Kom igång med högläsning – tio tips!
Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.
Varje vecka anordnas det mängder av olika sago- och högläsningsstunder på folkbibliotek runt om i landet. Detta är en aktivitet som framförallt riktar sig till barn, men det finns gott om skäl till att anordna högläsning även för ungdomar och vuxna. Högläsningen kan ske i biblioteksrummet eller i samverkan med andra verksamheter, man kan exempelvis högläsa noveller för pensionärer och föräldralediga på biblioteket eller i parken. Eller så kan man besöka den lokala fritidsgården och högläsa tillsammans med ungdomar och personal där. Att uppsöka äldreboenden, dagliga verksamheter eller LSS-boenden och högläsa i deras verksamheter är ytterligare några alternativ.
Här har jag samlat 10 tips till dig som vill komma igång med högläsning:
- Vad utgör en bra högläsning för dig?
Börja med att ta en stund och fundera över eller skriv ner vad du själv tycker är viktigt för att en högläsning ska bli bra. Fundera utifrån aspekter som val av bok, tempot och rytmen under uppläsningen, den omgivande miljön eller vilken stämning du vill att det ska vara. Utgå från dessa tankar när du fortsätter att planera innehåll och inramning av din högläsning.
- Det viktiga urvalet
Välj en text efter dina lyssnares förutsättningar och intressen. Ska texten vara lättläst, i dialogform, poesi, en novell eller ett kapitel ur en roman? Testa att läsa högt för dig själv – flyter det på i en bra rytm? Vissa författare skriver böcker som specifikt är tänkta för att högläsas. Det är viktigt att du väljer en text som du själv tycker om, det brukar annars märkas under högläsningen om du inte har något eget intresse av texten. Längre ner i den här artikeln finns en lista med några förslag på texter som passar bra att högläsa.
- Övning ger frihet!
För att känna sig trygg och bekväm under sin högläsning är det viktigt att öva. Testa att läsa texten högt för dig själv för att känna in dess rytm och hitta ett bra tempo i din högläsning. Oftast läser man alldeles för fort, så utmana dig själv genom att försöka läsa långsammare. Läs för en kollega och be om kritik. Lek också med hur mycket inlevelse du vill ha när du läser texten. Kanske finns det vissa scener som är extra viktiga – betona dem genom att pausera, förstärk din röststyrka eller förändra tempot i läsningen. Om texten är skriven i dialog kan du och din kollega med fördel läsa varsin karaktär.
- Den omgivande miljön
Oavsett om du ska läsa i biblioteksrummet, utomhus eller i en annan verksamhet är den omgivande miljön viktig för att skapa en bra stämning kring högläsningen. Välj gärna en plats som är avskild men som samtidigt kan ge möjlighet för deltagarna att gå ifrån om de behöver. Lägg lite extra energi på att skapa en mysig stämning genom dämpad belysning, kanske lägga ut en filt och kuddar under ett träd (om ni är utomhus) eller se till att det finns bekväma soffor, fåtöljer eller kanske sittpuffar för deltagarna. Under en högläsning är det såklart extra viktigt att alla deltagare hör bra, kanske behöver du använda mikrofon om det är många som ska lyssna och/eller se till att det finns ljudslinga för dem som behöver det.
- Tid
Att högläsa kan vara påfrestande för rösten. Att läsa 20–30 minuter brukar vara lagom lång tid. Glöm inte att ha med vatten och tänk på att det inte gör något om du tar lite längre pauser mellan kapitel eller stycken. Att göra uppehåll på rätt ställen i en text gör att orden hinner landa hos lyssnaren. Det är dock viktigt att se till så att pauserna är tillräckligt långa för att alla lyssnare ska hänga med i berättelsen men att du samtidigt inte tappar flytet i läsningen, det är en avvägning som man lär sig göra med tiden.
- Att inleda
Om det är en mindre grupp lyssnare så är det alltid trevligt att ha en namnrunda i början av träffen där du också själv presenterar dig och vad du ska högläsa. Ett sätt att involvera deltagarna mer i lässtunden är att du har förberett flera olika texter att högläsa och låter dem vara med och bestämma vad de ska lyssna på – det brukar fungera extra bra vid högläsning för just ungdomar.
Glöm inte bort att då och då titta upp från texten som du läser och få ögonkontakt med lyssnarna, utöver att det bygger en känsla av gemenskap i läsningen så ger det dig också möjlighet att känna in hur läsningen tas emot.
- Pyssla med händerna
Att ha någonting för händerna att pyssla med medan man lyssnar är ett bra knep för att hålla koncentrationen uppe. Många bibliotek anordnar stickkaféer och det är ett ypperligt tillfälle att högläsa på! Att göra pärlplattor, färglägga färdiga kalkyler (såsom mandalor eller i ritböcker) eller ställa fram en korg med olika tangles (koncentrationshjälpmedel) är exempel på sådant som kan hjälpa för dem som har svårt att hålla fokus.
- När det inte blir som förväntat
Ibland kan det likväl bli svårt med koncentrationen i gruppen, exempelvis att det börjar pratas eller fifflas med telefoner. När sådant händer kan du förslagsvis stanna upp och sammanfatta var ni är i berättelsen och även fråga deltagarna vad de tror kommer att hända i handlingen framöver. Om du högläser för unga kan du också fråga om någon av dem skulle vilja hjälpa dig att högläsa ett stycke. Även om en lässtund inte blir som du förväntat dig och du kanske inte hinner läsa så långt som du planerat så är det viktiga själva stunden ni får tillsammans.
- Fika rätt
Fika gärna, men före eller efter högläsningen. Annars blir det lätt ett störningsmoment att någon prasslar med bullformar eller sörplar med sugrör. Att fika efter läsningen blir också ett tillfälle där deltagarna kan prata med varandra om innehållet i texten och du kan förslagsvis ställa några frågor kring deras upplevelse, både om innehållet och själva högläsningen.
- Att avsluta
Ett bra sätt att avsluta på, speciellt om själva berättelsen i sig inte är slut, är att sammanfatta kort vad som har hänt i handlingen för att runda av. Nu finns också möjlighet att ställa några frågor till åhörarna. Ett väldigt snabbt sätt att samla in intryck och tankar från dem som lyssnat är att be dem säga ett ord som sammanfattar deras upplevelse.
Glöm inte att tacka för att de har lyssnat och passa på att informera om nästa tillfälle (ifall du har planerat ett sådant). Om du har läst det första kapitlet i en bok eller en novell ur en samling – se till att det finns exemplar som deltagarna kan låna med sig hem för att fortsätta läsningen på egen hand.
Det här var några punkter för att komma igång med högläsning. Kanske har du några egna som du vill dela med dig av? Skriv en kommentar i frågerutan längre ner på sidan så fyller vi ut listan med fler tips.
Förslag på texter att högläsa
Yani av Nora Khalil (ungdomsbok)
Mizeria av Melody Farshin (ungdomsbok)
Bara dra av Ann-Helén Laestadius (lättläst ungdomsbok)
Berör och förstör: dikter för unga i urval av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar (poesi)
Sköna maj av Eli Åhman Owetz (lättläst)
Det får duga med en katt av Johan Werkmäster (lättläst)
Jag ser allt du gör av Annika Norlin (novellsamling)
Till vår ära av Alejandro Leiva Wenger (novellsamling)
Norrtullsligan av Elin Wägner (roman)
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (roman)
Tips på böcker om högläsning
Högläsning: läsutveckling från teori till praktik av Maria Heimer
Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie Körling
Högläsning: ett sätt att mötas av Christina Wedenmark
Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling av Tarja Alatalo
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har också tagit fram ett studiematerial för läsombud och högläsare som innehåller tips och bra information Läsa tillsammans – ett studiematerial för läsombud och högläsare.
Vid offentlig uppläsning av litterära verk
För att göra en offentlig uppläsning av ett verk behöver din verksamhet/organisation i regel ha tillstånd av upphovspersonen(erna). I Sverige förvaltar och administrerar ALIS (Administration av Litterära rättigheter I Sverige) ca 4 000 upphovspersoners texträttigheter. Du kan läsa mer om upphovsrätt vid offentlig uppläsning i Digitekets artikel Upphovsrätt och avtal vid uppläsning ur böcker på nätet.
Puffbild: Alexander of Duntocher, McMillan of Cardross and Two Others 1843-47, Public domain.