökare som frågar efter mangaböcker. Chansen är ganska stor att dessa personer har betydligt bättre koll på mangalitteratur än personalen. Ett annat sätt att fånga upp mangaintresserade är att starta en mangaklubb på biblioteket.

Vad är en mangaklubb och hur startar man en?

– En mangaklubb är en klubb för alla som är intresserade av att prata om de mangaböcker de läser eller de animeserier de kollar på. Lättast är att bara bestämma en dag och tid och plats, sätta upp lappar på fritidsgårdar, skolor och bibliotek och sedan träffas där på utsatt tid. Kanske ha lite fika och ritmaterial och böcker om japansk kultur och manga på plats också. Låt sen deltagarna själva vara med och utforma kommande träffar. Då sker det magi!

Har du några mer tips till landets bibliotekarier?

– Istället för att se på serier som en inkörsport till “vanliga” böcker, försök se på serier som en nyckel till många läsare som kanske inte ser böcker och läsning som sina intressen.

Fakta om Manga

Konstformen manga har en lång historia och i Japan har man hittat exempel på sekvenskonst som påminner om dagens mangaserier så långt tillbaka som 1100-talet. I början på 2000-talet var det en stor boom för manga i Sverige då serier som Dragon Ball, Naruto, One Piece, Tokyo Mew Mew Yotsuba&! och Yu-Gi-Oh! gavs ut på svenska och blev väldigt populära bland barn och unga. Sen dess har intresset falnat något i takt med att utgivningen av manga på svenska avtagit allt mer. Under senare har dock intresset för mangaserier växt i många länder utanför Japan då allt fler unga i ej engelskspråkiga länder läser serier på engelska. En annan anledning är att flera av de stora strömningstjänsterna i Sverige både har tillgängliggjort japanska men även producerat egna animeserier som bygger på populära mangaserier. Några av de senaste årens mest populära mangatitlar är Attack on Titan, Berserk, Demon SlayerMy Hero Academia och Penguin Rumble.

 

 

Vidareläsning:
Fenomen: Därför boomar manga-böckerna (Svensk bokhandel)
Wikipediaartikel om manga (engelska versionen)

Mangaböckerna Attack of the Titans, Naruto, Yotsuba&!, One Piece, My Hero Academia, Penguin Rumble.

Puffbild: A manga store in Japan av Doc Sleeve. Licensierad med Creative Commons (CC BY-SA 3.0) Erkännande-DelaLika 3.0 Unported

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.