Läsius – alla barns bibliotekskompis!

Folkbiblioteken i Lund ville skapa ett nytt sätt att nå ut till gruppen barn som besöker de meröppna biblioteken. Med inspiration från Svedala skapade de därför en biblioteksmaskot som blev så framgångsrik att den numera används även i den bemannade biblioteksverksamheten. Här berättar bibliotekarierna som arbetat med projektet om processen bakom.

Liksom många andra kommuner har Lunds kommun fått bidrag från Kulturrådet inom projektet Stärkta bibliotek. På Folkbiblioteken i Lund delades bidraget upp i olika projektspår. I ett av spåren togs det fram olika koncept för att “biblioteka” under obemannade tider på kommunens tio meröppna stadsdelsbibliotek. En målgrupp som fick särskilt fokus var barn som besöker de meröppna biblioteken i sällskap av vuxna. På ett studiebesök på Bara bibliotek i Svedala kommun blev vi inspirerade av deras verksamhet med sin maskot. Efter det bestämdes det att Folkbiblioteken i Lund också skulle ta fram en maskot. Under hösten 2020 började en arbetsgrupp arbeta med att ta fram en maskot som kan guida och inspirera barnen under meröppet. Snart förstod vi att all barnverksamhet skulle gynnas av en vägvisare. Att kunna hitta själv i biblioteket tror vi stärker känslan av självständighet hos barn, och att ha en figur som återfinns inom all biblioteksverksamhet riktad mot barn skapar igenkänning och trygghet. På så vis kom vi fram till att maskoten även skulle finnas på stadsbiblioteket och i den rörliga verksamheten, vilken består av uppsökande verksamhet, biblioteksbuss, bibliotekslådcyklar samt popup-bibliotek. 

I strategin vi tog fram för arbetet med maskoten skrev vi:
”Genom en maskot/vägvisare vill Folkbiblioteken i Lund kunna hjälpa barn i åldern 4–12 år att hitta i biblioteket och inspirera till läslust. En maskot som möter barnen i det fysiska biblioteket såväl som på våra digitala arenor och hjälper dem att upptäcka vår verksamhet genom att hitta medier och annat material. Vägvisaren ska inspirera barnen att ta del av vad biblioteket har att erbjuda och även fungera som igenkänningsfaktor och uppmuntra till interaktiv kommunikation.” 

Vi ville ha en ickemänsklig figur som tilltalar barn i flera åldrar och möter våra krav på tillgänglighet. Med tillgänglighet avsågs i detta sammanhang framförallt synbarhet, alltså att maskoten skulle vara lätt att se och identifiera. I instruktionerna till illustratörerna skrev vi även in följande kriterier för figuren: att den skulle vara välkomnande, rolig, utstråla trygghet, vara normlös (ej ha tydligt kön, etnicitet eller klass), inte vara en människa, vara lätt att känna igen och att den skulle vara anpassningsbar för att kunna tilltala såväl små som större barn. Vi ville genom detta möjliggöra att så många som möjligt skulle kunna identifiera sig med och knyta an till maskoten.

Kraven och syftet med maskoten formulerades i ett upphandlingsunderlag, som sedan skickades ut till ett antal illustratörer. Bland de inskickade arbetsproverna valdes illustratören Lisa Ewalds lila sengångare ut till Lunds nya biblioteksmaskot. Sengångaren bedömdes möta alla krav, och den har dessutom ett flexibelt kroppsspråk som passar i många olika situationer. Som symbol ska maskoten visa att folkbiblioteket är öppet för alla, och för att den ska kunna spegla detta och verkligen vara könsneutral bestämdes det att den skulle få pronomen hen/den.

Planering och lansering

När maskotstrategin var klar startade arbetet med att förverkliga planerna. Vi letade företag som kunde ta fram bland annat utklädningsdräkter för både barn och vuxna, anslagstavlor, tygpåsar, ballonger och bokmärken. Målarbilder och annat pysselmaterial togs också fram.

För att göra barnen i kommunen delaktiga i processen tog vi hjälp av dem för att ta fram ett namn till maskoten. Under sommaren 2021 fick barn lämna in namnförslag och sedan rösta fram sin favorit bland ett antal av de inlämnade förslagen. Detta skapade även en nyfikenhet för den nya figuren. Det vinnande namnet blev Läsius, vilket tillkännagavs i samband med den stora lanseringen som ägde rum i september 2021 med kalas på alla bibliotek i Lunds kommun. Där kunde barnen hälsa hen välkommen, det fikades och pysslades, och barnen fick tygkassar och bokmärken prydda av Läsius-illustrationer med sig hem. 

Att ha en barnmaskot har gjort det enklare för oss att ta kontakt med barn i olika situationer, vilket i förlängningen kan underlätta det läsfrämjande arbetet.

I början av höstterminen bjöds all personal in till en workshop för att lära känna maskoten och diskutera hur hen kan införlivas i vårt arbete. Att personalen gillar maskoten och vet hur de kan använda materialet är avgörande för att kunna sprida det samt för att hen ska finnas kvar i verksamheten långsiktigt. Under workshopen klargjordes också vem som förväntas göra vad. Exempelvis ska den som arbetar med att ta fram affischer för målgruppen barn och unga bildsätta en del av dessa med Läsius och bibliotekarier som arbetar på meröppna bibliotek ska låta figuren inspirera och vägleda i lokalen. 

Respons

Maskoten har mottagits väl av barnen. När barn besöker biblioteken i Lund är det inte sällan som de genast börjar hoppa i de lila sengångarfotspåren som leder till barnavdelningen, för att sedan klä ut sig till Läsius. Personal i hela organisationen berättar att Läsius är det första många barn känner igen när de kommer till biblioteket, vilket vi tolkar som att figuren har fått genomslag som en symbol för folkbiblioteken i kommunen. 

Även kollegorna visar mycket uppskattning för Läsius. De bokar gärna vuxendräkten och klär ut sig till hen på olika barnaktiviteter. De många illustrationerna där maskoten gör olika saker underlättar vid bildsättning av evenemang eller presentationer, och skapar en större enhetlighet kring det material vi använder runt om i organisationen. 

Läsius i den läsfrämjande verksamheten 

Att ha en barnmaskot har gjort det enklare för oss att ta kontakt med barn i olika situationer, vilket i förlängningen kan underlätta det läsfrämjande arbetet. Vi kan kommunicera genom Läsius och hen kan fungera som en “ice breaker” i mötet med de yngre besökarna. Figuren är en väg in till biblioteket och böckerna, som i sig är en väg till läsning.

Med en figur som tydlig symbol för barnverksamheten blir det lättare för barn att navigera i biblioteket både under bemannade öppettider och meröppet, oavsett om de kan läsa eller inte. Maskoten har fått hög igenkänningsfaktor bland barnen, de vet att i närheten av hen finns det böcker och aktiviteter just för dem. 

I barnverksamheten får Läsius hänga med på olika sätt. Ofta är hen i gosedjursform med som medhjälpare på klassbesök. Då visar bibliotekarien upp maskoten och förklarar att hen fungerar som en guide i biblioteksrummet. Hen följer även gärna med ut med den rörliga verksamheten, som under popup-biblioteket. Då händer det att en bibliotekarie klär ut sig till Läsius och interagerar med barnen. Ett annat exempel på hur maskoten kan hjälpa till i den läsfrämjande verksamheten är när man har normkreativa sagostunder. Eftersom Läsius är könsneutral är hen en utmärkt utgångspunkt för att prata om frågor som berör könsidentitet och könsuttryck. Genom maskoten ges även barn möjlighet att vara medskapare av rummet, till exempel genom hens anslagstavla där de kan besvara frågor eller sätta upp sina boktips. Läsius har blivit en självklar spridare av läsglädje och förespråkare av att barns tankar ska få ta plats.

Vi har haft och har fortfarande väldigt roligt med Läsius och hoppas att ni vill komma och hälsa på hen här i Lund, och kanske bli peppade att ta fram en egen biblioteksmaskot!

---

Puffbild: Läsius-illustrationer av Lisa Ewald. Bild: Folkbiblioteken i Lund ©