Gå direkt till innehållet
Ellinore Blendberg och Cecilia Grönholm.

Ord bakom lås och bom – Kungälvs bibliotek lyfter fängslad och förbjuden litteratur

Denna vecka infaller Banned Books Week Sverige, en vecka tänkt att lyfta frågor om demokrati och yttrandefrihet genom att uppmärksamma förbjudna, bannlysta och censurerade böcker över världen. Ett bibliotek som jobbat mycket med det här är Kungälvs bibliotek som nyligen invigde projektet Fängslad litteratur.

Projektet Fängslad litteratur består bland annat av en helt ny avdelning på biblioteket men även av programverksamhet under hösten med fokus på demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Sedan årsskiftet har en grupp på fem personer på biblioteket jobbat med projektet. Digiteket bad två av dem som sitter med i gruppen, Ellinore Blendberg, projektledare och Cecilia Grönholm, bibliotekarie, att berätta mer.

Vad är Fängslad litteratur?

– Kortfattat så är det ett projekt som lyfter demokrati och yttrandefrihet och mänskliga rättigheter på biblioteket. Konkret så kan man säga att det finns två spår i projektet. Dels handlar det om en avdelning och en litteratursamling för förbjuden litteratur där vi har böcker av fängslade författare och böcker om demokrati. Det andra spåret är programverksamhet där vi erbjuder lite mer fördjupande samtal och diskussioner om den här typen av frågor. Projektet grundar sig i bibliotekens demokratiuppdrag, att verka för en demokratisk utveckling och att biblioteken ska jobba med den typen av frågor, säger Ellinore Blendberg.

En möbel i biblioteket med "Fängslad litteratur"-affischer uppsatta på och även flera böcker som varit förbjudna på olika sätt.
Skyltning på avdelningen Fängslad litteratur. Foto av Ellinore Blendberg, licens: CC BY-NC 4.0.

Varför vill ni jobba med det här? Och varför tycker ni att biblioteket ska syssla med att lyfta fram den här typen av litteratur?

– Jättebra fråga. Jag tycker personligen att det är väldigt intressant med kopplingen mellan kultur- och demokratifrågor, hur de kan hjälpa varandra. Att vi med hjälp av litteratur kan lyfta mänskliga rättigheter. Och tvärtom, att demokratifrågor också kan vara en ingång för fler att vilja läsa litteratur. Det är väl därför jag har sökt mig till det här jobbet, för att jag tycker att det är kul och spännande. Det känns meningsfullt och roligt, menar Ellinore Blendberg.

– Nej, men jag håller med. Det är ju en del av bibliotekets uppdrag så det är ju egentligen inget konstigt, men vi vill lyfta fram det helt enkelt, fyller Cecilia Grönholm i.

Inspirationen kommer till stor del från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö och den 14 september invigdes projektet på plats på stadsbiblioteket i Kungälv.

– Vi hade en liten öppning i samband med en programpunkt som vi kallar för En kväll för Iran, eftersom det sammanföll med årsdagen för protesterna i Iran. Då uppmärksammade vi det med författarsamtal, läsningar och annat. Vi öppnade också avdelningen officiellt för allmänheten, säger Ellinore Blendberg.

Avdelningen för fängslad litteratur är tänkt att vara en permanent del av bibliotekets bestånd med en egen placering både i biblioteksrummet och bibliotekskatalogen, förklarar Cecilia Grönholm. Med hjälp av stöd från Kulturrådet har det köpts in böcker specifikt för projektet, även om en del titlar hämtats från det ordinarie beståndet. Hon känner sig dock inte särskilt orolig över att den speciella placeringen ska göra att besökare drar sig för att låna just dessa böcker.

En klisterlapp inuti i en bok som berättar var, när och varför just den här boken har blivit förbjuden.
Exlibris i boken Till Vildingarnas Land. Foto av Ellinore Blendberg, licens: CC BY-NC 4.0.

– Nej, vår förhoppning är väl snarare att det ska bli tvärtom, att de inte ska vara rädda. Men det kan ju väcka en del nya frågor när man läser en bok, om man vet om att den är eller har varit förbjuden, till exempel. Så det är väl en förhoppning att man får en annan, mer komplex relation till boken. Vi har ju allt, från barnböcker, seriealbum och lättlästa böcker till vuxenböcker, så det är en blandad samling, säger hon.

Precis som på Dawit Isaak-biblioteket har varje bok ett exlibris som berättar om var, när och varför en bok har blivit förbjuden, vilket är tänkt att sätta varje bok i en kontext.

– Vi har exlibrismärken som vi nästan rakt av har lånat av dem som förklarar varför en bok finns med i hyllorna, när den har varit förbjuden och varför. Så att vi i personalen inte behöver vara med hela tiden och förklara, utan att besökarna själva kan läsa sig till vad det är för typ av bok, säger Ellinore Blendberg.

– Där står det lite kortfattat, men vi tänker att om man vill ta reda på mer om en bok så kan man göra det på egen hand, säger Cecilia Grönholm.

Förutom att ha inspirerats och fått hjälp av Dawit Isaak-biblioteket i Malmö och Svenska PEN så har man under förarbetet även samverkat med lokala aktörer i Kungälv, som Nordiska folkhögskolan och Mimers Hus gymnasium som ligger precis intill stadsbiblioteket i Kungälv. De har redan fått många positiva reaktioner från personal på skolorna, och ett utökat samarbete är på gång.

– Vi har inte bestämt något än men vi är i samtal med båda skolorna, berättar Ellinore Blendberg.

 Det har bara varit positiv respons. Och ett påhejande av att det är ett viktigt och intressant ämne att driva.

Ellinore Blendberg, projektledare

Just nu visas, som en del i Fängslade böcker-projektet, utställningen Fristad – ett svar på förföljelse och förtryck på Kungälvs stadsbibliotek.

– Kopplat till det så har vi tänkt att det ska kunna komma hit skolklasser och kika på utställningen och sedan får de en presentation av avdelningen och projektet som de kan diskutera vidare i skolorna, säger Ellinore Blendberg.

Har alla som jobbar ute i biblioteket fått någon slags förberedande utbildning inför den här utställningen och hela projektet?

– Ja, vi har haft utbildning om demokratiuppdraget, förbjudna böcker och fristadsutställningen. Sedan har vi också skrivit ihop en FAQ till all personal så det finns nedskrivet vad projektets syfte är och vad som finns i avdelningen och varför. Så att alla har samma grund att stå på, menar Ellinore Blendberg.

Stora bilder uppsatta i bibliotekslokalen med bilder på och text om olika fängslade författare.
Utställningen Fristad – ett svar på förföljelse och förtryck är en vandringsutställning som berättar om fristadsarbetet i Sverige och världen och som lyfter betydelsen av yttrandefrihet och demokrati. Den 20 september till 5 november går den att se på Kungälvs bibliotek. Foto: Ellinore Blendberg, licens: CC BY-NC 4.0.

Än så länge har de enbart fått positiva reaktioner på projektet.

– Det har bara varit positiv respons. Och ett påhejande av att det är ett viktigt och intressant ämne att driva. På biblioteket har det varit flera besökare som sagt att de kikat på avdelningen och att de ska komma tillbaka, säger Ellinore Blendberg.

– Personalen har ju varit peppade också. Vi har ju diskuterat lite kring hur vi ska tänka kring de här frågorna, hur vi ska hantera dem. Om det skulle vara något specifikt som dyker upp från en besökare eller liknande, säger Cecilia Grönholm.

Avdelningen med förbjudna böcker kommer att finnas kvar permanent på biblioteket men själva projektet pågår under hösten och programverksamheten håller på fram till mitten av november. Under hela vecka 41 deltar de även i det nationella projektet och nätverket Banned Books Week Sverige, ett projekt som initierats av Dawit Isaak-biblioteket i Malmö och Svenska PEN och där flera bibliotek och bokhandlar i landet ingår.

Vad är Banned Books Week?

– Det är ett amerikanskt koncept från början som handlar om att man lyfter fram alla de böcker som förbjudits och ifrågasatts i USA. Och så har man tagit det konceptet till Sverige nu då och jobbar under en vecka i oktober med att lyfta fram förbjuden litteratur och varför det är viktigt att man ska få läsa och vilken skillnad det gör. Så det är under en vecka som man har det som en kampanj, berättar Ellinore Blendberg.

Vad kommer att hända under Banned Books Week hos er?

– Vi kommer att visa vårt kampanjmaterial, där är det både information om yttrandefrihet och förbjudna böcker och vi lyfter fram specifika böcker som har förbjudits och berättar varför. Sedan kommer vi också ha högläsning av förbjudna böcker, säger Ellinore Blendberg.

Fakta: Banned Books Week

Banned Books Week är en årlig kampanj som startade 1982 i USA av American Library Association som en reaktion på det ökade antalet ifrågasatta och ”utmanade” böcker på bibliotek, skolor och bokhandlar. Under veckan vill man hylla friheten att läsa, uppmärksamma förbjudna och ifrågasatta böcker och lyfta fram förföljda författare. Den hålls alltid i slutet av september eller början av oktober. I år lanserades Banned Books Week för första gången i Sverige av Dawit Isaak-biblioteket tillsammans med Svenska PEN. Veckan infaller den 9–15 oktober och följer den internationella veckan som ägde rum 1–7 oktober. Över 150 st olika bibliotek, bokhandlar och skolor i landet har anmält sig till kampanjen och under veckan uppmärksammar de på olika sätt litteratur som är eller har varit förbjuden någonstans i världen.

 

Vidareläsning
Banned Books Week
Banned Books Week (ALA)
Banned Books Week Sverige

 

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).


Puffbild: t.v. Ellinore Blendberg, projektledare; t.h. Cecilia Grönholm, bibliotekarie. Foto av Catarina Stake. Licens: Creative Commons Erkännande-Icke-Kommersiell 4.0 Internationell.

Kommentarer

Vad tyckte du om artikeln?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.